{"id":3669,"date":"2021-01-12T13:26:51","date_gmt":"2021-01-12T11:26:51","guid":{"rendered":"https:\/\/helsinginpuistot.fi\/hp\/?p=3669"},"modified":"2022-05-06T14:13:10","modified_gmt":"2022-05-06T11:13:10","slug":"katajanokan-historiaa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/katajanokan-historiaa\/","title":{"rendered":"Skatuddens historia"},"content":{"rendered":"\n

\u00c5r 1640 var den skogskl\u00e4dda och klippiga udden Estn\u00e4s helt obebyggd n\u00e4r Helsingfors flyttades hit fr\u00e5n Gammelstaden och man b\u00f6rjade bygga upp staden. Udden var emellertid ett viktigt landm\u00e4rke f\u00f6r dem som kom sj\u00f6v\u00e4gen: man m\u00e5ste runda udden f\u00f6r att n\u00e5 huvudhamnen p\u00e5 \u00f6stra sidan av Estn\u00e4s.<\/p>\n\n\n\n

I slutet av 1600-talet bestod Helsingfors av fyra kvarter. I sydost l\u00e5g \u201dFiskarback qwarteret\u201d, ett omr\u00e5de som beboddes av fiskare och som idag utg\u00f6r den v\u00e4stra delen av Skatudden. Med undantag f\u00f6r de anspr\u00e5ksl\u00f6sa fiskarstugorna, en tegelfabrik, ett stort kronomagasin p\u00e5 L\u00f6kholmen och n\u00e5gra sm\u00e5 \u00e5kerpl\u00e4ttar var udden mycket outvecklad.<\/p>\n\n\n\n

Namnet Skatudden h\u00e4rstammar fr\u00e5n slutet av 1600-talet d\u00e5 platsen kallades Estn\u00e4s Skatan. P\u00e5 en karta fr\u00e5n 1775 har namnet skrivits i formen Skat Udden, och i en kartbilaga fr\u00e5n 1886 har udden f\u00e5tt det finska namnet Katajanokka. F\u00f6rst 1959 blev det namnet p\u00e5 stadsdelen. Den lilla kanalen mellan Skatudden och fastlandet byggdes 1844. Enligt de ursprungliga planerna skulle Hamngatan bli en esplanad. Den kallades senare V\u00e4stra Hamngatan och fick sitt nuvarande namn (dvs. Hamngatan) 1928.<\/p>\n\n\n\n

I b\u00f6rjan av 1800-talet h\u00f6rde Skatudden \u00e4nnu till Helsingfors utkanter. I de sm\u00e5 stugorna bodde fr\u00e4mst sj\u00f6m\u00e4n och sj\u00f6mans\u00e4nkor, och det fanns bara ett par st\u00f6rre byggnader p\u00e5 udden: Marinkasernen ritad av Engel och byggd 1825 samt myntverket ritat av A.M. Gornostajev och byggt 1863.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"
Skatudden och Uspenskijkatedralen i 1868Eugen Hoffers, 1868. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Carl Adolf H\u00e5rdh, 1868. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"
Helsingfors stadsmuseum, 1910\u20131919<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Kalle Havas, 1920\u20131939. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Det verkliga byggandet p\u00e5 Skatudden kom ig\u00e5ng f\u00f6rst under den andra h\u00e4lften av 1800-talet, d\u00e5 det b\u00f6rjade dyka upp stora stenhus i Helsingfors. Uspenskijkatedralen<\/a>, som dominerar stadsbilden p\u00e5 udden och ocks\u00e5 \u00e4r ritad av Gornostajev, stod klar 1868.<\/p>\n\n\n\n

Under denna period byggdes f\u00f6rr\u00e5dsbyggnader l\u00e4ngs str\u00e4nderna. I slutet av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet utvecklades Skatudden fr\u00e5n k\u00e5kstad till ett imponerande bostadsomr\u00e5de i jugend-stil (eller art nouveau som den ocks\u00e5 kallas).<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"
Signe Brander, 1912. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Alexander Eugen Maconi, 1899. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"
Myntgatan i 1912 Signe Brander, 1912. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Myntgatan i 2002 Esko Toivari, 2002. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\"\"
Constantin Gr\u00fcnberg, 1963. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Skatuddens i \u00f6vrigt enhetliga stadsbild f\u00f6r\u00e4ndrades radikalt 1962, d\u00e5 Enso Gutzeits vita huvudkontor byggdes p\u00e5 den sida som vetter mot Salutorget. Byggnaden ritades av Alvar Aalto (1898\u20131976) och har v\u00e4ckt motstridiga k\u00e4nslor \u00e4nda sedan den stod f\u00e4rdig. Byggnaden ersatte det palatslika s\u00e5 kallade Norrm\u00e9nska huset i nyren\u00e4ssans, som hade ritats av den ber\u00f6mda arkitekten Theodor H\u00f6ijer (1843\u20131910) och som m\u00e5ste rivas f\u00f6r att ge plats \u00e5t det nya huvudkontoret. Alfred Norrm\u00e9n (1858\u20131942) var verkst\u00e4llande direkt\u00f6r f\u00f6r Finska f\u00f6reningsbanken och ordf\u00f6rande f\u00f6r Helsingfors stadsfullm\u00e4ktige, och han ville ha sitt flotta hus s\u00e5 n\u00e4ra Senatstorget som m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n

