Månsas naturstig

2 Gammal skog återvänder

Gammal skog ser stillastående ut, men där pågår ett jämnt och kontinuerligt kretslopp av olika ämnen. En del av kretsloppet kan ses i näringskedjor: en mask äter ett löv, en näbbmus masken, en kattuggla näbbmusen, mikroorganismer och maskar bryter ner ugglan osv.

Näringskedjorna bildar egentligen en näringsväv, eftersom de går i kors och följer tusentals olika rutter.

En stor del av kretsloppet är dolt för våra ögon i form av ett kretslopp av grundämnen, så som kol: ett levande träd tar upp kol från atmosfären och lagrar det i stammen, rötterna och marken. Trädet binder kol i marken ännu efter att det nått full storlek.

När trädet murknar frigörs ungefär lika mycket kol som binds när ett nytt träd växer upp. Gamla barrskogar, inklusive marken, utgör ett stort kollager och en viktig broms mot klimatförändringen.

3a Kullen kan berättä

Den urgamla Uno Urbergs skalliga hjässa skymtar i backkrönet. Vid hans tinningar växer lavar, ris och sega tallar, som alla nöjer sig med lite. Fårorna i ansiktet har under tidernas lopp samlat mylla med tillräckligt mycket fukt för att också mossor och gräs ska klara sig.

På sina skuldror bär Uno stenblock som de forna haven inte orkade skölja bort. Och som minne från istiden har han till och med några långväga flyttblock, hitförda av smältvattnen.

Också Unos rock – ett lager morän med sten, grus, sand och lera – härstammar från istiden. Det utgör bra grogrund för en päls av skog.

Uno minns ännu bra det skalv som gav upphov till den intilliggande brottlinjen. Lertäcket som floderna transporterade breddes ut av det dåtida havet i dalen som hade uppstått. Fukten och näringsämnena i lermarkerna har lett till en frodig växtlighet. Nuförtiden sjuder dalen och bäckarna av liv, vilket roar den gamle vise Uno.

3b Vi är stjärnstoft

Denna karta visar lätthittade stjärnbilder i den position de har sedda från Helsingfors den 24 december klockan 22. Julens stjärnor: 

• Den sjustjärniga Karlavagnen påminner om en skopa. Med dess hjälp är det lätt att hitta Polstjärnan, som de andra stjärnorna ser ut att rotera kring i natten. Julens stjärnor:
• I antikens berättelser framställs den timglasformade stjärnbilden Orion som en jägare. Man känner igen den på de tre stjärnorna i rad, Orions bälte.
• Sett från jorden är Sirius den klaraste stjärnan efter vår egen stjärna solen.
• Den klaraste stjärnan i stjärnbilden Lyran heter Vega.
• Den korsformade stjärnbilden Svanen ser ut att flyga längs Vintergatans bälte. Den klaraste stjärnan – Deneb – finns i Svanens stjärt.
• Stjärnbilden Cassiopeja påminner om bokstaven w.

Klara nätter kan du urskilja stjärnbilder på himlen, planeter som kretsar kring vår egen stjärna solen samt moln mellan stjärnorna. Kanske får du också syn på mittpunkten i vår egen galax Vintergatan, Vintergatans band, i form av just ett lysande band som korsar himlen.

Alla grundämnen som är tyngre än väte och helium har uppstått genom fusioner inne i stjärnorna. Stjärnfabrikerna producerar fortsättningsvis ny materia; ljuset som vi ser är ett resultat av dessa reaktioner.

Vi är stjärnstoft fusioner inne i stjärnorna. Stjärnfabrikerna producerar fortsättningsvis ny materia; ljuset som vi ser är ett resultat av dessa reaktioner.

Under miljardtals år har dessa av stjärnorna hoppressade ämnen blivit jordens byggmaterial. Allt liv på jorden har uppstått ur detta material, även människan. Också du är med andra ord stjärnstoft!

Du märker väl att väderstrecken på stjärnkartan inte är desaamma som i terrängen eller på en normal karta.

