Ordet arboretum betyder samling av eller park med olika trädslag. På 1800-talet och en bit in på 1900-talet hade alla herrgårdsägare med lite självrespekt ett eget arboretum. Nackböle arboretum var Jakob Kavaleffs utställningspark. Han tyckte särskilt mycket om barrträd av olika slag. Han skaffade frön och plantor från utlandet och experimenterade med dem i sin plantskola och i arboretumet. De första träden planterades 1905. År 1961 övergick arboretumet i Helsingfors stads ägo.
Arboretumet har haft goda och dåliga tider. Ibland har trädparken nästan helt glömts bort och skötseln försummats. De första gallringarna i den igenvuxna parken gjordes 1971–1972 för att rädda värdefulla trädexemplar. År 1984 fick arboretumet status som naturskyddsområde på grund av värdefulla inhemska och utländska träd, buskar och örtväxter. Området är också viktigt för fågellivet och för de fladdermöss som lever där.
År 2004 genomfördes en omfattande växtinventering i parken. Vid inventeringen hittades 70 taxa (arter, underarter och varieteter), inklusive 53 taxa av buskar. Den senaste underhålls- och dispositionsplanen är från 2006 och gäller naturskyddsområdet och arboretumets utvidgningsdel. Planteringen av nya plantor inleddes våren 2009.
Målet är att arboretumet ska utvecklas till en naturlig, lättskött och mångfacetterad skogsträdgård med ett rikt urval av rätt härdiga inhemska och utländska träd- och buskarter. Urvalet av träd-, busk- och perennarter har följaktligen gjorts mångsidigare, samtidigt som de naturliga lundväxterna har bevarats. Det flerskiktade, skogiga landskapet har bevarats och kompletterats med vackra smålandskap och vyer längs stigen i arboretumet.
Det som gör arboretumet populärt är bland annat de starka färgerna på vår och höst, variationen mellan öppna och slutna utrymmen samt fokus på vackra detaljer. Man har tryggat naturvärdena till exempel genom att så långt som möjligt bevara murkna träd av olika trädslag och i alla former; rottorkade träd, olika höga stubbar samt döda omkullfallna träd. Busksnår, flerskiktad skogsstruktur, gläntor, små bäckar och en skogstjärn erbjuder ett habitat för många arter.
Vid valet av arter att plantera har barrträd gynnats i den västra delen och lövträd i den östra. Planteringarna innefattar enskilda imponerande taxa i grupper på några exemplar och endast i vissa sektioner. Parken är indelad i geografiska sektioner: Europa, Finland, Östasien, Japan, Nordamerika och barrträdssektion. Fokus ligger på arter som var populära i Finland under Kavaleffs tid i början av 1900-talet. Trädslagen är rena arter med känt ursprung samt förädlade eller särskilt utvalda sorter.
År 2012 omfattade plantregistret i Nackböle arboretum över 500 taxa. Förhoppningen är att arboretumet ska utvecklas till ett dendrologiskt centrum för hela Finland i den vackra lantliga naturen, endast en halvtimmes bussfärd från Helsingfors centrum.
I arboretumet häckar också många fågelarter, såsom stenknäck, härmsångare, näktergal, kärrsångare, busksångare, flodsångare och svarthätta.
Naturstigens informationstavlor
Naturstigens informationstavlor
-
1 Så här föds ett träd
Pollen från ett träds hanblommor överförs honblommorna. Efter befruktingen i blomman börjar ett nytt frö utvecklas. Träd kan också föröka sig med rotskott.
-
Ett frö kan gro i lung och ro i fuktig mark. Kommer du på något som kan hända fröet så att det inte lyckas börja gro?
-
2 Hur växer ett träd?
När det är tillräckligt varmt och fuktigt spricker trädfröet och börjar gro. Det tar många år innan en planta har vuxit upp till ett stort träd. Ibland kan det gå på tok för en trädplanta…
-
Svampar samarbetar med träd. De hjälper trädet att ta upp vatten och näringsämnen ur marken. Trädet ger svamparna socker i utbyte. Trädet behöver vatten, som det suger upp ur marken med sina rötter. Vattnet för med sig näringsämnen ur marken.
-
3 Trädet lagar mat till sig själv
Inne i trädets blad finns en hemlig sockerfabrik! Där framställer klorofyllkorn med hjälp av solljus näring till trädet ur vatten, näringsämnen och luftens koldioxid. Samtidigt andas bladet ut syre. Detta kallas fotosyntes.
-
Hur vet trädet att det ska fälla sina blad?
När hösten kommer blir dygnets ljusa tid kortare. Då vet trädet att vintern är på väg. Det är dags att dra in klorofyllkornen och lagra dem inne i trädet. Därefter fäller trädet sina blad. Ett blad innehåller många färgämnen. När den gröna färgen försvinner framträder de vackra höstfärgerna.
-
4 Trädmusik
Trädmusik: Jean Sibelius, Granen
Laulu kaupungin puista -
Trädbarnets dans
- Regnet slår i mark och träd. Vinden slår mig omkull och ned. På knä, vill resa mig i ett hopp, men nej, här blir det stopp.
- Tu att jag inte behöver fötter, jag har ju rötter! De gräver sig ner, men kronan den ska opp. Växer snart i vild galopp, nu vill också händerna i topp.
- Groddplantan fogar sig i farten, fram tränger en trädunge av den här arten. Händer och krona ännu inte i knopp. Bara ändan tittar opp. Sen ska också händer och krona i topp.
- Löven växer, nya spricker ut, är nästan mallig – så ståtlig jag ser ut! Sa solen till plantan: händerna opp! Och bredvid stammen steg de mot topp.
- Minä händer består av grenar och kvistar, de växer till rytmen av en stam som svajar – nästan twistar. En god start på väg mot topp. Jag är en planta, ett nytt hopp, kanske ditt favoritträd när jag vuxit opp.
-
5 Hur ett träd dör och förmultnar
Även om ett träd kan leva mycket längre så kommer det en dag att dö av ålder. Ett träd kan också dö av till exempel ett blixtnedslag, en skogsbrand eller en stormvind. En människa kan fälla trädet. Ett hålträd är ett utmärkt hem för många insekter, fåglar och däggdjur. Man kan räkna ut trädets ålder utifrån dess årsringar! En ring motsvarar ett levnadsår.
-
Ett omkullfallet träd förmultnar. Många organismer bidrar till att bryta ner det. På så sätt återförs det döda trädets näringsämnen till marken och kan användas av nya träd.
-
6 Vad trädet ger andra
När luften innehåller mycket koldioxid värms klimatet i världen upp för mycket. Världens skogar tar upp koldioxid ur luften och bromsar klimatförändringen. Växterna omvandlar koldioxiden till syre, som människor och djur behöver för att leva. Träd erbjuder djur mat och boplatser. Skogarna binder också koldioxid. Därför kallas skogarna kolsänkor.
-
Träden ger oss också: skydd, skönhet, lek, musik, dofter, smaker, värme, sagor och mycket mer…
