![\"\"](\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/kaivaranta.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/kaivarieiranranta.jpg\")
Borgstr\u00f6m var en framsynt aff\u00e4rsman. N\u00e4r tsar Nikolaj I (1825\u20131855) utf\u00e4rdade resef\u00f6rbud f\u00f6r adeln \u2013 eftersom de kunde f\u00e5 revolution\u00e4ra influenser utomlands \u2013 var Borgstr\u00f6ms badprojekt p\u00e5b\u00f6rjat. Tsaren st\u00f6dde badprojektet i sitt storfurstend\u00f6me genom att k\u00f6pa aktier i bolaget. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt blev badanl\u00e4ggningen i Brunnsparken ett popul\u00e4rt semesterm\u00e5l och en m\u00f6tes- och n\u00f6jesplats f\u00f6r societeten i S:t Petersburg och st\u00e5ndspersonerna i Finland. Helsingfors var en kosmopolitisk kurort i cirka 15 \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
Parkens \u00f6stra del delades in i arrendevillatomter. De som arrenderade villorna m\u00e5ste under sommars\u00e4songen inkvartera badg\u00e4ster. Villaomr\u00e5det var charmigt och en del av villorna, s\u00e5 som furstinnan Zinaida Jusupoffs stenvilla Rauhaniemi, var verkligt praktfulla byggnader.<\/p>\n\n\n\n
Den tyska yrkestr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4staren Carl Helm svarade f\u00f6r planeringen av badhusparken. K\u00e4rret och de l\u00e5gl\u00e4nta delarna i parken gr\u00e4vdes ut till dammar, i den ena simmade svanar och i den andra planterade man rudor. Parken f\u00f6rs\u00e5gs med slingrande g\u00e5ngar, vackra blomplanteringar och tr\u00e4d- och buskgrupper. Utsikten kunde beundras fr\u00e5n karga klippor, dit man kom l\u00e4ngs smala trappor som fortarande existerar. De hade byggts i en bergsspricka. I den kargare v\u00e4stra delen av parken planterades bj\u00f6rkar och tallar. Huvudaxeln i parken var och \u00e4r fortfarande Stora all\u00e9n. L\u00e4ngs dess kanter planterades en dubbel rad med lindar som hade importerats fr\u00e5n Tyskland.<\/p>\n\n\n\n
Vid stranden byggdes Ulrikasborgs Badinr\u00e4ttning, d\u00e4r g\u00e4sterna kunde ta ett dopp i havet och njuta av olika behandlingar, bland annat svavelbad och olika slags duschar. Damer och herrar badade naturligtvis i separata avdelningar. Badbes\u00f6karna hade en l\u00e4kare till sitt f\u00f6rfogande, och f\u00f6r damer erbj\u00f6ds ocks\u00e5 gymnastiklektioner. Det ans\u00e5gs lugnande f\u00f6r nerverna att bada i havsvatten och i anslutning till badanl\u00e4ggningen fanns ocks\u00e5 en siminr\u00e4ttning \u2013 trots att det inte var m\u00e5nga som kunde simma vid denna tid.<\/p>\n\n\n\n
Restaurang Brunnshuset blev klar 1838, d\u00e5 ocks\u00e5 badanl\u00e4ggningen officiellt invigdes. Det skedde den 5 juni. B\u00e5da byggnaderna hade ritats av Helsingfors \u00e5teruppbyggnadsarkitekt C.L. Engel<\/a>. I Brunnshuset \u00e5t g\u00e4sterna h\u00e4lsosam mat och drack mineralvatten som utvecklats av kemisten Victor Hartwall<\/a> (1800\u20131857). Kv\u00e4llsprogrammet i restaurangen bestod av danser, maskerader eller konsertmusik. I parken promenerade man och spelade k\u00e4gelspel, lyssnade p\u00e5 milit\u00e4rmusikk\u00e5rer eller s\u00e5g p\u00e5 parkteater.