{"id":9243,"date":"2021-01-07T15:20:35","date_gmt":"2021-01-07T13:20:35","guid":{"rendered":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/?p=9243"},"modified":"2024-03-08T11:21:38","modified_gmt":"2024-03-08T09:21:38","slug":"helsingfors-fororter-byggdes-pa-herrgardarnas-marker","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/helsingfors-fororter-byggdes-pa-herrgardarnas-marker\/","title":{"rendered":"Helsingfors f\u00f6rorter byggdes p\u00e5 herrg\u00e5rdarnas marker"},"content":{"rendered":"\n

Hur k\u00e4nner man igen en herrg\u00e5rd? Med en herrg\u00e5rd avses i allm\u00e4nhet ett f\u00f6rm\u00f6get storgods och dess stora huvudbyggnad med omgivande landskap. En herrg\u00e5rd hade mycket skog och odlad jord.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4nnetecknen f\u00f6r ett herrg\u00e5rdslandskap \u00e4r en elegant formtr\u00e4dg\u00e5rd, en friare engelsk park och en all\u00e9 som leder till herrg\u00e5rden. Helsingfors herrg\u00e5rdar har ocks\u00e5 n\u00e5gon typ av anknytning till vatten, antingen en \u00e5 eller havet, och en n\u00e4rliggande landsv\u00e4g. L\u00e4mningar och \u00e4ven fina helheter av dessa k\u00e4nnetecken finns p\u00e5 27 platser i Helsingfors.<\/p>\n\n\n\n

Herrg\u00e5rdarna var inte bara vackra bost\u00e4der f\u00f6r adelsfamiljer och b\u00e4ttre folk. M\u00e5nga av dem var mycket aktiva produktionsanl\u00e4ggningar. Herrg\u00e5rdarnas \u00e4gare var f\u00f6reg\u00e5ngare inom utvecklingen av jordbruk och boskapssk\u00f6tsel. Vid sidan av jordbruk och boskapsuppf\u00f6dning hade herrg\u00e5rdarna sm\u00e5industri: vattens\u00e5gar, j\u00e4rnbruk, tegelfabriker, v\u00e4xthus och plantskolor.<\/p>\n\n\n\n

Helsingfors herrg\u00e5rdar byggdes i tv\u00e5 v\u00e5gor. I mitten av 1600-talet, under den svenska tiden, fanns femton herrg\u00e5rdar i Helsinge socken. De var s\u00e5 kallade fr\u00e4lseg\u00e5rdar, vilket betyder att de \u00e4gdes av adelsm\u00e4n som inte beh\u00f6vde betala skatt. I st\u00e4llet f\u00f6r att betala skatt skickade g\u00e5rdarna en eller flera kavallerister till kungens arm\u00e9.<\/p>\n\n\n\n

Byggandet av Sveaborgs f\u00e4stning fr\u00e5n och med \u00e5r 1748 ledde till en andra v\u00e5g av herrg\u00e5rdsbyggande. H\u00f6gt uppsatta officerare och aff\u00e4rsm\u00e4n skaffade sig herrg\u00e5rdar som bost\u00e4der och f\u00f6r att f\u00e5 en andra inkomstk\u00e4lla. Byggandet av Sveaborg och den nya huvudstaden kr\u00e4vde massor av byggmaterial. \u00c5r 1809 blev Finland ett ryskt storfurstend\u00f6me, och i och med det blev Helsingfors landets huvudstad \u00e5r 1812. De tj\u00e4nstem\u00e4n och aff\u00e4rsm\u00e4n som ledde huvudstaden skaffade sig herrg\u00e5rdar som bost\u00e4der och placeringsobjekt i tidens anda. P\u00e5 1840-talet fanns redan 40 herrg\u00e5rdar i Helsinge socken. Numera finns 27 herrg\u00e5rdar kvar i Helsingfors och en, \u00d6stersundom g\u00e5rd, p\u00e5 det nya inkorporerade omr\u00e5det.<\/p>\n\n\n\n

Herrg\u00e5rdarna i f\u00f6r\u00e4ndringens vindar<\/h2>\n\n\n\n

Herrg\u00e5rdarnas ekonomiska och samh\u00e4lleliga st\u00e4llning f\u00f6rsvagades efter 1800-talets mitt till f\u00f6ljd av den politiska omv\u00e4lvningen i samh\u00e4llet. St\u00e5ndssamh\u00e4llet b\u00f6rjade brytas ner och adeln f\u00f6rlorade sin ledande st\u00e4llning bland annat till f\u00f6ljd av att de livegna befriades.<\/p>\n\n\n\n

Staden v\u00e4xte, j\u00e4rnv\u00e4gar byggdes, behovet av mark var stort. En del herrg\u00e5rds\u00e4gare satsade p\u00e5 tr\u00e4dg\u00e5rdsodling. En del styckade upp sin jord i mindre lotter och s\u00e5lde dem som villatomter eller f\u00f6r odling. De v\u00e4lbest\u00e4llda k\u00f6pte g\u00e4rna tomter d\u00e4r de l\u00e4t bygga sommarvillor. En villakultur uppstod i Helsingfors.<\/p>\n\n\n\n

