Domarby g\u00e5rd och Tomtbacka g\u00e5rd (den sistn\u00e4mnda ansl\u00f6ts senare till den f\u00f6rstn\u00e4mnda) ingick i tiderna i kyrkans marker i Helsinge socken. F\u00f6rsta g\u00e5ngen namnet Domarby f\u00f6rekommer i historiska dokument \u00e4r 1417. P\u00e5 1500-talet var Domarby en blomstrande bondby, d\u00e4r inv\u00e5narna f\u00f6rutom odlade mark ocks\u00e5 byggde skepp och idkade handel.<\/p>\n\n\n\n
Herrg\u00e5rdskulturen kring Helsingfors utvecklades n\u00e4r f\u00e4stningen Sveaborg byggdes. Officerarna skaffade sig herrg\u00e5rdar och andra \u00e4gor, l\u00e4t uppf\u00f6ra nya byggnader p\u00e5 dem och fick extra inkomster fr\u00e5n jordbruket liksom fr\u00e5n de kalkbrott, s\u00e5gar, tegel- och kakelfabriker som de grundade och vars produkter var efterfr\u00e5gade under denna period av livligt byggande.<\/p>\n\n\n\n
Herrg\u00e5rdsbyggnaderna p\u00e5 Domarby g\u00e5rd h\u00e4rstammar fr\u00e5n 1790 och tillsammans med de ekonomibyggnader som uppf\u00f6rdes p\u00e5 1900-talet och parkerna utg\u00f6r de ett representativt exempel p\u00e5 herrg\u00e5rdsinstitutionen i kulturlandskapet vid Vanda \u00e5.<\/p>\n\n\n\n
\nHelsingfors stadsmuseum, 1900<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nM. van der Ree, 1906\u20131908. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\nDomarby g\u00e5rd i 1890 Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nHelsingfors stadsmuseum, 1900<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
Av huvudstadsregionens bef\u00e4stningar fr\u00e5n f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget finns st\u00f6djepunkt XV, st\u00e4llning 1 och 2 p\u00e5 Domarby g\u00e5rds marker. Tack vare g\u00e5rdens \u00e5krar kan man fortfarande se det \u00f6ppna skjutf\u00e4ltet som fanns i anslutning till st\u00e4llningarna. Vid st\u00e4llning 1 s\u00f6der om herrg\u00e5rden finns l\u00f6pgravar och den enda t\u00e4ckta maskingev\u00e4rsst\u00e4llningen som har bevarats intakt samt tv\u00e5 utkiksposter och ett skyddsrum.<\/p>\n\n\n\n
Sl\u00e4kten Kavaleffs era 1845\u20131917<\/h2>\n\n\n\n
\u00c5r 1845 \u00f6vergick herrg\u00e5rden i den ryska handelsmanssl\u00e4kten Kavaleffs \u00e4go. I en s\u00e4llsynt intervju 2002 ber\u00e4ttade en senare sl\u00e4kting, advokat Alexis Kavaleff, att herrg\u00e5rden k\u00f6ptes f\u00f6r pengar som erh\u00e5llits f\u00f6r ett vackert rubin- och p\u00e4rlhalsband. Smycket hade sk\u00e4nkts av tsar Nikolaj I d\u00e5 han \u00f6vernattade hos familjen Kavaleff under ett bes\u00f6k i Helsingfors.<\/p>\n\n\n\n
Under lantbruksr\u00e5d, agronom Jakob Kavaleff (1870\u20131936) utvecklades herrg\u00e5rden till ett av de st\u00f6rsta jordbruken i landet. Det var under denna tid som g\u00e5rdarna Tomtbacka och Nackb\u00f6le inf\u00f6rlivades med Domarby g\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n
\n\u201dHenrietta Kavaleff\u201d under en historisk parkvandring Heidi Myllym\u00e4ki<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nSk\u00e5despelaren Paul Holl\u00e4nder i rollen som Jakob Kavaleff under en guidad parkvandring Elina Nummi<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
Kavaleff var mycket intresserad av v\u00e4xter, odling och boskap, och experimenterade inom alla dessa omr\u00e5den. Hans experimenttr\u00e4dg\u00e5rd omfattade till exempel ett hundratal olika potatissorter. Kavaleff anlade ocks\u00e5 den f\u00f6rsta plantskolan i Helsingforstrakten. Domarby g\u00e5rd och de d\u00e4rmed inf\u00f6rlivade g\u00e5rdarna Tomtbacka och Nackb\u00f6le var historiskt sett progressiva jordbruk i Finland.<\/p>\n\n\n\n
Helsingfors stad k\u00f6per Domarby g\u00e5rd <\/strong><\/h2>\n\n\n\n
\u00c5r 1917 s\u00e5lde Kavaleff Domarby g\u00e5rd till Helsingfors stad. Vid den tiden hade g\u00e5rden 770 ha mark, varav 350 ha var odlade \u00e5krar, samt 170 anst\u00e4llda j\u00e4mte familjer. K\u00f6pebrevet ber\u00e4ttigade sl\u00e4kten att bo kvar i herrg\u00e5rdsbyggnaden till 1950-talet.<\/p>\n\n\n\n
Herrg\u00e5rdsbyggnaden restaurerades till museum 1960\u20131961 och \u00e5terfick samtidigt det ursprungliga utseendet, inklusive f\u00e4rgerna, fr\u00e5n slutet av 1700-talet. Staden genomf\u00f6rde restaureringen, och museet verkade mellan 1962 och 2013. Det f\u00f6rtjusande Barnmuseet fanns i en av byggnaderna p\u00e5 g\u00e5rden, men det flyttade 2012 till Sederholmska huset i Helsingfors centrum. \u00c5r 2013 st\u00e4ngdes herrg\u00e5rdsmuseet p\u00e5 grund av f\u00f6r f\u00e5 bes\u00f6kare.<\/p>\n\n\n\n
