Gamla kyrkan som ligger i parken \u00e4r den n\u00e4st \u00e4ldsta i Helsingfors. Efter inf\u00f6rlivandet av delar av grannkommunen Sibbo 2009 \u00e4r \u00d6stersundoms kyrka den \u00e4ldsta i Helsingfors.<\/p>\n\n\n\n
Gravh\u00e4llarna p\u00e5minner oss om omr\u00e5dets begravningsplatshistoria, som inte begr\u00e4nsas till endast Gamla kyrkoparkens tomt. Det hade funnits fyra begravningsplatser i Kampen innan Gamla kyrkoparkens begravningsplats anlades 1790. I samband med stambyten i en del hus i omgivningen har det s\u00e5lunda dykt upp \u00f6verraskningar i form av ben fr\u00e5n olika begravningsplatser. Man uppskattar att det p\u00e5 130 \u00e5r begravdes \u00f6ver 10 000 avlidna i begravningsplatserna i Kampen.<\/p>\n\n\n\n
Helsingfors drabbades av n\u00f6d\u00e5r 1695, 1696 och 1697. De som dog under hunger\u00e5ren ligger begravda intill nuvarande Fredriksgatan och Bulevarden. Fr\u00e5n b\u00f6rjan av augusti till december 1710 hems\u00f6ktes Helsingfors av pesten. Pesten tog 1 185 liv. Cirka h\u00e4lften av de d\u00f6da var fast boende i staden och h\u00e4lften flyktingar och soldater som kommit fr\u00e5n olika h\u00e5ll. Helsingfors hade vid denna tid under tretusen fast boende inv\u00e5nare. Stadsbor som dog i pesten begravdes till en b\u00f6rjan p\u00e5 Den Helige Andes kyrkas kyrkog\u00e5rd (d\u00e4r Senatstorget nu ligger). Under kulmen i oktober begravdes alla som f\u00f6ll offer f\u00f6r pesten i Kampen, bredvid begravningsomr\u00e5det f\u00f6r dem som hade d\u00f6tt p\u00e5 1690-talet, ungef\u00e4r vid nuvarande Annegatan. Fr\u00e5n och med 1740-talet l\u00e5g det svenska artilleriets begravningsplats, Artillerikyrkog\u00e5rden, bredvid begravningsplatserna f\u00f6r dem som d\u00f6tt i hunger eller pest.<\/p>\n\n\n\n
Ryssarna red in i Helsingfors den 2 mars 1808 och gick i vinterl\u00e4ger i de lokaler som den svenska arm\u00e9n hade l\u00e4mnat efter sig. Fr\u00e5n och med 1809 anv\u00e4ndes det \u00f6ppna f\u00e4ltet som l\u00e5g i Kampen, vid nuvarande kvarter 71 p\u00e5 Bulevarden, som den ryska milit\u00e4rens begravningsplats, men detta upph\u00f6rde n\u00e4r staden bredde ut sig och omr\u00e5det planlades f\u00f6r annat. Kejsaren hade gett sitt samtycke till att den gamla begravningsplatsen avl\u00e4gsnades och att de begravda flyttades till Gr\u00e4svikens strand, d\u00e4r nybyggnadskommitt\u00e9n \u00e5ret innan hade anvisat en plats f\u00f6r en grekisk-ortodox begravningsplats. Idag f\u00f6rfogar Helsingfors ortodoxa f\u00f6rsamling \u00f6ver denna gamla begravningsplats p\u00e5 Lappudden.<\/p>\n\n\n\n
De fyra \u00e4ldsta begravningsplatserna i Kampen fick allts\u00e5 i tiderna ge plats n\u00e4r staden v\u00e4xte, och ocks\u00e5 den sista begravningsplatsen har krympt till Gamla kyrkoparken. Idag ligger Fredriksgatan, Annegatan, Georgsgatan, L\u00f6nnrotsgatan och Bulevarden delvis ovanp\u00e5 gamla begravningsplatser.<\/p>\n\n\n\n
Vid 1786 \u00e5rs kyrkom\u00f6te beslutade man att anl\u00e4gga en begravningsplats f\u00f6r Helsingfors f\u00f6rsamling i Kampen utanf\u00f6r den byggda staden, bredvid Artillerikyrkog\u00e5rden och begravningsplatserna f\u00f6r dem som d\u00f6tt i hunger eller pest. Denna civila begravningsplats som anlades 1790 \u00e4r den nuvarande Gamla kyrkoparken.<\/p>\n\n\n\n
Begravningsplatsen blev sm\u00e5ningom en park som sk\u00f6ttes av f\u00f6rsamlingen. \u00c5r 1816 utarbetade Anders Kocke en plan f\u00f6r begravningsplatsen och enligt den planterades nya tr\u00e4d l\u00e4ngs g\u00e5ngarna. \u00c5r 1829, n\u00e4r Sandudds begravningsplats invigdes, beslutade kyrkor\u00e5det att den gamla begravningsplatsen inte l\u00e4ngre skulle anv\u00e4ndas f\u00f6r begravningar. De 48 gamla gravstenarna i parken \u00e4r med andra ord fr\u00e5n perioden 1790\u20131829.<\/p>\n\n\n\n
Parken f\u00f6rf\u00f6ll n\u00e4r begravningarna upph\u00f6rde. Planteringarna f\u00f6rvildades och g\u00e5ngarna v\u00e4xte igen. Endast g\u00e5ngen fr\u00e5n porten till kyrkan underh\u00f6lls. N\u00e4r staden v\u00e4xte i riktning mot Kampen och Sandudd m\u00e4rkte man att den forna begravningsplatsen var en f\u00e4rdig, frodig park. P\u00e5 1850-talet tog tv\u00e5 aktiva inv\u00e5nare, statsr\u00e5det Ernst Hjelt och \u00f6verl\u00e4karen F.E. Sanmark, initiativet till att kyrkoparken skulle b\u00f6rja sk\u00f6tas som en park. Man planterade tr\u00e4d, klippte gr\u00e4s och best\u00e4llde prydnadsv\u00e4xter \u2013 s\u00e5som sibirisk \u00e4rtbuske \u2013 fr\u00e5n utlandet och planterade dem bredvid parkstaketet. Den f\u00f6rsta egentliga parkplanen utarbetades av tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4staren M\u00e5rten Stenius p\u00e5 1870-talet.<\/p>\n\n\n\n
\u00c5r 1900 \u00f6vertog staden sk\u00f6tseln av parken. D\u00e5 fick g\u00e5ngarna sin nuvarande placering och huvudg\u00e5ngarna f\u00f6rs\u00e5gs med r\u00e4nnor av storgatsten l\u00e4ngs kanterna. Det enkla tr\u00e4staketet revs och parken fick belysning. Den f\u00f6rsta parkplanen som utarbetades av staden \u00e4r fr\u00e5n 1936.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4stan nittio \u00e5r efter den senaste begravningen fick Kyrkoparken ytterligare tv\u00e5 gravar. I den ena ligger 54 tyska soldater som stupade<\/a> n\u00e4r Helsingfors intogs den 11\u201312 april 1918. De begravdes den 16 april 1918. I den andra ligger medlemmar ur Vita gardet och Skyddsk\u00e5ren<\/a>, som stupade vid intagningen av Helsingfors. De begravdes den 19 april 1918.<\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/kirkkopuistoportti.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/kirkkopuistokivetys.jpg\")