Stadens f\u00f6rvaltning f\u00f6rstod inledningsvis inte att ta ett aktivt grepp om markanskaffningen, trots att det r\u00e5dde stor brist p\u00e5 tomter. Det uppstod bolag som k\u00f6pte mark, delade in den i tomter och s\u00e5lde dem vidare. Dessa bolag leddes av ledande aff\u00e4rsm\u00e4n, universitetsanst\u00e4llda, ingenj\u00f6rer och arkitekter som var intresserade av stadens utveckling. I slutet av 1907 hade de n\u00e4stan omringat hela det d\u00e5varande Helsingfors med den mark de \u00e4gde. Till slut vaknade stadens tj\u00e4nstem\u00e4n upp och grundade en detaljplankommitt\u00e9<\/em> som skulle fundera p\u00e5 vilka markomr\u00e5den som beh\u00f6vdes f\u00f6r Helsingfors och dess olika verksamheters tillv\u00e4xt.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1906 avskaffades st\u00e5ndslantdagen och Finland fick en enkammarlantdag. Samtidigt fick alla medborgare allm\u00e4n och lika r\u00f6str\u00e4tt. Efter sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten b\u00f6rjade man stifta betydelsefulla lagar, d\u00e4r adeln och andra stora mark\u00e4gare undan f\u00f6r undan f\u00f6rlorade sina privilegier. Ky\u00f6sti Kallio <\/strong>var p\u00e5drivande i arbetet med en lag om inl\u00f6sen om legoomr\u00e5de, den s\u00e5 kallade torparlagen, som tr\u00e4dde i kraft efter inb\u00f6rdeskriget 1918. Torparna hade deltagit i arbetet p\u00e5 herrg\u00e5rden genom dagsverken, det vill s\u00e4ga oavl\u00f6nat dagsarbete som ers\u00e4ttning f\u00f6r att de fick odla och bo p\u00e5 sitt torp. I och med den nya lagen fick de l\u00f6sa in sina torp och bli sj\u00e4lvst\u00e4ndiga sm\u00e5brukare. \u00c4ven obesuttna fick egen mark fr\u00e5n herrg\u00e5rdarnas mark genom den s\u00e5 kallade Lex Kallio fr\u00e5n 1921. F\u00f6r herrg\u00e5rdarna betydde detta att det blev dyrare att bedriva jordbruk, n\u00e4r de m\u00e5ste betala l\u00f6n till arbetskraften. S\u00e5 sm\u00e5ningom br\u00f6ts de stora egendomarna s\u00f6nder och bytte \u00e4gare, och hamnade till slut i stadens \u00e4go genom markanskaffningar.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"
Nyby sommarhyddeomr\u00e5de ligger p\u00e5 Stansvik g\u00e5rds gamla marker. Sofie Jokinen<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Historisk all\u00e9 i Kronbergsstranden. Simo Karisalo<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Man kan s\u00e4ga att Helsingfors har vuxit och utvidgats i huvudsak p\u00e5 herrg\u00e5rdarnas gamla marker. Vi kan allts\u00e5 tacka herrg\u00e5rdarna f\u00f6r att Helsingfors har intressanta stadsdelar och fantastiska historiska parker, vars historia \u00e4r f\u00f6rbunden med herrg\u00e5rdarnas historia. Herrg\u00e5rdsomr\u00e5dena \u00e4r betydande identitetsskapare och en k\u00e4lla till stolthet i m\u00e5nga stadsdelar.<\/p>\n\n\n\n

Efter sin blomstringstid har Helsingfors herrg\u00e5rdar och deras milj\u00f6er upplevt m\u00e5nga olika skeden. En del har f\u00f6rst\u00f6rts, medan andra har rest sig ur gl\u00f6mskans dunkel till en ny blomstringstid. Numera f\u00f6rst\u00e5r Helsingfors betydelsen av sina herrg\u00e5rdsomr\u00e5den, men det finns inte \u00e4nnu n\u00e5gon gemensam uppfattning om hur man fram\u00f6ver ska ta hand om detta v\u00e4rdefulla och numera s\u00e4llsynta kulturarv.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4lla: Ranja Hautam\u00e4ki: Kartanot kaupungissa<\/a>, Aalto-universitetet 2016.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hur k\u00e4nner man igen en herrg\u00e5rd? Med en herrg\u00e5rd avses i allm\u00e4nhet ett f\u00f6rm\u00f6get storgods […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":9171,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[49],"tags":[222,224],"class_list":["post-9243","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserad","tag-herrgardspark","tag-historia-sv"],"acf":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2022\/10\/Stansvik-FotoRoos1930-hkm.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9243","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9243"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9243\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11510,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9243\/revisions\/11510"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/9171"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9243"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9243"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9243"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}