<\/p>\n\n\n\n Krimkriget 1854, koleraepidemin och det h\u00e4vda resef\u00f6rbudet ledde till att Brunnsparkens glans falnade. N\u00e4r Alexander II (1818\u20131881) kom till makten fick ryssarna igen bes\u00f6ka badanl\u00e4ggningarna p\u00e5 kontinenten. Sommaren 1855 var badanl\u00e4ggningen st\u00e4ngd p\u00e5 grund av Krimkriget. N\u00e4r den engelsk-franska flottan bombade Sveaborg i fyra dagar samlades m\u00e5nga i Brunnsparken och p\u00e5 Observatorieberget f\u00f6r att f\u00f6lja med vad som h\u00e4nde.<\/p>\n\n\n\n \u00c5r 1858 l\u00e4t Brunnsparkens kr\u00f6gare Louis Kleineh (1807\u20131874) bygga den st\u00e5tliga Parkteatern i norra kanten av parken. Teatern utvidgades 1863 s\u00e5 att den t\u00e4ckta l\u00e4ktaren rymde 510 \u00e5sk\u00e5dare. Teatern p\u00e5 Esplanaden hade brunnit samma \u00e5r och det innebar att Parkteatern fick tillgodose Helsingforsbornas teaterhunger. I teatern upptr\u00e4dde g\u00e4stande s\u00e4llskap, vaudevilleartister, opera- och baletts\u00e4llskap samt cirkusartister. Efter att Kleineh hade l\u00e4mnat Brunnshuset b\u00f6rjade teatern f\u00f6rfalla och revs v\u00e5rvintern 1874.<\/p>\n\n\n\n Finlands f\u00f6rsta m\u00e4ssa, Industriutst\u00e4llningen sommaren 1876, lockade p\u00e5 nytt folk till Brunnsparken. Det var ocks\u00e5 ett betydande nationellt kraftprov. Utst\u00e4llningen initierades av sj\u00e4lvaste Johan Vilhelm Snellman (1806\u20131881), men hunger\u00e5ren gjorde att utst\u00e4llningen flyttades fram fr\u00e5n 1868. Industrim\u00e4nnen i Helsingfors \u00e5teruppv\u00e4ckte tanken. Senaten tryggade projektet ekonomiskt och man best\u00e4llde ritningar f\u00f6r stora utst\u00e4llningshallar av arkitekt Theodor H\u00f6ijer (1843\u20131910).<\/p>\n\n\n\n Antalet utst\u00e4llare var respektingivande 1 769. Invigningen h\u00f6lls den 1 juli och utst\u00e4llningen p\u00e5gick till mitten av september. Utst\u00e4llningen presenterade bland annat lantbruks- och industrimaskiner och ett \u00e4kta finl\u00e4ndskt lokomotiv. I den etnologiska avdelningen fanns inredda lantg\u00e5rdar, som senare kom att utg\u00f6ra grunden f\u00f6r Nationalmuseets samlingar. Bonhoffs handelstr\u00e4dg\u00e5rd byggde upp praktfulla m\u00f6nsterplanteringar av exotiska v\u00e4xter samt en font\u00e4n framf\u00f6r Brunnshuset. De v\u00e4ckte stor f\u00f6rtjusning, i synnerhet bland damerna.<\/p>\n\n\n\n Vid stranden kunde man f\u00f6rundra sig \u00f6ver b\u00e5tar av olika slag. Sinebrychoffs Bierhalle s\u00e5lde \u00f6l, Hartwall hade ett eget f\u00f6rs\u00e4ljningsst\u00e4lle f\u00f6r olika mineralvatten och mat kunde man k\u00f6pa antingen i den fina restaurangen Brunnshuset eller i den billigare parkrestaurangen. Dessutom fanns det ett caf\u00e9 i utst\u00e4llningshallen.<\/p>\n\n\n\n Tsar Alexander II, hans gem\u00e5l Maria och sonen furst Alexander med fru, prinsessan Dagmar av Danmark, anl\u00e4nde till utst\u00e4llningen tv\u00e5 veckor efter invigningen och \u00e5stadkom en veritabel publikanstormning. Tsaren var n\u00f6jd med vad han s\u00e5g och det var ocks\u00e5 de 93 000 betalande bes\u00f6karna. Utst\u00e4llningen hade en stor betydelse n\u00e4r det g\u00e4llde att h\u00f6ja den nationella sj\u00e4lvk\u00e4nslan. Bes\u00f6karna var stolta \u00f6ver nationens industriella och konstn\u00e4rliga prestationer och utst\u00e4llarna fick tilltro till den egna produktionen.