4 Från molnen till rör och bäckar

Nedanför denna sluttning rinner Månsasbäcken, den östra grenen av Hagabäcken. All nederbörd som faller inom Hagabäckens avrinningsområde rinner till slut via Hagabäcken ut i Lillhoplaxviken och vidare ut i Östersjön.

Avrinningsområdet är nästan 11 kvadratkilometer stort, vilket motsvarar 2 000 fotbollsplan. En tredjedel av ytan är ogenomträngligt för vatten. En väldig mängd nederbörd rinner härifrån ner i diken, avlopp och bäckar.

En del av regnvattnet i naturen avdunstar medan en del tas upp av marken. Ur marken sipprar det långsamt och rätt jämnt ut i vattendrag.

Regn som faller på tak, gator och asfaltytor i städerna rinner via diken och regnvattenavlopp snabbt ner i bäckar. Detta dagvatten sköljer med sig smuts av många slag. Efter störtregn forsar dagvattnet till bäckar och vidare ut i havet, men bäckarna kan emellanåt rentav torka upp.

Växter och djur trivs bäst i bäckar med klart vatten och jämnt flöde. Också människor njuter av varierande bäcklandskap. Därför försöker man numera rengöra dagvattnet genom att fördröja dess flöde, till exempel med växter och bassänger. Låt oss tillsammans hålla vår vattennatur ren!

5 Hasselbusken och lundens hemligheter

Lunden är full av liv. Under början av sommaren håller grönsångare, sångare, trastar och många andra fåglar konsert bland buskarna. Marken prunkar av färggranna vårblommor: blå- och vitsippor, vårärter, liljekonvaljer…

På sommaren ger trädens täta lövverk skugga på marken och döljer fågelbon och fågelungar som gör flygövningar.

I denna lundsluttning växer sällsynta hasselbuskar, skogslindar (Månsas ”eget” träd) samt aspar med grova stammar som färgats röda av alger. Detta värdefulla område är en skyddad naturtyp, där besökare bör röra sig försiktigt och endast till fots.

I Helsingfors växer hasselbusken på skyddade sluttningar, där den slog rot efter istiden. Hasselbuskens gula hanhängen öppnar sig på våren innan bladen slår ut. På hösten är de mognande nötterna omtyckta av ekorrar och fåglar.

Kunskapens träd De forna keltiska visa männen, druiderna, trodde att hasselbusken var kunskapens träd och att den kunde signalera till andra träd. Modern vetenskap visar att detta torde stämma: flera växter signalerar faktiskt till varandra både via marken och genom att utsöndra ämnen i luften. De kan till exempel meddela: ”En växtätare i närheten – producera snabbt illasmakande växtskyddsmedel!”

6 Finlands mest urbana öringbäck

Om du är tyst och stilla kan du se en havsöring i bäcken: antingen ett litet fiskyngel eller en bjässe i fortplantningsålder som redan återvänt från sin sjöresa.

Det är fantastiskt att man lyckats få den ytterst utrotningshotade öringen att återvända till den utdikade och belastade Månsasbäcken. Helsingfors stad, föreningen Virtavesien hoitoyhdistys och talkoarbetare visade att det går att restaurera och återställa en bäck till lekkammare för ädelfisk.

Man har hämtat lekgrus och stenar till bäcken och försett den med varierande strömställen där öringen trivs och förökar sig.

För att öringen ska trivas är det förbjudet att fiska i bäcken. Avsikten är att vattnet som rinner ner i bäcken ska vara så rent som möjligt och att bäckfåran ska slingra sig fram på ett naturligt sätt.

Den mångformiga öringen Öringen leker i strömmande vatten. En del av ynglen vandrar till havet eller en sjö för att växa till sig. En del stannar i hemmabäcken eller floden och blir inte lika stora som sina vandrande artfränder. Dessa varianter har fått benämningarna havsöring, insjööring och bäcköring eller bäckforell. Det är ändå fråga om en och samma art, öring.

