{"id":9249,"date":"2021-01-07T15:19:59","date_gmt":"2021-01-07T13:19:59","guid":{"rendered":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/?p=9249"},"modified":"2025-02-20T10:51:53","modified_gmt":"2025-02-20T08:51:53","slug":"kulosaaren-kartano","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/kulosaaren-kartano\/","title":{"rendered":"Utflykt p\u00e5 Br\u00e4nd\u00f6 g\u00e5rds marker"},"content":{"rendered":"\n

Dagsutflykt till herrg\u00e5rdslandskapen<\/p>\n\n\n\n

\"\"
P\u00e5 Vilans h\u00f6gsta punkt finns det \u00e5ttakantiga kapell som ritats av arkitekten Armas Lindgren. Wikimedia Commons<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

1<\/b> Br\u00e4nd\u00f6 begravningsplats p\u00e5 \u00f6n Vilan<\/h2>\n\n\n\n

N\u00e4r man kommer l\u00e4ngs Br\u00e4nd\u00f6 parkv\u00e4g fr\u00e5n staden ser man skyltar som pekar mot Vilans v\u00e4g och Br\u00e4nd\u00f6 begravningsplats. Det \u00e4r ganska speciellt att en s\u00e5 h\u00e4r liten stadsdel har en egen begravningsplats. Det beror p\u00e5 att Br\u00e4nd\u00f6 var ett sj\u00e4lvst\u00e4ndigt villastadssamh\u00e4llet innan det blev en del av Helsingfors \u00e5r 1946. Begravningsplatsen p\u00e5 den tv\u00e5 hektar stora holmen var ursprungligen avsedd endast f\u00f6r Br\u00e4nd\u00f6borna. Begravningsplatsen invigdes \u00e5r 1925, och \u00f6ns namn, Stora B\u00e4ssen, \u00e4ndrades samtidigt till Vilan, som b\u00e4ttre beskrev anv\u00e4ndnings\u00e4ndam\u00e5let.<\/p>\n\n\n\n

Begravningsplatsen \u00e4r inh\u00e4gnad och man g\u00e5r in p\u00e5 den genom en dekorerad port. Man har d\u00e5 en vacker kapellbyggnad framf\u00f6r sig. Gravarna \u00e4r vackert arrangerade \u00f6ver omr\u00e5det och landskapet, som omges av hav, pryds av robusta tallar. Det ursprungliga arrangemanget och ritningarna till kapellet utarbetades av den k\u00e4nde arkitekten Armas Lindgren <\/strong>(1874-1929),<\/strong> som sj\u00e4lv var fr\u00e5n Br\u00e4nd\u00f6. Han \u00e4r ocks\u00e5 sj\u00e4lv begravd p\u00e5 Vilan. Om man studerar gravstenarna ser man att m\u00e5nga bem\u00e4rkta personer inom konst, vetenskap, ekonomi och det milit\u00e4ra vilar h\u00e4r. N\u00e5gra som kan n\u00e4mnas \u00e4r j\u00e4garna och infanterigeneralerna Paavo Talvela <\/strong>(1897\u20131973) och Erik Heinrichs <\/strong>(1890\u20131965), som utm\u00e4rkte sig i inb\u00f6rdeskriget och andra v\u00e4rldskriget, samt etnologen och akademikern Kustaa Vilkuna <\/strong>(1902\u20131980) och l\u00e5ngdistansl\u00f6paren och Finlands f\u00f6rsta OS-medalj\u00f6r Hannes Kolehmainen <\/strong>(1889\u20131966). Totalt har omkring 2 000 avlidna f\u00e5tt sin sista viloplats h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Efter en avkopplande rundtur p\u00e5 begravningsplatsen forts\u00e4tter vi p\u00e5 strandstigen till v\u00e4nster, tillbaka till Br\u00e4nd\u00f6 parkv\u00e4g. D\u00e4rifr\u00e5n g\u00e5r vi till v\u00e4nster mot Br\u00e4nd\u00f6 g\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"
Br\u00e4nd\u00f6 g\u00e5rd byggdes 1810. Wikimedia Commons<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
I samband med den senaste renoveringen \u00e5r 1956 anlades en blomrabatt kantad av skiffersten utanf\u00f6r huvudbyggnaden. Kauko Laitila, Helsingfors Stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