<\/p>\n\n\n\n Arrendeavtalet f\u00f6r parken l\u00f6pte ut i slutet av 1885 och staden \u00f6vertog parken. Brunnsparken blev en stadspark, \u00f6ppen f\u00f6r alla. Staden s\u00e5lde de 17 utarrenderade villatomterna i \u00f6stra kanten av parken. Parken genomgick en grundlig omvandling. En urban \u00f6ver- och medelklass hade flyttat in i omr\u00e5det bredvid parken och blev dess nya anv\u00e4ndare.<\/p>\n\n\n\n \u00c5r 1889 fick Helsingfors sin f\u00f6rsta stadstr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare, Svante Olsson fr\u00e5n Sverige. Han gjorde upp en omvandlingsplan f\u00f6r Brunnsparken 1891. Enligt Olssons plan skulle Brunnsparken och det nya Observatorieberget bli utsiktsplatser enligt tidens anda. Fokus l\u00e5g p\u00e5 utsiktslinjerna och utsiktsplatserna. Parken hade ett n\u00e4tverk av slingrande stigar. Stora, enhetliga gr\u00e4somr\u00e5den var ett annat viktigt element i den nya parken. Vid g\u00e5ngkorsningarna planterades tr\u00e4d- och buskgrupper. Dammen med rudor torrlades och p\u00e5 dess plats byggdes Helsingfors f\u00f6rsta lekplats. Den s\u00f6dra delen av parken, som varit i naturtillst\u00e5nd, landskapsbearbetades och pryddes med planteringar. M\u00e5nga av de gamla tr\u00e4den fick st\u00e5 kvar \u2013 \u00e4ven om stora m\u00e4ngder tr\u00e4d hade fallit i den sv\u00e5ra stormen 1890. I den klippiga delen av parken planterades tallar.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla utsikten fr\u00e5n Brunnshuset mot havet blev man tvungen att spr\u00e4nga bort berg. En praktfull m\u00f6nsterplantering placerades framf\u00f6r Brunnshuset. Den f\u00f6rnyade parken ledde till en livlig debatt eftersom tr\u00e4dbest\u00e5ndet hade f\u00f6rnyats och en del av planteringarna \u00e4nnu var av anspr\u00e5ksl\u00f6s storlek. Arbetet med att f\u00f6rnya parken p\u00e5gick \u00e4nda till f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget.<\/p>\n\n\n\n Man hoppades att parken skulle anv\u00e4ndas av \u201db\u00e4ttre folk\u201d, och i st\u00e4llet f\u00f6r aristokraterna kom nu de f\u00f6rn\u00e4ma borgarna. Brunnsparken var inte en egentlig folkpark; den som blev f\u00f6r frimodig och till exempel h\u00e4ngde upp en h\u00e4ngmatta m\u00f6ttes av ogillande.<\/p>\n\n\n\n P\u00e5 1890-talet byggdes Helsingfors hamnbana som gick l\u00e4ngs Brunnsparken bredvid Parkgatan och delvis i tunnel. Banan revs p\u00e5 1980-talet. Den gamla badanl\u00e4ggningen som l\u00e5g vid havsstranden vid korsningen av nuvarande Stora All\u00e9n och Ehrenstr\u00f6msv\u00e4gen f\u00f6rst\u00f6rdes i luftbombardemang under det s\u00e5 kallade forts\u00e4ttningskriget 1944. N\u00e4r Ehrenstr\u00f6msv\u00e4gen byggdes i slutet av 1940-talet f\u00f6r\u00e4ndrades parkens karakt\u00e4r ansenligt eftersom den direkta kontakten till havsstranden br\u00f6ts.