{"id":3648,"date":"2021-01-12T12:21:36","date_gmt":"2021-01-12T10:21:36","guid":{"rendered":"https:\/\/helsinginpuistot.fi\/hp\/?p=3648"},"modified":"2024-03-22T13:48:11","modified_gmt":"2024-03-22T11:48:11","slug":"toolonlahden-puistoalueen-historia","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/toolonlahden-puistoalueen-historia\/","title":{"rendered":"Parkerna vid T\u00f6l\u00f6viken och deras historia"},"content":{"rendered":"\n

Gr\u00f6nomr\u00e5denas historia i T\u00f6l\u00f6 kan anses ha f\u00e5tt sin b\u00f6rjan p\u00e5 1800-talet i och med villabebyggelsen och T\u00f6l\u00f6 parkbolag. Villaomr\u00e5det i Hesperiaparken och restaurang Hesperia var bekanta f\u00f6r Helsingforsborna redan p\u00e5 1840-talet. De l\u00e5g i det omfattande parkomr\u00e5det i Djurg\u00e5rden, som i medlet av 1800-talet arrenderades av T\u00f6l\u00f6 parkbolag. <\/p>\n\n\n\n

Bolaget hade grundats av kommerser\u00e5d\u00a0Henrik Borgstr\u00f6m<\/a>, mannen bakom badanl\u00e4ggningen i Brunnsparken. Hans id\u00e9 var att r\u00f6ja omr\u00e5det, skapa en park och anl\u00e4gga en liknande badanl\u00e4ggning intill den v\u00e4lk\u00e4nda h\u00e4lsok\u00e4llan i T\u00f6l\u00f6. J\u00e4rnv\u00e4gsbygget ledde tyv\u00e4rr till att h\u00e4lsok\u00e4llan torkade ut, men Helsingfors popul\u00e4raste park hade sett dagens ljus. Det fanns ocks\u00e5 planer p\u00e5 en djurg\u00e5rd h\u00e4r, vilket gav omr\u00e5det dess nuvarande namn.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"
Signe Brander, 1908. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Signe Brander. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"
Hesperiaparken Signe Brander, 1912. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Signe Brander, 1911. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"
T\u00f6l\u00f6 sockerfabrik Signe Brander, 1912. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Hagasunds park Helsingfors stadsmuseum, 1911<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"
Hagasunds park Sakari P\u00e4lsi 1920. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Hagasunds park Ivan Timiriasew, 1920-talet. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

T\u00f6l\u00f6 parkbolags arrendeavtal f\u00f6r Djurg\u00e5rdsomr\u00e5det l\u00f6pte ut 1892. \u00c5r 1904 l\u00e4mnade tr\u00e4dg\u00e5rdsn\u00e4mnden in en plan till fullm\u00e4ktige. Planen hade utarbetats av\u00a0stadstr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare Svante Olsson\u00a0\u00e5r 1900 och i den hade Djurg\u00e5rdsprojektet utvidgats till att omfatta str\u00e4nderna i T\u00f6l\u00f6viken, Djurg\u00e5rdsviken och Kajsaniemiviken. Ocks\u00e5 Kajsaniemiparken, Hagasundsparken och Hesperiaparken hade inlemmats i planen. M\u00e5let var en sportig folkpark. Man ville bygga upp ett system av parker kring havsvikarna inne i staden och l\u00e5ta de olika delarna l\u00e4nkas samman till en helhet genom strandv\u00e4gar kantade av planteringar.<\/p>\n\n\n\n

Den allm\u00e4nna inst\u00e4llningen till parker hade f\u00f6r\u00e4ndrats under det f\u00f6rsta decenniet av 1900-talet i takt med att byggandet av Brunnsparken och Observatoriebergets park framskred. Staden b\u00f6rjade utvidgas i riktning mot T\u00f6l\u00f6 p\u00e5 1920- och 1930-talet. Tr\u00e4dg\u00e5rdsn\u00e4mnden ville omforma T\u00f6l\u00f6viken och Djurg\u00e5rden till rekreationsomr\u00e5den f\u00f6r mindre bemedlade och ett center f\u00f6r idrottsaktiviteter. I synnerhet den samtida f\u00f6rfattaren Zacharias Topelius understr\u00f6k behovet av rekreationsomr\u00e5den f\u00f6r vanligt folk. Eftersom arbetarbefolkningen redan trivdes p\u00e5 de f\u00f6rtjusande backarna och klipporna bevarades omr\u00e5dets ursprungliga natur n\u00e4stan som s\u00e5dan. Parken byggdes delvis som n\u00f6darbete och blev en popul\u00e4r folkpark.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r Olsson var det viktigt att bes\u00f6karna kunde promenera intill vattnet och samtidigt beundra tr\u00e4d och buskar. Det skulle inte finnas f\u00f6r mycket prydnadsplanteringar i en folkpark. \u201dArbetaren och den mindre bemedlade klassen \u00f6ver lag beh\u00f6ver vistelseplatser av mindre sofistikerad natur, d\u00e4r man utan att blygas kan inta sin egen matkorg, skr\u00e4pa ned med lite \u00e4ggskal och ta n\u00e5gra danssteg utan alltf\u00f6r mycket publik<\/em>\u201d, konstaterade man i den samtida tidningspressen. \u00c5r 1903 \u00f6ppnades Hagasundsparken och Hesperiaparken f\u00f6r allm\u00e4nheten. Villa Hagasund och dess tr\u00e4dg\u00e5rd \u00f6vergick i stadens \u00e4go och blev en del av folkparken.<\/p>\n\n\n\n

