Nordsjötoppen är en säregen miljö skapad av människan – men med vår vilda natur som förebild. Efter byggarbetena var marken helt kal, och fortfarande befinner sig växtligheten i ett tidigt skede av sin utveckling.
Ängsarter räddas
Det finns få ängar och betesmarker i Helsingfors, liksom i hela Finland. De sista av dem hotar nu att försvinna, eftersom det traditionella jordbruket har upphört. Nuförtiden sköts slåttern med maskiner och betesmarkerna har vuxit igen med skog, då korna inte längre betar på dem.
Ängslandskapet på Nordsjötoppen har skapats för ett kompensera för dessa försvunna livsmiljöer. Nordsjötoppen är det viktigaste och största ängsområdet i Helsingfors. Här har ängsväxter och insekter hitt at ett nytt hem.
Från bar jord till grön oas
Det växte till en början bara arter typiska för impediment, eller ”skräpmark”, på Nordsjötoppen. På ett par år utvecklades området dock till en blomsteräng. Med tiden har de flesta ängar blivit något ensidigare.
Man har inte vårdat alla ängar lika aktivt, på grund av tidsbrist eller för att de är så branta. Bland de höga gräsen på de mindre skötta ställena klarar sig bara konkurrenskraftiga växter. Blomsterprakten har bevarats bäst på de regelbundet vårdade ängarna med en rik insektfauna.
Fåglar har funnit utmärkta bo platser och rastplatser på Nordsjötoppen. Lockade av de fina jaktmarkerna har ormar sökt sig från omnejden till Nordsjötoppen.
Ängen behöver hjälp mot igenväxning
I vårt klimat växer ängarna igen till unga lövskogar på några årtionden. För att landskapet och ängarna ska bevaras öppna krävs alltså regelbundna vårdåtgärder.
En del av ängarna på Nordsjötoppen slås årligen. Träd fälls också regelbundet. Vilda växter och enar har planterats på vida områden redan under flera årtionden. Naturen på Nordsjötoppen är följaktligen en intressant blandning av miljöer skapade av människan och naturen.
Det krävs långsiktig vård också i framtiden om man önskar bevara Nordsjötoppens nuvarande öppna landskap.