<\/p>\n\n\n\n Restaurang Brunnshuset ritades av arkitekt C.L. Engel och stod klart 1838. Brunnshuset \u00e4r b\u00e5de som byggnad och som del av Brunnsparken en av de traditionsrikaste och mest ansedda restaurangerna i Finland. Huset har byggts om i flera repriser. Den nuvarande exteri\u00f6ren fr\u00e5n 1867 \u00e4r i huvudsak ritad av arkitekt Theodor H\u00f6ijer. Numera anv\u00e4nds Brunnshuset som best\u00e4llningsrestaurang.<\/p>\n\n\n\n Astronomiska f\u00f6reningen Ursas observatorium fr\u00e5n 1926 ligger p\u00e5 den h\u00f6gsta klippan i Brunnsparken. Astronomiska f\u00f6reningen Ursa rf grundades 1921 och har hela 13 000 medlemmar. Vid bra v\u00e4der ordnar f\u00f6reningen popul\u00e4ra stj\u00e4rn- och solvisningar f\u00f6r allm\u00e4nheten och entusiaster i observatoriet.<\/p>\n\n\n\n Av de m\u00e5nga villorna i v\u00e4stra Brunnsparken finns bara tv\u00e5 kvar. P\u00e5 adressen Parkgatan 2 \u00e4r det liv och r\u00f6relse, h\u00e4r verkar daghemmet Kaivopuisto. Ingenj\u00f6r Hugo Neuman (1847\u20131906) ritade byggnaden 1876 som bostadsvilla \u00e5t sig sj\u00e4lv. Byggnaden har senare flera g\u00e5nger byggts om, s\u00e5 av den ursprungliga byggnaden \u00e5terst\u00e5r nu endast n\u00e5gra delar av v\u00e4ggarna och av stenfoten.<\/p>\n\n\n\n P\u00e5 adressen Parkgatan 4 finns numera ett kontor samt lokaler som h\u00f6r till Finlands arkitekturmuseum. Exteri\u00f6ren p\u00e5 tr\u00e4villan i tv\u00e5 v\u00e5ningar ritad av C.H. Nummelin 1881 \u00e4r i stor utstr\u00e4ckning bevarad. Byggnaden \u00e4r ett bra exempel p\u00e5 villaarkitekturen i Helsingfors i slutet av 1800-talet. Villan beboddes i slutet av 1800-talet av sk\u00e5despelerskan Ida Aalberg (1857\u20131915) och hennes make juristen Lauri Kivek\u00e4s (1852\u20131893), som var en ivrig fennoman.<\/p>\n\n\n\n Bredvid Brunnshuset st\u00e5r den s\u00e5 kallade sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsgranen<\/em>, som generalkonsul Rudolf Ray donerade till Finland av ett fr\u00f6 som han hade planterat 1917. Det var ocks\u00e5 han som donerade den tillh\u00f6rande minnesstenen 1931. Det l\u00f6nar sig att l\u00e4sa den patriotiska texten p\u00e5 stenen. Av granens fr\u00f6n har man odlat upp plantor som sedan har planterats p\u00e5 olika h\u00e5ll i Finland.<\/p>\n\n\n\n I den \u00e4nde av parkall\u00e9n som ligger vid Brunnshuset st\u00e5r en dricksvattenfont\u00e4n i r\u00f6d granit, Fiskande bj\u00f6rn<\/a><\/em>, fr\u00e5n 1916. Verket skapades av skulpt\u00f6r Bertel Nilsson (1887\u20131939). Skulpturen var resultatet av en t\u00e4vling om offentliga skulpturer f\u00f6r att f\u00f6rsk\u00f6na staden.<\/p>\n\n\n\n Ocks\u00e5 statyn \u00f6ver den finlandssvenska poeten Arvid M\u00f6rne<\/a><\/em> (1876\u20131946) i h\u00f6rnet av \u00d6stra all\u00e9n och Ehrenstr\u00f6msv\u00e4gen var resultatet av en t\u00e4vling. T\u00e4vlingen ordnades av Nylands Nation och verket skapades av skulpt\u00f6r Viktor Jansson (1886\u20131958) \u00e5r 1951.