{"id":3727,"date":"2021-01-13T11:41:10","date_gmt":"2021-01-13T09:41:10","guid":{"rendered":"https:\/\/helsinginpuistot.fi\/hp\/?p=3727"},"modified":"2025-06-30T11:15:59","modified_gmt":"2025-06-30T08:15:59","slug":"esplanadinpuisto","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/esplanadinpuisto\/","title":{"rendered":"Esplanad­parken"},"content":{"rendered":"\n

Den \u00e4lskade Esplanaden, popul\u00e4rt kallad Espan eller Espen, \u00e4r Finlands mest k\u00e4nda park och Helsingfors gr\u00f6na hj\u00e4rta. Hit g\u00e5r man f\u00f6r att visa upp sig, vistas, lyssna p\u00e5 musik, se p\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningar och njuta av picknick. <\/p>\n\n\n\n

Parkomr\u00e5det skisserades av Helsingfors huvudarkitekt Carl Ludvig Engel<\/a> p\u00e5 tidigare landh\u00f6jningsmark. Omr\u00e5det d\u00e4r Kapellesplanaden ligger kallades Lilla Kalvhagen och omr\u00e5det d\u00e4r Runebergs- och Teateresplanaden ligger Stora Kalvhagen. Den illaluktande Gloviken str\u00e4ckte sig n\u00e4stan \u00e4nda fram till parken och det kr\u00e4vdes mycket jordfyllnadsarbete innan parken kunde byggas p\u00e5 1850-talet.<\/p>\n\n\n\n

Esplanadens uppgift var att f\u00f6rse Helsingfors med en praktfull gr\u00f6npromenad i kontinental stil. Tr\u00e4dall\u00e9ernas mer prosaiska uppgift var att fr\u00e4mja brands\u00e4kerheten; staden dominerades p\u00e5 den tiden av tr\u00e4hus, \u00e4ven om stenhus b\u00f6rjade dyka upp p\u00e5 alla h\u00e5ll i allt snabbare takt.<\/p>\n\n\n\n

Parkens formspr\u00e5k \u00e4r en arkitektonisk stil med raka tr\u00e4dall\u00e9er och planteringar. Lindraderna som omger parken p\u00e5 tv\u00e5 sidor bildar ett salaktigt utrymme. Parkens karakt\u00e4r p\u00e5verkades ocks\u00e5 av den f\u00f6rsta stadstr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4staren Svante Olsson(1856\u20131941). Den senaste totalrenoveringen 1998 planerades av landskapsarkitekt Leena Iisakkila.<\/p>\n\n\n\n

Kapellesplanaden<\/h2>\n\n\n\n

En av de historiska restaurangerna i Helsingfors, restaurang Kapellet, ritades av arkitekt Hampus Dahlstr\u00f6m (1829\u20131882) och byggdes 1867. Enligt legenden kommer restaurangens namn fr\u00e5n ett litet skjul i hagen d\u00e4r en ung herde (p\u00e5 latin pastor) s\u00e5lde mj\u00f6lk, och skjulet b\u00f6rjade p\u00e5 sk\u00e4mt kallas kapellet. Det f\u00f6ljande \u201ckapellet\u201d i kalvhagen var sockerbagare Jerngrens tempelformade f\u00f6rfriskningsst\u00e5nd p\u00e5 1840-talet, som \u00e4rvde namnet. Det var allts\u00e5 naturligt att ocks\u00e5 kalla den nya fina restaurangen Kapellet. I \u00e4nden av Kapellet finns en allm\u00e4n toalett.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"
Mittemot restaurang Kapellet finns tv\u00e5 bass\u00e4nger som pryds av Viktor Janssons skulpturer. Bilden visa skulpturen Hejsan Lauri H\u00e4nninen<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
P\u00e5 b\u00e5da sidor om estraden finns en vattenbass\u00e4ng som pryds av f\u00f6rtjusande skulpturer Marli Masalin<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Mitt emot Kapellet ligger Esplanadestraden d\u00e4r Finlands l\u00e4ngsta festival g\u00e5r av stapeln; musik fr\u00e5n valborg till slutet av augusti med cirka 200 upptr\u00e4dande artister och grupper. Helsingfors kulturcentral<\/a> svarar f\u00f6r programutbudet. Den nuvarande estraden \u00e4r byggd p\u00e5 1930-talet, den f\u00f6rsta var betydligt mer dekorativ.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 b\u00e5da sidor om estraden finns en vattenbass\u00e4ng som sedan 1942 pryds av f\u00f6rtjusande statyer, best\u00e4llda av skulpt\u00f6r Viktor Jansson (1886\u20131958). Den ena heter Vattennymfer<\/a><\/em>; h\u00e4r leker tv\u00e5 sj\u00f6jungfrur med fiskar. Som modell f\u00f6r den st\u00f6rre jungfrun poserade skulpt\u00f6rens dotter, Tove Jansson (1914\u20132001). Den andra statyn heter Hejsan<\/a><\/em> och d\u00e4r leker en liten pojke med en fisk.<\/p>\n\n\n\n

