Områdets historia
Ännu på 1800-talet fanns en låg havsvik vid namnet Gloviken på den plats där Tölöviksparken nu befinner sig. Byggandet av Finlands första järnväg 1862 och stadens tillväxt ledde till att havsviken fylldes med diverse material och att en bangård byggdes på området.
Bangården i Tölöviken på stadens paradplats tjänstgjorde fram till slutet av 1980-talet tills dess att dess funktioner överfördes till Böle. Sist lämnades området av lastbryggan för bilsnälltåg, som avvecklades först 2012.
Parktävling som inte kunde förverkligas
År 1997 ordnades en internationell parktävling i Tölöviken, som vanns av förslaget av arkitekterna Hannu Tikka och Kimmo Lintula. Detaljplanen för området och en fortsatt plan för parken har utarbetats utgående från vinnararbetet.
Omfattande och mångsidiga vattenfrågor var det dominerande elementet i vinnararbetet i parktävlingen. Framför Finlandiahuset hade det placerats en stor kanalformad vattenbassäng med mindre tvärgående vattenämnen, ”kaskader”. I kanten av bangården fanns en rad kontors- och bostadsbyggnader som öppnades mot parken och väster om dem en serie mångformade tematrädgårdar.
Av den detaljplan som stadfästes år 2004 har kvartersområdena vid banan förverkligats, men det visade sig i det rådande ekonomiska läget att det var för dyrt att bygga en parkplan med omfattande vattenfrågor på svag mark och att den vinnande parkplanen inte genomfördes. Däremot beslöt man att bygga en ”tillfällig” park på platsen.
Utmanande byggobjekt
Parken började byggas 2014 och invigningen ordnades under försommaren 2016. På grund av diverse fyllningsjord var området en mycket dålig byggnadsmark. Insjunkningsriskerna var stora och i området hittades rikligt av förorenad mark. I parkens norra del försvårades byggandet också av det tryckbara grundvattnet som ligger rätt nära markytan.
Grundförstärkningar, såsom djupstabilisering eller pålning, är mycket dyra och därför planerades parken så att grundförstärkningar inte behövdes. De mest byggda delområdena, såsom fickträdgårdarna på parkens östra sida och stenläggningarna inom evenemangsområdet, är placerade på mer bärande mark. Fickträdgårdarna är placerade på en pålplatta som byggts runt kvartersområdena. Hela parkens terrängformgivning planerades så att inga stora insjunkningsrisker uppstår.
Stora träd och mångsidig växtlighet
En del av trädbeläggningarna i parken utfördes med exceptionellt stort plantmaterial. Det finns sammanlagt över 40 speciellt stora träplantor. Utöver dessa flyttades stora stamträd till parkens norra del från platsen där Ode-biblioteket byggdes. Skrovomkretsen på de största planterade träden är 80–100 cm, när den allmänt använda storleken är 12–20 cm. Träden lyftes från Helsingfors stads plantbestånd under vårvintern 2015. Träden transporterades till platsen en och en på ett lastbilsflak. I parken lyfte man trädet med en mottagande maskin i planteringsgropen och med den andra maskinen gjorde man mullarbeten och stödde underjordiskt rotklumpen. Omkring 80 % av de stora träden överlevde den krävande förflyttningen bland annat tack vare den rikliga bevattningen.
Träden består av 21 olika arter och dessutom planterades buskar av 25 olika arter, och blomgrupper som utformats av fleråriga perenner och prydnadsgräs, där med kan 32 växtarter urskiljas. Tusentals lökblommor planterades också i parken.
Aktivitetssvängen och evenemangsverksamhet
Tölöviksparken har i första hand planerats som en rekreationspark för stadsbor. Parken slingrar sig runt den bågformade huvudgången, aktivitetssvängen. Den förenar hela parkområdet och delar in det i olika delområden i öst-västlig riktning. Parkens västra kant avgränsas av Finlandiahuset och det gatuområde vid Karamzinstranden som ligger framför huset med de berömda cykelrutterna. På östra sidan finns tre små fickträdgårdar som ligger intill kvarteren på Alvar Aaltos gata.
En populär lekplats, motionspunkt och vistelseplatser ligger längs Aktivitetssvängen. Den motionsinriktade lekplatsen utgörs av ett klätterställe som byggts av rep och nät och liknar banor, där barnen ivrigt prövar sina motoriska färdigheter. Stora klätterkuber finns runt klätterredskapet. Under lekredskapen finns ett färggrannt skyddsunderlag som gör att man faller mjukare. Vid lekplatsen finns även några motionsredskap för vuxna och bänkar att sitta på.
Parken kan även vara stolt över de längsta parkbänkarna i Helsingfors, som i stort sett är belägna mitt i parken i närheten av aktivitetssvängen. Bänkarna avgränsar svängen och erbjuder vistelseplatser mot kvällssolen. Deras sammanlagda längd är 154 m. Sitsarna på bänkarna är gjorda av obehandlat, certifierat hårdträ.
Grafiska betongplattor som innehåller bilder av gamla kartor, flygbilder och fotografier från Tölöviken är miljökonstverk i aktivitetssvängen.
