Bland flervåningshusen på Kasbergsvägen 12–16 i en terrassartad sluttning ligger en nästan en hektar stor österländsk trädgård som huvudsakligen skapats för hand. Det forna skifferstensbrottet rymmer bland annat en månport, bambustaket, spåntak, stenarrangemang, sandvågor och en stenig bäck som symboliserar livets hav. På våren blommar underbart vackra körsbärsträd i parksluttningen.
Byggandet av parken inleddes på initiativ av byggnadskontorets idéspruta Jukka Toivonen år 1990. Finslipningen av parkens utseende var en lång process och tog åtta år. Landskapsarkitekt Virve Veisterä – som bor i Kasberget – deltog i planeringsarbetet.
Teamet av medarbetare bestod närmast av personer som var avlönade med sysselsättningsmedel, och arbetet med de fina arrangemangen framskred långsamt. Även om utformningen hade inspirerats av en klassisk österländsk trädgård och den därtill hörande symboliken, försökte man inte med våld skapa ett miniatyr-Japan av Den japanskinspirerade parken i Kasberget.
Filosofin och de religiösa övertonerna hos japansk trädgårdsskötsel ingick, men utgångspunkten för planeringen var att utnyttja de befintliga naturelementen och ge dem en japansk prägel. Målet var att fram.häva de kraftiga höjdskillnaderna i terrängen samt de finländska naturliga växterna. På så sätt blev de mosstäckta klipporna och finländska rönnarna ett japanskt bergslandskap med små branter och bäckar.
De ståtliga tallarna och dekorativa rönnarna och enbuskarna som växte i området kompletterades med andra finländska arter som trivs på den aktuella växtplatsen samt med japanska växter som passade platsens atmosfär. Den mångbottnade symbolik som är typisk för japanska trädgårdar kunde endast tillämpas i begränsad omfattning i Kasberget.
När parken byggdes ville man hitta de mest gynnsamma platserna enligt japanska principer för markanvändning, eftersom det enligt dessa principer kunde leda till förödelse och olycka att bygga på olämpliga platser. Dessutom har parkens enskilda trädgårdar – likaså i enlighet med österländsk visdom – uppkallats efter de sagodjur som härskar över väderstrecken:
- Klippträdgården längst i väster heter Den vita tigerns trädgård, där tigern skyddar höstkvällarna.
- Den lilla mossiga skogsdungen vid den norra kanten är Den svarta sköldpaddans parkskog, där sköldpaddan sköter dungens vattenhushållning genom att hålla mossorna och övriga växter frodiga och livskraftiga.
- Det centrala området i söder är Den röda Fenixfågelns trädgård, där fågel Fenix skyddar sommar- och middagsfriden vid “livsströmmen”.
- Våtmarken och körsbärssluttningen i öster är Den blå drakens park, där draken skyddar våren, morgnarna och ungdomens blomning.
Parken har redan blivit populär bland trädgårdsentusiaster och är en oas för invånarna i området. Här trivs både de som gillar tystnad och de som spelar petanque. Var och en kan hitta sitt favoritställe i den rikt varierande terrängen. Under hanamifestivalen görs guidade utflykter från Körsbärsparken även till denna park. Tack vare trädgårdsmästarnas och de sysselsatta parkarbetarnas skicklighet fick förortslandskapet i östra Helsingfors en exotisk fläkt från fjärran länder.
När körsbärsträden blommar kan man läsa upp en dikt av Pablo Neruda för sin käraste: ”Jag vill göra med dig vad våren gör med körsbärsträden”