2<\/b> Kulosaaren kartano\/Br\u00e4nd\u00f6 g\u00e5rd<\/h2>\n\n\n\n

Vi n\u00e4rmar oss g\u00e5rden l\u00e4ngs en gammal, n\u00e5got f\u00f6rfallen all\u00e9 med ek, ask och lind. Den ljusr\u00f6da herrg\u00e5rdsbyggnaden \u00e4r imponerande. Fantasin flyger genast iv\u00e4g till en f\u00f6rg\u00e5ngen tid. Br\u00e4nd\u00f6 g\u00e5rd var en fr\u00e4lseg\u00e5rd under den svenska tiden. Den \u00e4r ett s\u00e4teri fr\u00e5n 1500-talet, som har haft m\u00e5nga \u00e4gare.<\/p>\n\n\n\n

G\u00e5rden fick sitt nuvarande utseende p\u00e5 1810-talet, d\u00e5 sl\u00e4kten J\u00e4gerhorn af Storby<\/strong> l\u00e4t bygga den nuvarande huvudbyggnaden. Den ritades av den svenske arkitekten Pehr Granstedt<\/strong> (1764\u20131828) i nyklassicistisk stil. Stommen i byggnaden tros vara den herrg\u00e5rdsbyggnad som g\u00e5rdens kanske intressantaste inv\u00e5nare, Augustin Ehrensv\u00e4rd<\/a> (1710\u20131772), l\u00e4t bygga \u00e5t sig sj\u00e4lv ett halvt sekel tidigare<\/p>\n\n\n\n

Den svenske greven, f\u00e4ltmarskalken och Sveaborgs bef\u00e4stare Ehrensv\u00e4rd \u00e4gde ocks\u00e5 Herton\u00e4s g\u00e5rd, och hade en tj\u00e4nstebostad p\u00e5 Sveaborg och dessutom en g\u00e5rd i Sverige. Ehrensv\u00e4rd var en mild man. Han grundade Finlands f\u00f6rsta barnhem f\u00f6r barnen till sina stupade soldater och andra \u00f6vergivna barn. Som mest tog barnhemmet hand om 50 barn. Barnhemmet hade ocks\u00e5 en skola, d\u00e4r undervisning i tr\u00e4dg\u00e5rdssk\u00f6tsel hade en viktig roll. D\u00e4rf\u00f6r anlades en stor k\u00f6kstr\u00e4dg\u00e5rd i anslutning till barnhemmet, som gav b\u00e5de mat och inkomster. I tr\u00e4dg\u00e5rden odlades bland annat tobak och rabarber. Rabarbern hade Ehrensv\u00e4rd f\u00e5tt av sj\u00e4lvaste Carl von Linn\u00e9<\/strong> (1707\u20131778). F\u00f6r torkningen av tobaken byggdes en ria, som fortfarande finns kvar och \u00e4r den \u00e4ldsta byggnaden p\u00e5 omr\u00e5det. Vet dagens koloniodlare m\u00e5nne om att de gr\u00e4ftar i samma jord som f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa barn till Sveaborgs soldater?<\/p>\n\n\n\n

