 {"id":3706,"date":"2021-01-12T14:55:31","date_gmt":"2021-01-12T12:55:31","guid":{"rendered":"https:\/\/helsinginpuistot.fi\/hp\/?p=3706"},"modified":"2024-09-18T13:32:12","modified_gmt":"2024-09-18T10:32:12","slug":"eiranpuisto","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/eiranpuisto\/","title":{"rendered":"Eiraparken"},"content":{"rendered":"\n<p>Eiraparken uppstod samtidigt som stadsdelen Eira. Under stadsplaneringsarbetet 1905\u20131907 f\u00f6reslogs att det skulle anl\u00e4ggas mindre gr\u00f6nomr\u00e5den f\u00f6r att skapa en frodig och varierande stadsbild. Tanken p\u00e5 att bygga en villastadsdel uppstod redan 1899, och 1905 utarbetade stadens byggnadskontor det f\u00f6rsta f\u00f6rslaget till en byggnadsordning f\u00f6r stadsdelen. F\u00f6ljande \u00e5r l\u00e4mnade arkitekterna Armas Lindgren (1874\u20131929), Lars Sonck (1870\u20131956) och Bertel Jung (1872\u20131946) in en skrivelse till stadsfullm\u00e4ktige d\u00e4r de protesterade mot planen och presenterade en alternativ detaljplan.<\/p>\n\n\n\n<p>Stadsfullm\u00e4ktige bad om ett utl\u00e5tande i fr\u00e5gan av tr\u00e4dg\u00e5rdsn\u00e4mnden, som p\u00e5 den tiden \u00f6vervakade stadens planteringar. N\u00e4mnden godk\u00e4nde den alternativa planen n\u00e4stan i of\u00f6r\u00e4ndrad form och fullm\u00e4ktige beslutade om det nya detaljplanef\u00f6rslaget, som s\u00e4rskilt betonade en enhetlig planering av gr\u00f6nomr\u00e5dena.<\/p>\n\n\n\n<p>Den d\u00e5varande stadstr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4staren\u00a0Svante Olsson\u00a0ansvarade f\u00f6r planeringen av Eiraparken. Parken kan vid sidan av de \u00f6vriga planteringarna i Eira anses vara ett sofistikerat inslag i stadsbilden. Det var och \u00e4r en liten kontinental oas bland husen. \u00c5r 1911 beviljade stadsfullm\u00e4ktige anslag f\u00f6r planteringar i h\u00f6rnet av Skepparegatan och Fabriksgatan. Parkens nuvarande utseende motsvarar i stort sett den ursprungliga planen.<\/p>\n\n\n\n<p>B\u00f6rjan av parkens historia var mindre elegant. Enligt stadstr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4starens \u00e5rsber\u00e4ttelse f\u00f6r 1912 l\u00e5g det en djup dals\u00e4nka p\u00e5 platsen f\u00f6r parken, och f\u00f6r att fylla ut dals\u00e4nkan anv\u00e4ndes den som allm\u00e4n avstj\u00e4lpningsplats. Dessutom k\u00f6rde man dit jord och byggavfall fr\u00e5n n\u00e4rliggande byggplatser.<\/p>\n\n\n\n<p>Ovanp\u00e5 avstj\u00e4lpningsplatsen byggdes i alla fall en park. Den egentliga planen byggde p\u00e5 tyskinfluerad tr\u00e4dg\u00e5rdsarkitektur, antagligen delvis f\u00f6r att stadstr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare Svante Olssons son\u00a0<a href=\"https:\/\/urn.fi\/URN:NBN:fi:sls-5091-1416928957697\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Paul Olsson<\/a>\u00a0(1890\u20131973) utexaminerades som tr\u00e4dg\u00e5rdsarkitekt fr\u00e5n tr\u00e4dg\u00e5rdsinstitutet i K\u00f6stritz i Tyskland. Parken stod klar 1913.<\/p>\n\n\n\n<p>Eiraparken har alltid varit en traditionell barockpark d\u00e4r man kan flanera omkring och njuta av varierande blomsterprakt eller sl\u00e5 sig ner i lugn och ro bland tr\u00e4den. Lek- och spelfunktionerna koncentrerades p\u00e5 1920- och 1930-talen till den intilliggande Fabriksparken.