På grund av det centrala läget och de närliggande kulturinrättningarna har man även förberett sig för att använda området för evenemang. Området som är avsett för evenemang är avgränsat mellan parkens sida mot Finlandiahuset och aktivitetssvängen. Under publikevenemang fungerar aktivitetssvängen som stödområde och utrymningsväg för tillställningarna.
För evenemangsanvändning har det på området placerats tre evenemangselpunkter, två med hög effekt och en något mindre. Utöver dessa finns det inom området två elskåp som reserverats för kioskverksamhet och ett elskåp som Finlandiahuset reserverat för sin egen händelseverksamhet. På västra sidan av evenemangsområdet finns förbindelsebrunnar för vatten- och avloppsanslutningar under evenemang.
Gräsmattorna på evenemangsområdet är utrustade med ett automatiskt bevattningssystem, vars syfte är att hålla gräsmattan i bättre skick och snabbare återställa den från den belastning som orsakas av händelserna. Trots riklig bevattning, gräsmattans luftkonditionering och precisionsgödsling har grönområdet vuxit dåligt. En orsak till detta torde vara svärmar av vitkindade gäss som trivs på gräsmattorna. Ett rafflande antal olika avfallskärl och djupbehållare installerades i parken för picknickare.
Konstnären Antti Laitinen har planerat konstverket Armour som är beläget i ändan av Aktivitetssvängen vid Tölöviksgatan.
Sandstrand och vattnet i Tölöviken
I samband med parkbygget reparerades också strandremsan i södra delen av Tölöviken. Tidigare var strandlinjen mycket korrosiv och såg otrevlig ut. Strandstenarna fungerar som erosionsskydd. Bredvid stenbeläggningen finns en attraktiv liten sandstrand. Utöver sandstranden möjliggör en grov pontonbrygga även tillträde till vattnet. På stranden kan man hyra redskap för paddling, rodd eller ståpaddling. Vid vattnet kan man beundra vattenfåglar som trivs i Tölöviken, såsom gräsänder, knölsvanar, bläsänder, skäggdoppingar, kanadagäss och vitkindade gäss samt sothönor. Under vackra sommardagar är stämningen på sandstranden som utomlands!
På 1800-talet förorenade industrianläggningarna i Hesperiaparken Tölöviken illa. Det finns fortfarande sediment från denna tid på dess botten. I slutet av 2005 började man leda vatten från Hummelviken till Tölöviken i syfte att förbättra vattenkvaliteten. Vid öppet vatten har det letts 500 liter vatten per sekund, vilket har effektiviserat vattenomsättningen avsevärt. De största effekterna av vattnets avtappning observerades genast under de första åren, då näringskoncentrationerna och vattnets grumlighet samt antalet alger minskade avsevärt. Efter de första åren har vattenkvaliteten hållits på en ny nivå som är bättre än utgångsläget och ändringarna har varit små . Nuförtiden är det säkert att simma i vattnet.
Fickträdgårdar
På parkens östra kant finns tre fickträdgårdar, dvs. små egenstämplade parker som gränsar till byggnaderna på Alvar Aaltos gata, men som ändå fungerar som ett allmänt parkområde. Varje trädgård har en individuell profil och en mångsidig prydnadsväxtlighet har använts i planteringarna. Till samma helhet som fickträdgårdarna hör också två gatuskvärer som ligger öster om Alvar Aaltos gata.
Fickträdgård 1 ligger i parken mot Ode-biblioteket. Där finns planteringsområden som är belagda med naturstensplattor och avgränsade med kantsten och mur. Växtligheten består bl.a. av ornäsbjörkar, bergsaska, getris och brokfunkior. Samma formspråk upprepas på andra sidan av Alvar Aaltos gata.
Fickträdgård 2 har trädgårdskaraktär och mångsidig växtlighet, såsom olika perenner och specialformade granar, till exempel en rad granar med runda toppar. Från trädgården öppnas en vy över hela parken mot Finlandiahuset.
”Golvet” i fickträdgård 3 är en kombination av nubbstensbeläggning och gjuten betong, där ett massivt träd, Manchurisk valnöt, växer. Samma kombination av stenbeläggning och gjuten betong upprepas på andra sidan av Alvar Aaltos gata.
OmaStadi körsbären och OmaStadi ängen
Enligt förslaget, som godkändes i den deltagande budgeteringen, dvs. OmaStadi, år 2023, planteras 15 körsbärsträd i Tölöviksparken vid kanten av parkens bostadshus, i grupper på tre träd. Sorterna är tokiokörsbär och bergkörsbär ”Accolade”, som är en sort som blommar rikligt. Under körsbärsträden såddes klöver till glädje för insekterna.
Som projekt för OmaStadis andra period föreslogs att gräsmattorna skulle ändras till ängar. Ett av målen är Tölöviksparken. Två stycken av grönområden från södra ändan av Tölöviken har valts som planeringsområde, som också i övrigt är den mest naturenliga delen av parkområdet. Där finns redan en äng som kommer att utvidgas. Som växtarter till den nya ängen som ska byggas har man valt traditionella blommande inhemska ängsväxter som erbjuder föda för bl.a. humlor, bin och andra pollinerare. Byggandet av ängen infaller under våren 2023.