G\u00e5rdens och parkens sista glansperiod var under F\u00f6reningsbankens verkst\u00e4llande direkt\u00f6rs, baron Johan Cronstedts<\/strong> (1832\u20131907) tid. N\u00e4r baronen k\u00f6pte Br\u00e4nd\u00f6 g\u00e5rd som sommarst\u00e4lle \u00e5r 1877, var hela omr\u00e5det framf\u00f6r huvudbyggnaden ett potatisland. Cronstedt \u00e5terst\u00e4llde parken till ett skick som anstod en herrg\u00e5rd. Lindar planterades i parkens utkanter och planteringar i olika former anlades i tr\u00e4dg\u00e5rden. Gamla fotografier ber\u00e4ttar att det fanns fina arrangemang av g\u00e5ngar utanf\u00f6r herrg\u00e5rden, att byggnaden pryddes av rankor och att det sommartid fanns exotiska v\u00e4xter i planteringarna. Efter Cronstedts d\u00f6d s\u00e5lde hans \u00e4nka g\u00e5rden till Br\u00e4nd\u00f6 G\u00e5rds AB.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1927 k\u00f6pte Helsingfors stad g\u00e5rden av Br\u00e4nd\u00f6 G\u00e5rds AB f\u00f6r 3,2 miljoner mark. Byggnaden hyrdes ut som bostad i ett tiotal \u00e5r, tills den hyrdes ut till centralkommitt\u00e9n f\u00f6r kommunalt anst\u00e4llda i Helsingfors<\/strong> som en \u201dvilo- och rekreationsplats f\u00f6r stadens tj\u00e4nstem\u00e4n och befattningshavare\u201d. Hyresg\u00e4sten \u00e4r F\u00f6rbundet f\u00f6r den offentliga sektorn och v\u00e4lf\u00e4rdsomr\u00e5dena JHL, samorganisationen i Helsingfors.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

G\u00e5rdens huvudbyggnad renoverades \u00e5r 1956. I samband med renoveringen fotograferades Br\u00e4nd\u00f6 g\u00e5rds inredning och konstruktioner. Man gjorde ocks\u00e5 m\u00e5ttritningar av g\u00e5rdens arkitektoniska detaljer.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"
Eva Cronstedt och Bj\u00f6rn Aminoff i Br\u00e4nd\u00f6 g\u00e5rds tr\u00e4dg\u00e5rdsland, 1905\u20131907. Museiverket<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Inspektorsstuga fr\u00e5n 1930-talet. Sakari P\u00e4lsi, Helsingfors Stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Herrg\u00e5rdsparken och g\u00e5rdsbyggnaderna<\/h2>\n\n\n\n

I skrivande stund \u00e4r parkomr\u00e5det framf\u00f6r huvudbyggnaden ganska anspr\u00e5ksl\u00f6st. P\u00e5 gr\u00e4smattan v\u00e4xer gamla \u00e4deltr\u00e4d och precis utanf\u00f6r ytterd\u00f6rren finns en liten kulle med sommarblommor. Vid herrg\u00e5rdens trappa finns n\u00e5gra rosenbuskar. Hela milj\u00f6n har blivit vardaglig p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt, och utsikten mot havet har n\u00e4stan vuxit igen.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte s\u00e5 konstigt, f\u00f6r parken rustades senast upp n\u00e4r g\u00e5rden renoverades \u00e5r 1956. D\u00e5 tog man bort de gamla buskarna som spridit sig till g\u00e5rdens mittaxel och f\u00f6rnyade gr\u00e4smattan. Utanf\u00f6r huvudbyggnaden anlades en blomrabatt kantad av skiffersten. En avgr\u00e4nsande h\u00e4ck planterades mellan parken och odlingslotterna. Herrg\u00e5rdsparken anv\u00e4ndes av en f\u00f6rening f\u00f6r kommunalt anst\u00e4llda fram till 1990-talet, och \u00f6ppnades f\u00f6r allm\u00e4nheten f\u00f6rst 1997.<\/p>\n\n\n\n