Mitt p\u00e5 udden ligger Helsingfors forna l\u00e4nsf\u00e4ngelse. Den \u00e4ldsta delen, en f\u00f6rvaltnings- och kyrkobyggnad, \u00e4r fr\u00e5n 1837. F\u00e4ngelsets korsformade tegelbyggnad med cellavdelningarna ritades av L.I. Lindqvist och Theodor Decker, och \u00e4r fr\u00e5n 1888. En byggnad med bost\u00e4der f\u00f6r personalen byggdes under samma period. F\u00e4ngelseomr\u00e5det omges av en h\u00f6g tegelmur. \u00c5r 2002 upph\u00f6rde f\u00e4ngelseverksamheten och komplexet renoverades f\u00f6r att kunna anv\u00e4ndas som hotell.<\/p>\n\n\n\n

Marinkasernen byggdes ursprungligen f\u00f6r de ryska soldaterna i Helsingfors. \u00c5r 1833 f\u00f6rlades ett sj\u00f6f\u00f6rband med namnet Finska sj\u00f6ekipaget d\u00e4r. Kasernbyggnaderna ritades av C.L. Engel. Ett sjukhus i tv\u00e5 v\u00e5ningar ritades av A.F. Granstedt (1800\u20131849) och byggdes 1838. Kasernbyggnaderna renoverades och kompletterades 1984\u201389 och togs sedan i bruk av Utrikesministeriet. \u00c5r 2009 fick den \u00f6ppna platsen framf\u00f6r byggnaderna namnet Martti Ahtisaaris plats efter president Martti Ahtisaari (f.1937) som hade f\u00e5tt Nobels fredspris \u00e5ret innan.<\/p>\n\n\n\n

Bostadsomr\u00e5det p\u00e5 Skatuddens spets byggdes p\u00e5 1970- och 80-talet utifr\u00e5n en detaljplanet\u00e4vling d\u00e4r det vinnande bidraget hade utformats av de unga arkitekterna Vilhelm Helander, Pekka Pakkala och Mikael Sundman.<\/p>\n\n\n\n

Skatuddens hamn<\/h2>\n\n\n\n

VuoI en detaljplan fr\u00e5n 1875 behandlades den sydv\u00e4stra stranden p\u00e5 Skatudden f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen som en utvidgning av S\u00f6dra hamnen. I ett detaljplanef\u00f6rslag fr\u00e5n 1882 fastst\u00e4lldes omr\u00e5det tydligare som frakthamn med magasin och j\u00e4rnv\u00e4g. \u00c5r 1895 byggdes ett j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5r som gick runt hela Helsingfors udde, l\u00e4ngs S\u00f6dra hamnen och Salutorget till Skatudden. Ungef\u00e4r samtidigt byggdes kajen som ligger norr om det nuvarande utfyllnadsomr\u00e5det, och placerades snett i f\u00f6rh\u00e5llande till kvarteren. Hamnkajen breddades och fick sin nuvarande plats 1956. Hamnens fartygsramp \u00e4r fr\u00e5n 1980.<\/p>\n\n\n\n

Kajen i Skatudden anv\u00e4ndes som frakthamn \u00e4nda till 1970-talet. J\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5ret togs ur bruk 1980 och revs 1985, och efter detta utvecklades omr\u00e5det till en passagerar- och kryssningshamn. Passagerartrafiken g\u00e5r till Tallinn och Stockholm, och dessutom bes\u00f6ks Helsingfors av cirka 160 lyxkryssare per \u00e5r. De historiska magasinen har omvandlats till hotell-, kontors-, restaurang- och kongresslokaler. Idag har Skatudden cirka 4 600 inv\u00e5nare.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c5r 1640 var den skogskl\u00e4dda och klippiga udden Estn\u00e4s helt obebyggd n\u00e4r Helsingfors flyttades hit […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":2491,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[108],"tags":[224],"class_list":["post-3669","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-skatta-krunikka","tag-historia-sv"],"acf":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/uspenski-2.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3669","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3669"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3669\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5066,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3669\/revisions\/5066"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2491"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3669"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3669"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3669"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}