7 Urnlunden – plats för stillhet samt naturparadis

Naturstigen som börjar vid Månsasstugan går via Månsas urnlund. Följ naturstigsmarkeringarna så hittar du rätt utgång.

Begravningsplatsens portar stängs kl. 22. Efter detta kan du använda fotgängarporten vid Britasvägens huvudentré som utgång.

Detta är den största urngravplatsen i Finland, hit kan anhöriga till 23 000 avlidna komma för sorgearbete och stillhet. Samtidigt är det en vacker omgivning för naturobservationer.

På den välskötta begravningsplatsen växer väldiga mängder olika planterade perenner, buskar och träd. Exempel på mer sällsynta trädslag är bergkörsbär, hemlock, rosen- och pärlhagtorn, valnöt, hängkatsura och rödek.

Tack vare den mångsidiga floran finns det rikligt med insekter och fåglar i området. Svartvit flugsnappare, trast och sidensvans äter i buskarna. Du kan också få syn på en kattuggla eller duvhök på span efter byte.

Rudor, grodor och grodyngel plaskar i urnlundens damm och hit leds dagvattnet från den närmaste omgivningen.

Visa hänsyn till de sörjande och respektera gravfriden. Följ naturstigens markeringar och gå ur vägen för begravningsföljen. En beravningsplats lämpar sig inte som matplats för matsäck.

8 En frisk bäck

Tack vare upprustningen är vattnet i denna del av Hagabäcken klarare än förut. Bäcknaturens organismvärld är rik och mångsidig.

Den sällsynta havsöringen stiger hit från havet och högre upp till Månsasbäcken för att leka. Den lustiga strömstaren dyker på vintern till bottnen efter larver av nattsländor och bäcksländor.

En frisk och skiftande bäcknatur kännetecknas av: en slingrande bäckfåra, porlande, klart vatten, skuggande träd längs kanterna, träd och grenar i vattnet, grus- och sandbotten, vattenmossor, bottendjur, fiskyngel, flygande insekter och fåglar som jagar dessa insekter. Vilka av dessa kännetecken kan du se vid denna bäck?

På bäckens stränder växer ställvis jättebalsamin. Det är en oönskad främmande art, en så kallad invasiv art, som effektivt sprider sig och erövrar utrymme av den ursprungliga floran. Därför bör den rensas bort under t.ex. gemensamma talkon.

En naturlig bäck fungerar som vattenrenare. I forsarna luftas det brusande vattnet, och syrerikt vatten är särskilt viktigt för laxfiskar. De otaliga mikroorganismerna som lever på bottnen sköter om rengöringen av vattnet. De omvandlar blad och annat som fallit i vattnet så att det lämpar sig som föda för fiskar och större djur.

9 Växandets mirakel och närproducerad mat

Att hyra odlingslott är en över 100-årig tradition i Helsingfors. Staden har 39 områden med odlingslotter som hyrs ut av stadsdels- eller odlingslottföreningar. Odlingslotterna här intill hyrs ut av föreningen Maunulanpuiston Palstaviljelijät ry.

Lotterna är mellan 50 och 100 m² stora. Det är fritt fram att gå på gångarna mellan lotterna om man vill beundra de flitiga odlarnas trädgårdsland. Odlingslotterna är emellertid privat område, så man får inte gå in på dem eller ta med sig någonting.

Odlingen på lotterna är ekologisk: grönsaker av olika slag, örter, blommor och bär. I självodlad mat finns alla vitaminer kvar. Odlaren kan njuta av växandets mirakel och vet vad maten innehåller.

En kompost återvinner näringsämnena i trädgårdsavfallet och återbördar dem till odlingslotten, och gröngödsling ger marken ny växtkraft. Livsmedelsproduktionens ekologiska fotavtryck minskar.

Stadsodling är mycket populärt, men odlingslotterna räcker inte till alla. På de stora gårdarna i Månsas kunde man gott odla i t.ex. odlingslådor. Det enda som behövs är ett beslut av husbolaget och några entusiastiska grannar.