Flera gamla byggnader finns kvar p\u00e5 g\u00e5rden. Bakom herrg\u00e5rden finns en inspektorsstuga och en liten bakstuga. B\u00e5da tros vara fr\u00e5n slutet av 1700-talet eller b\u00f6rjan av 1800-talet. N\u00e4ra kolonitr\u00e4dg\u00e5rden finns en dr\u00e4ngstuga. N\u00e4ra g\u00e5rden finns tv\u00e5 villor som byggts f\u00f6r barn i familjen Cronstedt. Tr\u00e4villan p\u00e5 den skogiga kullen norr om huvudbyggnaden \u00e4r Tallbacka, som beboddes av Cronstedts dotter och hennes familj. Den vita villan vid stranden mot sydv\u00e4st torde vara byggd vid samma tid. D\u00e4r tillbringade Cronstedts dotter Hedvig<\/strong> och hennes make, den ansedda salongsm\u00e5laren Gunnar Berndtson <\/strong>(1854\u20131895), sina somrar. Villan \u00e4r fortfarande k\u00e4nd som Gunnarstorp. Den \u00e4ldsta byggnaden p\u00e5 g\u00e5rden \u00e4r den ria f\u00f6r torkning av tobak som byggdes p\u00e5 Ehrensv\u00e4rds tid. Den anv\u00e4nds nu som ett gemensamt utrymme f\u00f6r Herton\u00e4s kolonitr\u00e4dg\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n

De tv\u00e5 bastubyggnaderna byggdes 1948 och 1957 f\u00f6r den nuvarande hyresg\u00e4stens behov. Den \u00e4ldre \u00e4r av hyvlad stock och den nyare av br\u00e4der. Ritningarna till b\u00e5da utarbetades p\u00e5 stadens husbyggnadsavdelning.<\/p>\n\n\n\n

I dag klassas Br\u00e4nd\u00f6 g\u00e5rd och dess park som ett kulturhistoriskt v\u00e4rdefullt omr\u00e5de i Helsingfors regionplanf\u00f6rbunds f\u00f6rteckning \u00f6ver kulturhistoriskt v\u00e4rdefulla byggnader.<\/p>\n\n\n\n

I generalplanen fr\u00e5n 2016 s\u00e4gs att omr\u00e5det ska utvecklas som ett betydande rekreations-, frilufts-, motions-, natur- och kulturomr\u00e5de, som anknyter till rekreations- och gr\u00f6nomr\u00e5dena p\u00e5 fastlandet. M\u00e4rkningen omfattar omr\u00e5den f\u00f6r semesterboende och turism. \u00c5r 2019 utarbetades Kulosaaren kartano, ymp\u00e4rist\u00f6historiallinen selvitys ja kehitt\u00e4misperiaatteet, stadsmilj\u00f6sektorns publikation 2019, av N\u00e4kym\u00e4 Oy.<\/em> Det h\u00e4r inneb\u00e4r att det fantastiska herrg\u00e5rdsomr\u00e5det f\u00e5r en betydande ansiktslyftning och blir mer \u00f6ppet f\u00f6r allm\u00e4nheten!<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4ll\u00e4: <\/strong>Kulosaaren kartano, ymp\u00e4rist\u00f6historiallinen selvitys ja kehitt\u00e4misperiaatteet (pdf)<\/a>, stadsmilj\u00f6sektorns publikation 2019, utarbetad av N\u00e4kym\u00e4 Oy.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"
Den gamla skogen p\u00e5 Stenudden. Raisa Kyllikki Ranta<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Sommarhyddeomr\u00e5de p\u00e5 Stenudden. Yehia Eweis, Helsingfors Stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