Bass\u00e4ngerna kantas av fler\u00e5riga perenner, s\u00e5som funkior och exotiska agapantusar, som st\u00e5r i v\u00e4xthus under vintern. Publiken som lyssnar p\u00e5 musik kan samtidigt njuta av stora k\u00e4rl med sommarblommor. Utecaf\u00e9et bredvid estraden \u00e4r \u00f6ppet p\u00e5 sommaren och d\u00e4r kan man ocks\u00e5 k\u00f6pa biljetter till stadsrundturer som avg\u00e5r fr\u00e5n Fabiansgatan intill parken.<\/p>\n\n\n\n

Runebergsesplanaden<\/h2>\n\n\n\n

P\u00e5 Runebergsesplanaden blommar rosor i skydd av oxb\u00e4rsh\u00e4ckar. Den som n\u00e4rmar sig Runebergsstatyn i b\u00f6rjan av juni l\u00e4gger m\u00e4rke till det st\u00e5tliga prydnads\u00e4ppeltr\u00e4det med r\u00f6da blommor p\u00e5 Norra Esplanaden. Det \u00e4r den gamla sorten Malus \u2018Nipissing\u2019. Den \u00f6ppna platsen kring statyn omges av pelaraspar och p\u00e5 gr\u00e4smattan v\u00e4xer ocks\u00e5 alpgullregn; buskar med exotiska gula blomklasar.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\"\"
P\u00e5 Norra Esplanaden v\u00e4xer ett st\u00e5tligt prydnads\u00e4ppeltr\u00e4d med r\u00f6da blommor. Det \u00e4r den gamla sorten Malus \u2018Nipissing\u2019 Outi Temmes<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
P\u00e5 Norra Esplanaden v\u00e4xer ett st\u00e5tligt prydnads\u00e4ppeltr\u00e4d med r\u00f6da blommor. Det \u00e4r den gamla sorten Malus \u2018Nipissing\u2019 Mika Lappalainen<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\n
\n
\"\"
Rosor blommar i skydd av klippta oxb\u00e4rsh\u00e4ckar p\u00e5 Runebergsesplanaden Marli Masalin<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Den \u00f6ppna platsen kring Runebergsstatyn omges av pelaraspar Mika Lappalainen<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\n
\n
\"\"
Efter valborg best\u00e5r rabatten kring Runebergsstatyn av l\u00f6kblommor som f\u00f6rodlats i Stadstr\u00e4dg\u00e5rden Mikko Uro<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
F\u00f6re midsommar f\u00f6rses blomrabatten vid Runebergsstatyn med f\u00e4rggranna sommarblommor Marli Masalin<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Statyn av Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg<\/a> (1804\u20131877) omges av en effektfull rabatt. Rabatten omplanteras tre g\u00e5nger per \u00e5r. Efter valborg planteras l\u00f6kblommor som f\u00f6rodlats i Stadstr\u00e4dg\u00e5rden. F\u00f6re midsommar blir det f\u00e4rggranna sommarblommor och p\u00e5 h\u00f6sten \u00f6verg\u00e5r sommarens f\u00e4rgprakt i d\u00e4mpade ljung- och barrdominerade planteringar. P\u00e5 vintern livas parken upp av sm\u00e5 lampor som f\u00e5r de stora tr\u00e4dens silhuetter att framtr\u00e4da.<\/p>\n\n\n\n

