I visionen för Nordsjötoppen betonas vikten av att främja den biologiska mångfalden.
Man har skapat biologisk mångfald genom att bygga mångsidiga livsmiljöer och gömslen samt genom att vårda ängarna. Man har också lyckats locka ovanligt rikligt med fåglar, sorkar, fältharar och insekter till området.
Här trivs även grodor, ödlor, huggormar och rådjur. Djur dras till områdets livsmiljöer, som erbjuder både föda och viloplatser.
Törnskatan är Nordsjötoppens skojiga symboldjur. Den här lilla rovfågeln sitter gärna och spanar efter byte i toppen av ett träd eller en torraka. Törnskatan är känd för att gömma undan mat för sämre tider i exempelvis rosenbuskar. Det förbuskade ängsområdet på Nordsjötoppen motsvarar exakt artens krav på livsmiljö. Inte att undra på att törnskator påträffas där varje år. De bästa åren har upp till 11 par har häckat i området (före år 2020).
Man känner bättre till fåglarnas parantal här än i övriga grönområden i Helsingfors. Den häckande fågelfaunan på Nordsjötoppen har följts upp regelbundet. På 2010-talet häckade här sammanlagt 52 arter, ett rätt imponerande antal. Av dessa arter klassas 15 som hotade.
Typiska arter på gräsängarna är kornknarren och ängspiplärkan samt den rikligt förekommande törnsångaren. Lärkan och stenskvätt angillar ställen med kal mark och stenar. I buskagen trivs för sin del rosenfinkar och hämplingar. Koltrastar och trädgårdssångare häckar i skogsdungarna.
Under årens lopp har man kartlagt även andra arter på Nordsjötoppen, exempelvis dagfjärilar och växtlighetens naturliga succession. Dessutom har naturentusiaster redan i flera år iakttagit fjärilar och flyttande fåglar i området.