3<\/b> Stenudden, \u00e4lskad och r\u00e4ddad av helsingforsarna<\/h2>\n\n\n\n

Bakom herrg\u00e5rden \u00f6ppnar sig en stor, skogbevuxen och stenig udde med ett beskrivande namn \u2013 Stenudden. Den h\u00f6rde tidigare till herrg\u00e5rdens \u00e4gor, men \u00f6vergick i stadens \u00e4go \u00e5r 1927. I enlighet med den tidens trend gjordes udden till en folkpark och ett utflykts- och rekreationsomr\u00e5de f\u00f6r arbetare i Vallg\u00e5rd, Hermanstad och S\u00f6rn\u00e4s. Fr\u00e5n tr\u00e5nga bost\u00e4der ut i naturen och den friska luften! \u00c4ven p\u00e5 Stenudden t\u00e4ltade man, tills en fast bebyggelse av sommarhyddor uppstod under de senaste krigen. P\u00e5 Stenudden finns tre sommarhyddeomr\u00e5den. Det minsta av dem tillh\u00f6r idrottsf\u00f6reningen Ponnistus, ett annat fackorganisationen JHL och det st\u00f6rsta Kivinokkalaiset ry. Numera finns en t\u00e4t bebyggelse av 608 sm\u00e5 stugor p\u00e5 omr\u00e5det. Stugorna finns i skogsbackarna, vid den \u00e4ng som ligger mitt p\u00e5 omr\u00e5det och n\u00e4ra stranden. N\u00e4ra stranden finns ocks\u00e5 kolonilotter f\u00f6r stugornas inv\u00e5nare.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 Stenuddens v\u00e4stra del finns tv\u00e5 b\u00e5thamnar, Rovholmssundet och Stenudden. D\u00e4r finns ocks\u00e5 tv\u00e5 badstr\u00e4nder. Den st\u00f6rre \u00e4r en av stadens officiella badstr\u00e4nder. Den \u00e4r en charmig liten strand i en vik, d\u00e4r man har tillg\u00e5ng till dusch, torrdass och en scen f\u00f6r evenemang. Under m\u00f6rka kv\u00e4llar i slutet av augusti \u00e4r badstranden fylld av folk, d\u00e5 d\u00e4r ordnas friluftsbiof\u00f6rest\u00e4llningar. Kaf\u00e9et n\u00e5gra hundra meter norr om badstranden \u00e4r en legend i Helsingfors. Den andra badstranden ligger precis vid Stenuddens spets och kallas f\u00f6r Solnedg\u00e5ngsstranden. Den \u00e4r lugnare \u00e4n den f\u00f6rstn\u00e4mnda stranden, men inte lika s\u00e4ker f\u00f6r barn. Intill denna badstrand finns en s\u00e4rskild badstrand f\u00f6r hundar. Stranden gr\u00e4nsar till Vik-Gammelstadsvikens naturskyddsomr\u00e5de, som h\u00f6r till Natura 2000-n\u00e4tverket.<\/p>\n\n\n\n

Den legendariska orkestern Dallap\u00e9 b\u00f6rjade sin bana med att spela p\u00e5 dansbanan p\u00e5 Stenudden p\u00e5 1920-talet, och upptr\u00e4der fortfarande d\u00e4r d\u00e5 och d\u00e5. Milj\u00f6konstutst\u00e4llningen i Stenuddens natur h\u00f6r till sommarens m\u00e5sten. P\u00e5 Stenudden finns ocks\u00e5 en tillg\u00e4nglig naturstig och en f\u00e5gelplattform. En del av udden \u00e4r ett naturskyddsomr\u00e5de. I den m\u00e4ktiga granskogen finns ocks\u00e5 en j\u00e4ttegryta som p\u00e5minner om istiden.<\/p>\n\n\n\n

I b\u00f6rjan av 2010-talet fanns planer p\u00e5 att planl\u00e4gga Stenudden som ett bostadsomr\u00e5de. Det uppstod en Stenuddsr\u00f6relse<\/em> av sommarg\u00e4ster, Br\u00e4nd\u00f6bor samt talrika organisationer och Stenudds\u00e4lskande stadsbor, som fortfarande \u00e4r aktiv. R\u00f6relsen funderade tillsammans med staden p\u00e5 hur udden kunde utvecklas som ett unikt och historiskt rekreationsomr\u00e5de. Stenuddsr\u00f6relsen fick sin vilja igenom, och udden fick forts\u00e4tta vara ett unikt och m\u00e5ngsidigt rekreationsomr\u00e5de f\u00f6r alla helsingforsare.<\/p>\n\n\n\n