Statyn av Runeberg<\/a> var det f\u00f6rsta offentliga monumentet i Helsingfors. Avt\u00e4ckningen av statyn den 6 maj 1885, \u00e5tta \u00e5r efter den beundrade skaldens d\u00f6d, var en stor fosterl\u00e4ndsk folkfest. Nationens gr\u00e4dda och 20 000 andra hade kommit till platsen under ledning av eldsj\u00e4len bakom statyprojektet, f\u00f6rfattaren Zacharias Topelius (1818\u20131898). M\u00e4nniskorna hade t\u00e4nt ljus i f\u00f6nstren i fosterl\u00e4ndsk anda. Det s\u00e4gs att detta \u00e4r ursprunget till traditionen att t\u00e4nda ljus i f\u00f6nstren p\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsdagen.<\/p>\n\n\n\n

Statyn best\u00e4lldes av skaldens son, skulpt\u00f6r Walter Runeberg<\/a> (1838\u20131920). Vid den \u00e5tta meter h\u00f6ga statyns sockel st\u00e5r Finlands m\u00f6 kl\u00e4dd i en bj\u00f6rnf\u00e4ll. I h\u00f6gra handen h\u00e5ller hon en lagerkrans och p\u00e5 v\u00e4nstra sidan st\u00e5r en trave b\u00f6cker av skalden. Hennes v\u00e4nstra arm vilar p\u00e5 en tavla med den f\u00f6rsta och de tv\u00e5 sista verserna av Finlands nationals\u00e5ng V\u00e5rt land. P\u00e5 sockeln st\u00e5r \u201cSuomen kansa maamme laulajalle \u2013 Af Finlands Folk\u201d. Runebergs namn finns inte p\u00e5 statyn eftersom det f\u00f6r var och en var sj\u00e4lvklart vilken storman statyn f\u00f6rest\u00e4llde. Alla k\u00e4nner fortfarande till Runebergsstatyn och det \u00e4r praktiskt att st\u00e4mma tr\u00e4ff vid statyn.<\/p>\n\n\n\n

Vid Runebergsesplanaden st\u00e5r ocks\u00e5 parkens fyra historiska kiosker. Kioskerna mot S\u00f6dra Esplanaden \u00e4r av tr\u00e4, i s\u00e5 kallad snickarstil och rikt dekorerade, fr\u00e5n 1893 och 1909. De s\u00e5 kallade tr\u00e5drullekioskerna mot Norra Esplanaden \u00e4r ren funkisstil. Dessa typkiosker ritades 1928 av stadsarkitekt Gunnar Taucher (1886\u20131941).<\/p>\n\n\n\n

Parkb\u00e4nkarna designades i samband med totalrenoveringen 1998, liksom de svarta 120 liters sopk\u00e4rlen \u2013 f\u00f6rsedda med Helsingfors vapen \u2013 som anv\u00e4nds i historiska parker. \u00c4ven armaturerna \u00e4r av historisk modell.<\/p>\n\n\n\n

Teateresplanaden<\/h2>\n\n\n\n

Teateresplanaden domineras av restaurang Teatteri och Svenska Teatern, ofta kallad Svenskan. Ansvarig arkitekt f\u00f6r det nuvarande teaterhuset var tsar Nikolaj I:s hovarkitekt, professor Nikolai Benois (1813\u20131898) fr\u00e5n S:t Petersburg. Teatern stod klar h\u00f6sten 1866. \u00c5ren 1935\u20131936 moderniserades och utvidgades teaterhuset under ledning av arkitekterna Eero Saarinen (1910\u20131961) och Jarl Eklund (1876\u20131962). Teaterns hj\u00e4rta, den av Nikolai Benois p\u00e5 1860-talet skapade vackra teatersalongen i r\u00f6tt och guld, l\u00e4mnade arkitekterna n\u00e4stan or\u00f6rd. Den senaste totalrenoveringen av Svenskan blev klar 2012. Huset har med andra ord ett nytt skal och en gammal k\u00e4rna.<\/p>\n\n\n\n