10 Tickorna – mått på skogsnaturens skyddsvärde

Tickor är svampar med mycel som döljer sig i träd eller marken. Största delen av tickorna är rötsvampar. Långsamt, under tiotals år, bryter de ner ett dött träd så att det på nytt blir näringsämnen i marken, som växterna sedan kan utnyttja. På så sätt fortgår kretsloppet av näringsämnen och skogen förblir levande och mångskiftande.

Olika arter av tickor behöver ved av olika åldrar, och vissa arter ett specifikt trädslag. Många arter samarbetar också med levande träd och ger vatten och näringsämnen i utbyte mot trädens fotosyntesprodukter.

Murkna träd som har mjukats upp av tickor kan utnyttjas till bon och matplatser av många insekter, fåglar och smådäggdjur. Därför lämnas murkna träd med avsikt i Centralparken för att trygga naturens mångfald.

Gamla skogar är en särskilt viktig livsmiljö för otaliga utrotningshotade djur- och växtarter. Av den anledningen är skogsekologer ytterst intresserade av tickor, som kan ge bred information om skogens invånare och skyddsvärde.

Man har hittat över 70 olika arter tickor i Månsasparken – mer än en fjärdedel av alla kända arter i Finland.

11 Skräpmark som sjuder av liv

Hit har man transporterat jordmassor som blivit över när staden byggt och som nu bildar ett flera meter tjockt lager. Området har sedan använts som sportplan, rastområde för hundar och snötippningsplats. Numera domineras området av frodig ängsflora.

Ett fält med ogräs – ett så kallat ruderat – som ser värdelöst ut kan ha en rik natur. Jordmassor som hämtats annanstans ifrån innehåller frön av otaliga växter, och vindar och djur för med sig mer frön från omgivningen.

Ängsväxterna ger näring åt fjärilar, steklar och andra insekter eftersom växterna behöver dem för att transportera sitt pollen. Insekterna lockar sedan i sin tur insektätare till platsen. Ängen präglas hela sommaren av ett livligt vimmel. På vintern lockas fågelflockar av frön i vinterståndare som reser sig ur snön.

Skräpmark som under en lång tid inte bearbetas blir småningom övervuxen av buskar och träd. Den låga växtligheten minskar och området växer igen. En sådan omvandling av naturen kallas succession.

Pollinerande insekter transporterar ståndarnas pollenförsändelse till blommornas pistiller, som ett postpaket från dörr till dörr. Insektspollinerade växter klarar sig därför med mycket små mängder pollen. Vindpollinerade växter däremot skickar stora mängder pollen i hopp om att en liten del av massförsändelsen ska komma till rätt adress.

12 Påminnelse om livets förlopp

Du närmar dig slutet av Månsas naturstig. Härifrån kan du gå västerut och återvända till startplatsen vid Månsasstugan eller så kan du ännu besöka begravningsplatsen för smådjur. Den ligger cirka 300 meter mot söder, efter tunneln under Krämertsskogsvägen.

Månsas naturstig har visat på naturens mångfald och materiens kretslopp i naturen. Döden och dess bekymmer är en oundviklig del av detta kretslopp, liksom det nya livet – med dess glädjeämnen och sorger – som spirar efter döden.

Begravningsplatsen för djur omfattar cirka 3 000 små gravar. De personliga gravstenarna och minnesföremålen vittnar om människornas saknad efter ett sällskapsdjurs död. Helsingfors djurskyddsförening sköter begravningsplatsen för djur.

I den täta granskogen kring begravningsplatsen fortsätter livets kretslopp. Mesar och kungsfåglar sjunger på grenarna medan skogssorkar

och skogsmöss kilar omkring i riset. För någon upphör livet plötsligt i klorna på en räv, uggla eller hök, och rovdjurets hungriga ungar får mat i boet. Kretsloppet går vidare.