Sommarhyddeverksamheten i Helsingfors<\/summary>\n
\n\n\n\n

M\u00e5nga har s\u00e4kert undrat \u00f6ver de sm\u00e5 husen som liknar lekstugor p\u00e5 Helsingfors uddar och \u00f6ar. Det finns totalt 1 600 av dem p\u00e5 nio olika platser. Stugorna \u00e4r h\u00f6gst 18 m2<\/sup> stora och har inte en egen g\u00e5rd, som i en kolonitr\u00e4dg\u00e5rd. Hygienen sk\u00f6ts med hj\u00e4lp av torrdass och gemensamma bastur. Vatten tas fr\u00e5n en brunn. De h\u00e4r byggnaderna kallas f\u00f6r sommarhyddor, \u00e4ven om de numera mer liknar stugor \u00e4n hyddor.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 ett omr\u00e5de f\u00f6r sommarhyddor f\u00e5r det finnas sm\u00e5 stugor som anv\u00e4nds under sommaren samt bastu och ekonomibyggnader. Sommarhyddeverksamheten i Helsingfors inleddes \u00e5r 1928 f\u00f6r att svara p\u00e5 arbetarbefolkningens behov av rekreation. Helsingforsare som bodde i tr\u00e5nga arbetarbost\u00e4der till\u00e4ts p\u00e5 f\u00f6rs\u00f6k att \u00f6vernatta i egna t\u00e4lt i folkparker som grundats. Inledningsvis till\u00e4ts endast tygt\u00e4lt. Senare b\u00f6rjade man till\u00e5ta h\u00e5llbarare hyddor, som fick byggas av kartong- eller tr\u00e4fiberskivor. Fr\u00e5n och med vintern 1940\u20131941 beh\u00f6vde hyddorna inte l\u00e4ngre rivas till vintern. Hyddorna var av m\u00e5nga olika slag och ingen fr\u00f6jd f\u00f6r \u00f6gat. D\u00e4rf\u00f6r utarbetade stadsarkitekten Hilding Ekelund<\/a> (1893\u20131984) \u00e5r 1946 en typritning f\u00f6r sommarhyddorna, och omr\u00e5dena f\u00f6r sommarhyddor fick anvisningar f\u00f6r byggandet: hyddorna ska passas in i landskapet utan att man beh\u00f6ver fylla ut eller ta bort n\u00e5got i terr\u00e4ngen. Hyddan ska byggas av br\u00e4dor. Den n\u00e4rmaste omgivningen ska l\u00e4mnas i naturtillst\u00e5nd. Hyddans grund ska vara \u00f6ppen undertill. Staden har till och med best\u00e4mt vilka f\u00e4rger sommarhyddorna ska ha i de olika omr\u00e5dena.<\/p>\n\n\n\n

Numera \u00e4r sommarhyddorna efterfr\u00e5gade och milj\u00f6v\u00e4nliga semesterm\u00e5l, d\u00e4r man kan vistas i naturen utan att resa i flera timmar. \u00c4garna \u00e4r nog inte heller mindre bemedlade arbetare. Hyddorna l\u00e4ggs s\u00e4llan ut till f\u00f6rs\u00e4ljning, och n\u00e4r det sker g\u00e5r aff\u00e4ren via djungeltelegrafen. Man kan f\u00e5 betala 10 000\u201340 000 euro f\u00f6r en sommarhydda.<\/p>\n\n\n\n<\/div><\/details>\n\n\n\n

\n
\"\"
Herton\u00e4s kolonitr\u00e4dg\u00e5rd 1934. Ilmavoimat, Helsingfors Stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Kolonistuga i Herton\u00e4s 2005. Sakari Kiuru, Helsingfors Stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