Vid Teateresplanaden \u00e4r parken mer skuggig \u00e4n vid de andra esplanaderna. Det \u00e4r behagligt svalt att sitta d\u00e4r p\u00e5 den cirkelformade \u00f6ppna platsen. En gammal h\u00e4stkastanj blommar vackert i b\u00f6rjan av juni. Bredvid restaurangens uteservering blommar japansk azalea, hortensia och s\u00e4songsv\u00e4xter.<\/p>\n\n\n\n

I skuggan av de gamla tr\u00e4den finns tv\u00e5 minnesm\u00e4rken. Det f\u00f6rsta \u00e4r \u00f6ver f\u00f6rfattaren, journalisten och historikern, sagofarbrorn Zacharias Topelius<\/a> (1818\u20131898) och eldsj\u00e4len bakom statyn \u00f6ver goda v\u00e4nnen Runeberg. N\u00e4r det blev aktuellt med ett minnesm\u00e4rke \u00f6ver Topelius p\u00e5 1920-talet bl\u00e5ste det nya vindar i minnesm\u00e4rkenas v\u00e4rld. Man ville slopa statyer och i st\u00e4llet ha symbolik. \u00c5r 1928 vann skulpt\u00f6r Gunnar Finne (1886\u20131952) den av Svenska Litteraturs\u00e4llskapet arrangerade t\u00e4vlingen om ett Topeliusmonument. Verket Saga och Sanning<\/a><\/em> avt\u00e4cktes 1932, d\u00e5 det hade g\u00e5tt 34 \u00e5r sedan Topelius d\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n

Snett bakom Topelius st\u00e5r statyn \u00f6ver den \u00e4lskade klassikern inom finsk lyrik, den stora Eino Leino<\/a> (1878\u20131926). Statyn \u00e4r ett verk av Leinos goda v\u00e4n Lauri Lepp\u00e4nen (1895\u20131977). Eino Leino-s\u00e4llskapet, Finska kulturfonden och f\u00f6rlaget Otava ordnade 1948 en t\u00e4vling om en staty \u00f6ver Eino Leino<\/a>. Det slutliga resultatet avgjordes f\u00f6rst 1951 i en t\u00e4vling f\u00f6r dem som klarat sig b\u00e4st i den f\u00f6rsta drabbningen. Statyn avt\u00e4cktes 1953, d\u00e5 det hade g\u00e5tt 27 \u00e5r sedan Leinos d\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1999 invigdes den f\u00f6rsta citytoaletten av modell \u201dHelsinki\u201d p\u00e5 Teateresplanaden. Citytoaletten \u00e4r ritad av byggnadskontorets arkitekt Juhani Vainio och tillverkad i Sverige. Toaletten har tv\u00e5 avdelningar. P\u00e5 betalsidan finns toalettstol, handfat och sk\u00f6tbord f\u00f6r barn. Betalsidan \u00e4r rullstolsanpassad. Urinoarsidan \u00e4r helt gratis och har p\u00e5 allm\u00e4nhetens beg\u00e4ran modifierats s\u00e5 att den ocks\u00e5 l\u00e4mpar sig f\u00f6r kvinnor. Toaletterna st\u00e4das en g\u00e5ng per dygn.<\/p>\n\n\n\n

Gamla fotografier av Esplanad\u00adparken ur Helsingfors stadmuseums samlingar<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den \u00e4lskade Esplanaden, popul\u00e4rt kallad Espan eller Espen, \u00e4r Finlands mest k\u00e4nda park och Helsingfors […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":4400,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[106],"tags":[],"class_list":["post-3727","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-ydinkeskusta"],"acf":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/Esplanadinpuisto.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3727","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3727"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3727\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12843,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3727\/revisions\/12843"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/4400"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3727"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3727"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3727"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}