<\/p>\n\n\n\n<p>Utg\u00e5ende fr\u00e5n fotografier och planteringsf\u00f6rteckningar var Eiraparkens ursprungliga utseende mycket rikt och m\u00e5ngfacetterat. Parken hade minst lika m\u00e5nga och unika arter som de \u00e4ldre parkerna. Den lilla parken rymmer en rad olika teman, som \u00e4nd\u00e5 h\u00e5lls samman av ett disciplinerat arrangemang. Resultatet \u00e4r ett frodigt och m\u00e5ngsidigt tr\u00e4dg\u00e5rdslandskap. Det mest effektfulla elementet \u00e4r tv\u00e5 stora perennplanteringar med vackra fler\u00e5riga v\u00e4xter som blommar under olika tider av sommaren. P\u00e5 v\u00e5ren tjusar de genomskinliga orangea azaleorna med sina stora blommor, och efter dem f\u00f6ljer Helsingfors &#8221;egna&#8221; blommor, syrenerna.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c5r 2000 placerades den f\u00f6rtjusande marmorskulpturen&nbsp;<em><a href=\"https:\/\/www.hamhelsinki.fi\/sv\/sculptures\/tre-pojkar-som-bar-pa-ett-karl\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Tre pojkar som b\u00e4r p\u00e5 ett k\u00e4rl<\/a><\/em>&nbsp;fr\u00e5n 1962 av Matti Haupt (1912\u20131999) i v\u00e4stra kanten av parken, d\u00e4r den passar utm\u00e4rkt. Verket donerades till staden av Kesko Ab och det kom till Eira efter att f\u00f6rst ha st\u00e5tt utanf\u00f6r Keskos huvudkontor och sedan p\u00e5 H\u00f6gholmen. Tyv\u00e4rr blev skulpturen nedklottrad redan det f\u00f6rsta \u00e5ret i Eira, och klottret och avl\u00e4gsnandet av det gav den por\u00f6sa marmorn best\u00e5ende skador.<\/p>\n\n\n\n<p>Bredvid parken st\u00e5r Eira sjukhus, ritat av Lars Sonck (1870\u20131956), ett av de vackraste nationalromantiska byggnadskomplexen i Helsingfors. Det stod klart 1905. Sjukhusets namn kommer fr\u00e5n den fornnordiska gudasagan om Edda, d\u00e4r Eir var l\u00e4kekonstens gudinna. Ett sjukhus i Stockholm hade redan i b\u00f6rjan av 1800-talet f\u00e5tt namn efter henne. I Helsingfors gav sjukhuset sitt namn till en hel stadsdel.<\/p>\n\n\n\n<p>Eira var ursprungligen ett privatsjukhus grundat av 13 l\u00e4kare som ville skapa en hemtrevlig st\u00e4mning. L\u00e4karna reserverade tre tomter i h\u00f6rnet av J\u00e4garegatan och Fabriksgatan f\u00f6r sjukhuset. \u00c5r 1910 ritade Sonck en till\u00e4ggsbyggnad f\u00f6r det popul\u00e4ra sjukhuset, och d\u00e4r placerades b\u00e4ddavdelningarna. Idag \u00e4r Eira ett fullt modernt privatsjukhus, men man har f\u00f6rs\u00f6kt bevara Soncks nationalromantiska anda b\u00e5de i dess exteri\u00f6r och i dess interi\u00f6r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Eiraparken uppstod samtidigt som stadsdelen Eira. Under stadsplaneringsarbetet 1905\u20131907 f\u00f6reslogs att det skulle anl\u00e4ggas mindre [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":12049,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[135],"tags":[],"class_list":["post-3706","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-etelaiset-kaupunginosat"],"acf":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/Eiranpuisto_HemmoRattya.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3706","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3706"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3706\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12131,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3706\/revisions\/12131"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/12049"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3706"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3706"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3706"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}