Tomtbacka g\u00e5rds historia<\/h2>\n\n\n\n
Tomtbacka ligger i det historiska kulturlandskapet i Vanda \u00e5dal. Omr\u00e5det \u00e4r landskapsm\u00e4ssigt, kulturhistoriskt och naturskyddsm\u00e4ssigt v\u00e4rdefullt. V\u00e4lsk\u00f6tta \u00e5krar (ett av de \u00e4ldsta odlingsomr\u00e5dena i Helsingfors), omgivande skogar och \u00e5n med dess strandlundar pr\u00e4glar omr\u00e5det, som utan avbrott har odlats och varit bebott sedan medeltiden.<\/p>\n\n\n\n
Den vid \u00e5stranden vackert bel\u00e4gna huvudbyggnaden hade uppf\u00f6rts 1811. Den revs p\u00e5 1960-talet efter att ha drabbats av eldsv\u00e5dor. \u00c5r 1934 k\u00f6pte Helsingfors stad Tomtbacka g\u00e5rd av Jakob Kavaleff, som sk\u00f6tte markerna fr\u00e5n Domarby g\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n
Det tidiga 1900-talet<\/h3>\n\n\n\n
Lantbruksr\u00e5det Jakob Kavaleff var en ivrig v\u00e4xtentusiast och introducerade m\u00e5nga v\u00e4xter i omr\u00e5det, bland annat tr\u00e4d som odlades upp fr\u00e5n fr\u00f6n som han hade samlat under sina utlandsresor. Fr\u00f6na v\u00e4xte upp till tr\u00e4dplantor i Nackb\u00f6le, d\u00e4r ett arboretum finns idag. \u00c4ven tr\u00e4dg\u00e5rdarna i Tomtbacka och Nackb\u00f6le g\u00e5rdar fick nya v\u00e4xter, liksom skogarna i det som idag \u00e4r Centralparken. M\u00e5nga av fr\u00f6na best\u00e4lldes fr\u00e5n utlandet.<\/p>\n\n\n\n
\nTomtbacka g\u00e5rds huvudbyggnad ca 1900. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\nHuvudbyggnaden i Nackb\u00f6le g\u00e5rd \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet. Niskala g\u00e5rd brann ner s\u00f6ndagmorgonen den 26. februari 2023. Ingen dog i branden. Man trodde, att branden hade b\u00f6rjat fr\u00e5n ett brinnande ljus. Elina Nummi<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
Kavaleff s\u00e5lde Tomtbacka g\u00e5rd till staden 1934. St\u00f6rsta delen av g\u00e5rdens skog n\u00f6davverkades f\u00f6r ved under 1940-talets krigs\u00e5r, och en del av markerna uppl\u00e4ts till villaomr\u00e5den i Baggb\u00f6le och Rosendal. Spannm\u00e5len fr\u00e5n g\u00e5rdens \u00e5krar gick till skolor och sjukhus.<\/p>\n\n\n\n
Domarby g\u00e5rd och Tomtbacka g\u00e5rd avskiljdes fr\u00e5n varandra rent fysiskt d\u00e5 Kyrkov\u00e4gen, dvs. gamla Tusbyv\u00e4gen, byggdes p\u00e5 1920-talet. P\u00e5 1970-talet byggdes \u00e4nnu Tusbyleden mellan g\u00e5rdarna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Domarby g\u00e5rd och Tomtbacka g\u00e5rd (den sistn\u00e4mnda ansl\u00f6ts senare till den f\u00f6rstn\u00e4mnda) ingick i tiderna […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":2877,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[148],"tags":[222,224],"class_list":["post-3503","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-haltiala","tag-herrgardspark","tag-historia-sv"],"acf":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/tuomarinkyla-ff.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3503","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3503"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3503\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11290,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3503\/revisions\/11290"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2877"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3503"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3503"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3503"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"\"](\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/tuomarinkylan-kartanon-vakea.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/navetta-1906.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/tuomarinkylan-kartano-1890.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/tuomarinkylan-kartanon-isanta-pehtoori.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/haltiala1-henriettakavaleff.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/haltiala1-kavaleff.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/haltialan-paarakennus-1900.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/haltiala1-niskala.jpg\")