4<\/b> Herton\u00e4s kolonitr\u00e4dg\u00e5rd<\/h2>\n\n\n\n

Vi \u00e5terv\u00e4nder till herrg\u00e5rden och g\u00f6r en blomsterterapirunda i Helsingfors \u00e4ldsta kolonitr\u00e4dg\u00e5rd, som grundades \u00e5r 1934. Ett sju hektar stort omr\u00e5de av herrg\u00e5rdens \u00e4gor avstyckades till Herton\u00e4s kolonitr\u00e4dg\u00e5rd. Kolonitr\u00e4dg\u00e5rdarna har h\u00f6gre status \u00e4n sommarhyddorna, eftersom de har en egen g\u00e5rd d\u00e4r man kan odla frukttr\u00e4d och b\u00e4rbuskar. Stugorna \u00e4r ocks\u00e5 st\u00f6rre och har en stabilare konstruktion, men \u00e4r endast avsedda att anv\u00e4ndas sommartid. \u00c4ven dessa inr\u00e4ttades ursprungligen f\u00f6r att mindre bemedlade skulle kunna odla mat och f\u00e5 rekreation, men numera f\u00e5r man betala samma kvadratmeterpriser som i centrum.<\/p>\n\n\n\n

Herton\u00e4s kolonitr\u00e4dg\u00e5rd har 182 kolonistugor med odlingslotter. F\u00f6r planeringen av omr\u00e5det ansvarade Arnold Eriksson<\/strong> och Helsingfors stads legendariska tr\u00e4dg\u00e5rdsr\u00e5dgivare Elisabeth Koch <\/strong>(1891\u20131982), som har planerat de flesta av Helsingfors \u00e4ldsta kolonitr\u00e4dg\u00e5rdsomr\u00e5den. \u00c4ven detaljplanearkitekten Birger Brunila <\/strong>(1882\u20131979) deltog i planeringen. L\u00f6sningen att placera Herton\u00e4s kolonitr\u00e4dg\u00e5rd i en sluttning \u00e4r ovanlig. Planritningens grundform med sina amfiteaterliknande delar formar sig vackert efter terr\u00e4ngen. Det \u00e4r trevligt att g\u00e5 l\u00e4ngs g\u00e5ngarna i tr\u00e4dg\u00e5rden och beundra de v\u00e4lsk\u00f6tta g\u00e5rdarna med sina m\u00e5nga frukttr\u00e4d och f\u00e4rgglada blommor.<\/p>\n\n\n\n

Gemenskapen i Herton\u00e4s kolonitr\u00e4dg\u00e5rdsomr\u00e5de \u00e4r stark. F\u00f6reningen ordnar m\u00e5nga evenemang p\u00e5 omr\u00e5det. Odlarna kallar sig sj\u00e4lva f\u00f6r hertonomer! Som gemensamt utrymme f\u00f6r kolonitr\u00e4dg\u00e5rdsf\u00f6reningen anv\u00e4nds Br\u00e4nd\u00f6 g\u00e5rds gamla tobakstorkningsria, som \u00e4r fr\u00e5n Ehrensv\u00e4rds tid p\u00e5 1750-talet. \u00c4ven detta omr\u00e5de \u00e4r m\u00e4rkt som ett kulturhistoriskt, arkitektoniskt och landskapskulturellt betydelsefullt rekreationsomr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n

Kristikka,<\/strong> det gula huset i tr\u00e4dg\u00e5rdens utkant mot Br\u00e4nd\u00f6 parkv\u00e4g, \u00e4r den kristna arbetarf\u00f6reningens hus och flyttades fr\u00e5n stadsk\u00e4rnan till sin nuvarande plats troligen p\u00e5 1920- eller 1930-talet. Det har inhyst m\u00e5nga olika typer av verksamhet, s\u00e5som den kristna arbetarf\u00f6reningens sommarhemsverksamhet, sjukhus och daghem. Numera tillh\u00f6r det Oranssi ry och fungerar som boende f\u00f6r unga och deras familjer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dagsutflykt till herrg\u00e5rdslandskapen 1 Br\u00e4nd\u00f6 begravningsplats p\u00e5 \u00f6n Vilan N\u00e4r man kommer l\u00e4ngs Br\u00e4nd\u00f6 parkv\u00e4g […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":9119,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[165,110],"tags":[222],"class_list":["post-9249","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kartta-sv","category-ostra-helsingfors","tag-herrgardspark"],"acf":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/Kulosaaren_kartano_wikipedia.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9249","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9249"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9249\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12709,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9249\/revisions\/12709"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/9119"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9249"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9249"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9249"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}