Vid samma tid utarbetades det ocks\u00e5 planer f\u00f6r ett annat viktigt gr\u00f6nomr\u00e5de i Helsingfors. Planl\u00e4ggningsavdelningens f\u00f6reg\u00e5ngare beredde ett f\u00f6rslag som innefattade tanken p\u00e5 en Centralpark. Enligt detaljplanen f\u00f6r T\u00f6l\u00f6, som godk\u00e4ndes 1906, skulle omr\u00e5det bli en vidstr\u00e4ckt park med olika f\u00e4lt och g\u00e5ngar.\u00a0Arkitekt Bertel Jungs<\/a>\u00a0(1872\u20131946) planer f\u00f6r Centralparken f\u00e4rdigst\u00e4lldes 1911 och presenterades 1913.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"
Hagasunds park st\u00e5r i f\u00f6rbindelse med Hesperiaparken; gr\u00e4nsen mellan parkerna g\u00e5r \u00f6ster om Finlandiahuset Katri Pyyn\u00f6nen<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Runt T\u00f6l\u00f6viken g\u00e5r en cirka 2,2 kilometer l\u00e5ng friluftsled Hannu Bask<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

De dekorativa villorna i omr\u00e5det F\u00e5gels\u00e5ngen \u00e4r en viktig del av landskapet kring T\u00f6l\u00f6viken. P\u00e5 1880-talet b\u00f6rjade staden arrendera ut villatomer i Djurg\u00e5rden, och inom ett par decennier byggdes det 15 villor j\u00e4mte stall och uthus p\u00e5 tomterna. Villorna i F\u00e5gels\u00e5ngen har en brokig historia och ett varierande rykte. Byggnaderna har kallats professorsvillor, hyresbaracker, slum och arkitektoniska p\u00e4rlor. Sju av femton har rivits, och nummer 8,9, och 12 ligger precis intill branten mot j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5ret.<\/p>\n\n\n\n

Vikens v\u00e4stra strand dominerades l\u00e4nge av industrianl\u00e4ggningar som f\u00f6rorenade viken, men de har f\u00f6rsvunnit en efter en, liksom de privata villorna. Hesperiaparken har hyst en socker-, tv\u00e5l-, s\u00e5pa- och stearinljusfabrik, en spelkortsfabrik samt en konservfabrik. Resterna av ett j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5r \u2013 n\u00e4rmast i form av en upph\u00f6jning i gr\u00e4set \u2013 vittnar om omr\u00e5dets industriella f\u00f6rflutna. Det var s\u00e4rskilt sockerfabriken som i tiderna f\u00f6rorenade T\u00f6l\u00f6viken, och p\u00e5 grund av fabriken v\u00e5gar man fortfarande inte muddra viken s\u00e5 att den skulle l\u00e4mpa sig att bada i. Vattenkvaliteten i T\u00f6l\u00f6viken blir dock b\u00e4ttre \u00e5r f\u00f6r \u00e5r eftersom havsvatten pumpas in fr\u00e5n Edesviken vid R\u00e5holmen. M\u00e5let \u00e4r att bevara T\u00f6l\u00f6viken som en havsvik, men den \u00e4r tyv\u00e4rr \u00e4nnu inte tillr\u00e4ckligt ren f\u00f6r att anv\u00e4ndas som badstrand.<\/p>\n\n\n\n

Parken har senare rustats upp efter behov. P\u00e5 1970-talet f\u00f6rsvann en popul\u00e4r bobollsplan i Hesperiaparken f\u00f6r att ge plats \u00e5t Finlandiahuset, ritat av\u00a0arkitekt Alvar Aalto<\/a>\u00a0(1898\u20131976). \u00c5r 1993 m\u00e5ste parken avst\u00e5 ett h\u00f6rn till det av arkitekterna Hyv\u00e4m\u00e4ki, Karhunen och Parkkinen ritade Operahuset\u00a0och en amfiteater, men dessa gav samtidigt parken \u00f6kad prestige. Amfiteatern \u00e4r en popul\u00e4r sitt- och m\u00f6tesplats och anv\u00e4nds ocks\u00e5 f\u00f6r mindre evenemang.<\/p>\n\n\n\n

Kn\u00e4ckepilarna l\u00e4ngs stranden planterades i slutet av 1940. Parkmilj\u00f6n rustades f\u00f6rst upp inf\u00f6r de olympiska spelen 1940, som ju p\u00e5 grund av kriget aldrig \u00e4gde rum, och sedan p\u00e5 nytt inf\u00f6r OS 1952. En viktig \u00e5tg\u00e4rd genomf\u00f6rdes p\u00e5 1990-talet d\u00e5 promenadv\u00e4gen vid stranden breddades och med granitblock delades in i separata leder f\u00f6r fotg\u00e4ngare och cyklister. Belysningen f\u00f6rnyades 1999 inf\u00f6r Helsingfors jubileums\u00e5r. Som b\u00e4st planeras strandstrukturer och en upprustning av pilall\u00e9n. En historisk utredning och en v\u00e4xtinventering har genomf\u00f6rts f\u00f6r att f\u00f6rhindra att n\u00e5got v\u00e4rdefullt av misstag ska g\u00e5 f\u00f6rlorat.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Gr\u00f6nomr\u00e5denas historia i T\u00f6l\u00f6 kan anses ha f\u00e5tt sin b\u00f6rjan p\u00e5 1800-talet i och med […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":2443,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[98],"tags":[224],"class_list":["post-3648","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-toolonlahti","tag-historia-sv"],"acf":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/hakasalmen-puistoa-feature.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3648","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3648"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3648\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11400,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3648\/revisions\/11400"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2443"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3648"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3648"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3648"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}