Eiraparken uppstod samtidigt som stadsdelen Eira. Under stadsplaneringsarbetet 1905\u20131907 f\u00f6reslogs att det skulle anl\u00e4ggas mindre gr\u00f6nomr\u00e5den f\u00f6r att skapa en frodig och varierande stadsbild. Tanken p\u00e5 att bygga en villastadsdel uppstod redan 1899, och 1905 utarbetade stadens byggnadskontor det f\u00f6rsta f\u00f6rslaget till en byggnadsordning f\u00f6r stadsdelen. F\u00f6ljande \u00e5r l\u00e4mnade arkitekterna Armas Lindgren (1874\u20131929), Lars Sonck (1870\u20131956) och Bertel Jung (1872\u20131946) in en skrivelse till stadsfullm\u00e4ktige d\u00e4r de protesterade mot planen och presenterade en alternativ detaljplan.<\/p>\n\n\n\n
Stadsfullm\u00e4ktige bad om ett utl\u00e5tande i fr\u00e5gan av tr\u00e4dg\u00e5rdsn\u00e4mnden, som p\u00e5 den tiden \u00f6vervakade stadens planteringar. N\u00e4mnden godk\u00e4nde den alternativa planen n\u00e4stan i of\u00f6r\u00e4ndrad form och fullm\u00e4ktige beslutade om det nya detaljplanef\u00f6rslaget, som s\u00e4rskilt betonade en enhetlig planering av gr\u00f6nomr\u00e5dena.<\/p>\n\n\n\n
Den d\u00e5varande stadstr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4staren\u00a0Svante Olsson\u00a0ansvarade f\u00f6r planeringen av Eiraparken. Parken kan vid sidan av de \u00f6vriga planteringarna i Eira anses vara ett sofistikerat inslag i stadsbilden. Det var och \u00e4r en liten kontinental oas bland husen. \u00c5r 1911 beviljade stadsfullm\u00e4ktige anslag f\u00f6r planteringar i h\u00f6rnet av Skepparegatan och Fabriksgatan. Parkens nuvarande utseende motsvarar i stort sett den ursprungliga planen.<\/p>\n\n\n\n
B\u00f6rjan av parkens historia var mindre elegant. Enligt stadstr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4starens \u00e5rsber\u00e4ttelse f\u00f6r 1912 l\u00e5g det en djup dals\u00e4nka p\u00e5 platsen f\u00f6r parken, och f\u00f6r att fylla ut dals\u00e4nkan anv\u00e4ndes den som allm\u00e4n avstj\u00e4lpningsplats. Dessutom k\u00f6rde man dit jord och byggavfall fr\u00e5n n\u00e4rliggande byggplatser.<\/p>\n\n\n\n
Ovanp\u00e5 avstj\u00e4lpningsplatsen byggdes i alla fall en park. Den egentliga planen byggde p\u00e5 tyskinfluerad tr\u00e4dg\u00e5rdsarkitektur, antagligen delvis f\u00f6r att stadstr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare Svante Olssons son\u00a0Paul Olsson<\/a>\u00a0(1890\u20131973) utexaminerades som tr\u00e4dg\u00e5rdsarkitekt fr\u00e5n tr\u00e4dg\u00e5rdsinstitutet i K\u00f6stritz i Tyskland. Parken stod klar 1913.<\/p>\n\n\n\n Eiraparken har alltid varit en traditionell barockpark d\u00e4r man kan flanera omkring och njuta av varierande blomsterprakt eller sl\u00e5 sig ner i lugn och ro bland tr\u00e4den. Lek- och spelfunktionerna koncentrerades p\u00e5 1920- och 1930-talen till den intilliggande Fabriksparken.<\/p>\n\n\n\n Utg\u00e5ende fr\u00e5n fotografier och planteringsf\u00f6rteckningar var Eiraparkens ursprungliga utseende mycket rikt och m\u00e5ngfacetterat. Parken hade minst lika m\u00e5nga och unika arter som de \u00e4ldre parkerna. Den lilla parken rymmer en rad olika teman, som \u00e4nd\u00e5 h\u00e5lls samman av ett disciplinerat arrangemang. Resultatet \u00e4r ett frodigt och m\u00e5ngsidigt tr\u00e4dg\u00e5rdslandskap. Det mest effektfulla elementet \u00e4r tv\u00e5 stora perennplanteringar med vackra fler\u00e5riga v\u00e4xter som blommar under olika tider av sommaren. P\u00e5 v\u00e5ren tjusar de genomskinliga orangea azaleorna med sina stora blommor, och efter dem f\u00f6ljer Helsingfors ”egna” blommor, syrenerna.<\/p>\n\n\n\n