<\/p>\n\n\n\n Vid Ehrenstr\u00f6msv\u00e4gen finns ocks\u00e5 ett monument \u00f6ver den finl\u00e4ndska forskningsresanden och vetenskapsmannen Adolf Erik Nordenski\u00f6ld<\/a><\/em> (1832\u20131901). Nordenski\u00f6ld var den f\u00f6rsta forskningsresanden som seglade via Nordostpassagen fr\u00e5n Ishavet till Stilla havet 1878\u20131879. Monumentet best\u00e5r av tre granitblock som symboliserar isberg och packis. Monumentet innefattar ocks\u00e5 en reliefkarta \u00f6ver seglingen genom Nordostpassagen. Monumentet planerades av skulpt\u00f6r Heikki H\u00e4iv\u00e4oja (f.1929) och arkitekt Eric Adlercreutz (f.1935) och avt\u00e4cktes 1985. Portr\u00e4ttbysten av Nordenski\u00f6ld \u00e4r gjord av skulpt\u00f6r Johanna H\u00e4iv\u00e4oja (f.1960).<\/p>\n\n\n\n Brunnsparken bjuder p\u00e5 fyra \u00f6verraskningar i form av skulpturer uthuggna i tr\u00e4dstammar. Verken \u00e4r skapade av dansaren och bildkonstn\u00e4ren Sanna Karlsson-Sutisna (f.1965). Hennes varum\u00e4rke \u00e4r tillf\u00e4lliga skulpturer som f\u00e5r murkna eller f\u00f6rmultna i sin naturliga milj\u00f6, men som f\u00f6re det ger tittaren gl\u00e4djen att uppt\u00e4cka verken p\u00e5 ov\u00e4ntade st\u00e4llen. Gestalterna i tr\u00e4den \u00e4r som urgamla tr\u00e4dandar.<\/p>\n\n\n\n \u00c5r 2005 fick parken 30 nya b\u00e4nkar med en ingraverad dikt i en m\u00e4ssingplatta p\u00e5 b\u00e4nkryggen. Det var byggnadskontorets f\u00f6rsta sponsorprojekt. S\u00f6kf\u00f6retaget Fonecta donerade b\u00e4nkarna, och dikterna samlades ihop bland de mest \u00e4lskade levande finl\u00e4ndska poeterna. Vid invigningsceremonin var poeterna glada \u00f6ver att deras dikter hade f\u00e5tt l\u00e4mna boksidorna och bli en del av m\u00e4nniskornas parkupplevelse. Diktb\u00e4nkarna har varit mycket omtyckta. Hur m\u00e5nga frierier har m\u00e5nne skett p\u00e5 b\u00e4nken med Mirkka Rekolas (f.1931) dikt: \u201dJag \u00e4lskar dig. Jag s\u00e4ger det \u00e5t alla.\u201d Brunnsparkens b\u00e4nkar av historisk modell \u00e4r ett hantverk och tillverkas i stadens egen verkstad.<\/p>\n\n\n\n Den popul\u00e4ra lekparken i Brunnsparken pryds av en snygg drake och uppe p\u00e5 stolparna sitter en uggla, storskarv och kungsfiskare. Tr\u00e4skulpturerna tillverkades i byggnadskontorets d\u00e5varande hantverksverkstad. Bredvid lekparken finns ett omr\u00e5de f\u00f6r schack samt parkens allm\u00e4nna toalett. Inte l\u00e5ngt fr\u00e5n toaletten finns en d\u00f6rr\u00f6ppning i klippan; det \u00e4r ing\u00e5ngen till en tunnel till Sveaborg, som \u00e4r avsedd f\u00f6r utrycknings- och servicefordon. Parken ska enligt planerna f\u00e5 ytterligare tv\u00e5 allm\u00e4nna toaletter de n\u00e4rmaste \u00e5ren. En \u00e4ldre toalett bakom Brunnshuset v\u00e4ntar p\u00e5 att \u00e5teranv\u00e4ndas. Parken har f\u00e5tt st\u00f6rre sopk\u00e4rl, inklusive flera k\u00e4rl av m\u00e4rket Citykita eller Molok, som har 2\/3 av volymen under jorden.<\/p>\n\n\n\n Den nyaste skulpturen i Brunnsparken \u00e4r V\u00e4ntan<\/a><\/em> av Pekka Jylh\u00e4 (f.1955). Skulpturen avt\u00e4cktes p\u00e5 den l\u00e5ga klippan i Brunnsparkens v\u00e4stra h\u00f6rn p\u00e5 mors dag 2010. Den guldpolerade bronsskulpturen f\u00f6rest\u00e4ller en gravid mamma i en kl\u00e4nning med spetsf\u00e5ll, med v\u00e4nster hand l\u00e4tt p\u00e5 sin runda mage. P\u00e5 f\u00f6tterna har den unga mamman gymnastikskor och nedhasade strumpor. Hon spanar ut mot havet. Inne i skulpturen finns en lampa som skymtar genom kl\u00e4nningens spetsm\u00f6nster p\u00e5 magen. Verket innefattar ocks\u00e5 en badboll i samma polerade brons som kvinnogestalten. Skulpturdonationen \u00e4r ett samh\u00e4llsansvarigt st\u00e4llningstagande av Kesko Ab f\u00f6r barn, barnfamiljer, mammor och en trygg framtid. En stor samling stadsbor deltog i den h\u00f6gtidliga avt\u00e4ckningsceremonin i det kyliga v\u00e5rv\u00e4dret.