Helsingfors har flera sommarstugeområden som kan väcka nyfikenhet hos dem som inte känner till deras bakgrund. Vem bor i dessa ”hobbitbyar” mitt i skogen, i stugor små som lekstugor?

År 1928 började staden tillhandahålla mindre bemedlade invånare en ny typ av rekreation i form av tygtält, först på Fölisholmen och Hamnholmen. Den finländska sommaren är emellertid oförutsägbar och snart kom det förfrågningar om möjligheten att få bygga något mer stabilt än tält. Efter en tid blev det tillåtet att bygga små stugor. För att stugbyarna inte skulle se ut hur som helst fick den ansedda arkitekten Hilding Ekelund 1946 i uppdrag att skapa typritningar för stugorna.

En stuga får vara högst 12 m2 stor, inklusive veranda. Ytterligare 2 kvadratmeter får användas för förvaring. De boende äger endast sin stuga; marken där stugan står är allmänt rekreationsområde. Stugorna saknar elektricitet, och vattnet är endast påkopplat på sommaren. Invånarna använder gemensamma utetoaletter. En verkligt ekologisk livsstil med andra ord!

Sommarstugeområdet på Västerfjärdsnäset administreras av en personalförening på Helsingfors stads trafikverk, av Helsingfors Krigsinvalider rf och av en personalförening inom polisen. Polisstugan är en populär festplats och kan hyras av vem som helst.

Sommarstugorna säljs vanligen via djungeltelegrafen. Ytterligare koloniträdgårdar och sommarstugor.