Domarby gård och Tomtbacka gård (den sistnämnda anslöts senare till den förstnämnda) ingick i tiderna i kyrkans marker i Helsinge socken. Första gången namnet Domarby förekommer i historiska dokument är 1417. På 1500-talet var Domarby en blomstrande bondby, där invånarna förutom odlade mark också byggde skepp och idkade handel.
Herrgårdskulturen kring Helsingfors utvecklades när fästningen Sveaborg byggdes. Officerarna skaffade sig herrgårdar och andra ägor, lät uppföra nya byggnader på dem och fick extra inkomster från jordbruket liksom från de kalkbrott, sågar, tegel- och kakelfabriker som de grundade och vars produkter var efterfrågade under denna period av livligt byggande.
Herrgårdsbyggnaderna på Domarby gård härstammar från 1790 och tillsammans med de ekonomibyggnader som uppfördes på 1900-talet och parkerna utgör de ett representativt exempel på herrgårdsinstitutionen i kulturlandskapet vid Vanda å.
Av huvudstadsregionens befästningar från första världskriget finns stödjepunkt XV, ställning 1 och 2 på Domarby gårds marker. Tack vare gårdens åkrar kan man fortfarande se det öppna skjutfältet som fanns i anslutning till ställningarna. Vid ställning 1 söder om herrgården finns löpgravar och den enda täckta maskingevärsställningen som har bevarats intakt samt två utkiksposter och ett skyddsrum.
Släkten Kavaleffs era 1845–1917
År 1845 övergick herrgården i den ryska handelsmanssläkten Kavaleffs ägo. I en sällsynt intervju 2002 berättade en senare släkting, advokat Alexis Kavaleff, att herrgården köptes för pengar som erhållits för ett vackert rubin- och pärlhalsband. Smycket hade skänkts av tsar Nikolaj I då han övernattade hos familjen Kavaleff under ett besök i Helsingfors.
Under lantbruksråd, agronom Jakob Kavaleff (1870–1936) utvecklades herrgården till ett av de största jordbruken i landet. Det var under denna tid som gårdarna Tomtbacka och Nackböle införlivades med Domarby gård.
Kavaleff var mycket intresserad av växter, odling och boskap, och experimenterade inom alla dessa områden. Hans experimentträdgård omfattade till exempel ett hundratal olika potatissorter. Kavaleff anlade också den första plantskolan i Helsingforstrakten. Domarby gård och de därmed införlivade gårdarna Tomtbacka och Nackböle var historiskt sett progressiva jordbruk i Finland.
Helsingfors stad köper Domarby gård
År 1917 sålde Kavaleff Domarby gård till Helsingfors stad. Vid den tiden hade gården 770 ha mark, varav 350 ha var odlade åkrar, samt 170 anställda jämte familjer. Köpebrevet berättigade släkten att bo kvar i herrgårdsbyggnaden till 1950-talet.
Herrgårdsbyggnaden restaurerades till museum 1960–1961 och återfick samtidigt det ursprungliga utseendet, inklusive färgerna, från slutet av 1700-talet. Staden genomförde restaureringen, och museet verkade mellan 1962 och 2013. Det förtjusande Barnmuseet fanns i en av byggnaderna på gården, men det flyttade 2012 till Sederholmska huset i Helsingfors centrum. År 2013 stängdes herrgårdsmuseet på grund av för få besökare.
Tomtbacka gårds historia
Tomtbacka ligger i det historiska kulturlandskapet i Vanda ådal. Området är landskapsmässigt, kulturhistoriskt och naturskyddsmässigt värdefullt. Välskötta åkrar (ett av de äldsta odlingsområdena i Helsingfors), omgivande skogar och ån med dess strandlundar präglar området, som utan avbrott har odlats och varit bebott sedan medeltiden.
Den vid åstranden vackert belägna huvudbyggnaden hade uppförts 1811. Den revs på 1960-talet efter att ha drabbats av eldsvådor. År 1934 köpte Helsingfors stad Tomtbacka gård av Jakob Kavaleff, som skötte markerna från Domarby gård.
Det tidiga 1900-talet
Lantbruksrådet Jakob Kavaleff var en ivrig växtentusiast och introducerade många växter i området, bland annat träd som odlades upp från frön som han hade samlat under sina utlandsresor. Fröna växte upp till trädplantor i Nackböle, där ett arboretum finns idag. Även trädgårdarna i Tomtbacka och Nackböle gårdar fick nya växter, liksom skogarna i det som idag är Centralparken. Många av fröna beställdes från utlandet.
Kavaleff sålde Tomtbacka gård till staden 1934. Största delen av gårdens skog nödavverkades för ved under 1940-talets krigsår, och en del av markerna uppläts till villaområden i Baggböle och Rosendal. Spannmålen från gårdens åkrar gick till skolor och sjukhus.
Domarby gård och Tomtbacka gård avskiljdes från varandra rent fysiskt då Kyrkovägen, dvs. gamla Tusbyvägen, byggdes på 1920-talet. På 1970-talet byggdes ännu Tusbyleden mellan gårdarna.