<\/p>\n\n\n\n Idag kan den \u00e4lskade Brunnsparken kallas en folkpark. Den \u00e4r en friluftspark f\u00f6r inv\u00e5narna i grannskapet, men ocks\u00e5 en gemensam evenemangs- och picknickpark f\u00f6r hela huvudstadsregionen.<\/p>\n\n\n\n Bengt Schalin, stadstr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare 1946\u20131957, \u00f6kade betydligt p\u00e5 antalet v\u00e4xtarter i Brunnsparken och andra parker i Helsingfors. Schalin tyckte s\u00e4rskilt mycket om blommande prydnads\u00e4ppeltr\u00e4d, vars antal senare har ut\u00f6kats. I Brunnsparken finns ocks\u00e5 Amerikansk svartpoppel, vresalm och bok, f\u00f6rutom de vanligare \u00e4dla l\u00f6vtr\u00e4den. Mittemot Brunnshuset, p\u00e5 en remsa som gr\u00e4nsar mot bostadsomr\u00e5det, finns en vacker rhododendronplantering som anlades i samarbete med Helsingfors universitet i slutet av 1970-talet.<\/p>\n\n\n\n Totalrenoveringsplanen f\u00f6r Brunnsparken \u00e4r gjord av landskapsarkitekt Gretel Hemg\u00e5rd. Parken rustas upp och f\u00f6rnyas i etapper. Den vita tr\u00e4dg\u00e5rden i v\u00e4stra delen av parken, med fr\u00e4mst vita blommor, tr\u00e4d och buskar, stod klar i slutet av 1990-talet.<\/p>\n\n\n\n Den st\u00f6rsta belastningen uts\u00e4tts parken f\u00f6r p\u00e5 f\u00f6rsta maj, d\u00e5 det samlas cirka 45 000 personer f\u00f6r valborgspicknick, vare sig det \u00e4r vackert eller regnar. Byggnadskontoret har i flera \u00e5r jobbat h\u00e5rt f\u00f6r att den gamla parken ska \u00f6verleva evenemanget med s\u00e5 sm\u00e5 skador som m\u00f6jligt. Valborgspicknicken hotade bli ett \u201dupprustningsevenemang\u201d och till och med soffor och andra m\u00f6bler sl\u00e4pades till parken, och l\u00e4mnades d\u00e4r efter picknicken. Sedan 2005 har byggnadskontoret och dagstidningen Helsingin Sanomat ordnat en insamling av skumvinsflaskor och det har bidragit till att underl\u00e4tta st\u00e4dningen efter valborg. F\u00f6ljande m\u00e5l \u00e4r att f\u00e5 folk att respektera parken och att minimera avfallet som picknicken orsakar. De frivilligas Helsingfors<\/a>.<\/p>\n\n\n\n V\u00c5r 2009 b\u00f6rjade det st\u00f6rsta projektet i parken, f\u00f6rnyandet av lindall\u00e9n. St\u00f6rsta delen av tr\u00e4den i all\u00e9n var redan s\u00e5 murkna att det var dags att f\u00f6rnya dem. \u00c5r 1998 intr\u00e4ffade en tragisk olycka d\u00e5 en av lindarna kn\u00e4cktes av h\u00e5rd vind och en ung kvinna dog. Man talade om Brunnsparkens \u201dm\u00f6rdarlind\u201d.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r det g\u00e4ller en all\u00e9 \u00e4r det viktigt att tr\u00e4den som planteras \u00e4r lika gamla. F\u00f6rnyandet av all\u00e9n v\u00e4ckte en intensiv debatt, \u00e4nda in i det sista. Planteringsarbetet m\u00e5ste till och med skjutas upp d\u00e5 en fullm\u00e4ktig ans\u00e5g att arbetet kr\u00e4vde tillst\u00e5nd f\u00f6r milj\u00f6\u00e5tg\u00e4rder. Fullm\u00e4ktigeledam\u00f6terna \u00f6nskade ocks\u00e5 att n\u00e5got enstaka gammalt tr\u00e4d kunde bevaras.<\/p>\n\n\n\n Det var inte heller enkelt att skaffa 184 j\u00e4mnstora lindar av god kvalitet. I Finland hittade man dem inte. Till slut hittade man h\u00f6gklassiga tr\u00e4d i Danmark, i Kortegaards Planteskola n\u00e4ra Odense, och d\u00e4rifr\u00e5n h\u00e4mtades de med l\u00e5ngtradare till Helsingfors. P\u00e5 1830-talet var tr\u00e4dens v\u00e4xtunderlag mycket grunt; troligen lyckades man inte med d\u00e5tida brytningsteknik \u00e5stadkomma ett djupare dike f\u00f6r tr\u00e4den i den bergiga grunden. Nu har man borrat tillr\u00e4ckligt djupt i berggrunden s\u00e5 att tr\u00e4dr\u00f6tterna har gott om plats. Tr\u00e4den \u00e4r kejsarlindar, Tilia x europaea \u2019Pallida\u2019.<\/p>\n\n\n\n Tr\u00e4den st\u00e5r p\u00e5 ett speciellt s\u00e5 kallat b\u00e4rande v\u00e4xtunderlag som inneh\u00e5ller mycket stenmaterial. De vid planteringen cirka fyra meter h\u00f6ga plantorna torde gl\u00e4dja Helsingforsborna de kommande 500 \u00e5ren. Samtidigt som tr\u00e4den planterades f\u00f6rnyade man ocks\u00e5 avloppssystemet och belysningen i Brunnsparken f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att den popul\u00e4ra parken b\u00e4ttre t\u00e5l slitage.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Brunnsparken har en historia och \u00e4r \u00e4ven d\u00e4rf\u00f6r popul\u00e4r, rentav s\u00e5 popul\u00e4r att man har […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":2707,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[135],"tags":[252],"class_list":["post-3712","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-etelaiset-kaupunginosat","tag-helsingfors-park-sevardheter"],"acf":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/f-kaivopuisto.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3712","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3712"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3712\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":13130,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3712\/revisions\/13130"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2707"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3712"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3712"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3712"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Industriutst\u00e4llning h\u00f6jde nationalk\u00e4nslan<\/h2>\n\n\n\n
Stadspark<\/h2>\n\n\n\n
Diktb\u00e4nkar, skulpturer och byggnader<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/kaivaritorni.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/kaivarirunopenkki.jpg\")
En levande park<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/kaivarisyksy.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/kaivop-haravointi.jpg\")
F\u00f6rnyandet av Brunnsparkens all\u00e9, \u00e5rhundradets projekt<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/kaivarikujanne2.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/kaivarikujanne3.jpg\")