{"id":3481,"date":"2021-01-07T16:41:05","date_gmt":"2021-01-07T14:41:05","guid":{"rendered":"https:\/\/helsinginpuistot.fi\/hp\/?p=3481"},"modified":"2024-09-13T16:02:59","modified_gmt":"2024-09-13T13:02:59","slug":"maaherranpuisto","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/maaherranpuisto\/","title":{"rendered":"Lands­h\u00f6vdings­parken"},"content":{"rendered":"\n

T\u00e4vling ledde till speciell park<\/h2>\n\n\n\n

Helsingfors stad, Senatfastigheter och Helsingfors universitet arrangerade tillsammans med Finlands Landskapsarkitektf\u00f6rbund en arkitektt\u00e4vling om parken 2002. Det r\u00f6rde sig om en inbjuden t\u00e4vling och den vanns av landskapsarkitekt Soile Heikkinen med bidraget Galleriat (\u201dGallerier\u201d).<\/p>\n\n\n\n

Utg\u00e5ngspunkterna f\u00f6r planeringen var utmanande: en del av omr\u00e5det bestod av restaurang Viikin kartanos g\u00e5rdsplan, en del av \u00f6vergiven \u00e5kermark, gamla v\u00e4gar och banvallar. Parken omges av livliga trafikleder, och alldeles intill ligger Viks viktigaste aff\u00e4rscentrum Prisma. Avsikten \u00e4r att parken ska vara rekreationsplats f\u00f6r studerande, inv\u00e5nare och universitetsanst\u00e4llda, och den \u00e4r dessutom en viktig genomg\u00e5ngsled. Den anv\u00e4nds ocks\u00e5 i universitetsundervisningen.<\/p>\n\n\n\n

Det historiskt v\u00e4rdefulla hemmanet Viks ladug\u00e5rd grundades redan p\u00e5 1500-talet och ansluter nu p\u00e5 ett intressant s\u00e4tt till den moderna vetenskapsparken. Den gamla stenmuren, som avgr\u00e4nsar g\u00e5rdsplanen mot \u00f6ster och norr, har nu byggts ut l\u00e4ngs hela kanten mot R\u00f6nnbackav\u00e4gen. Tack vare muren utg\u00f6r parken en egen helhet i den f\u00f6r\u00e4ndrade omgivningen.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4xtgallerier och herrg\u00e5rdens g\u00e5rdsplan<\/h2>\n\n\n\n

Parken \u00e4r indelad i tv\u00e5 delar: omgivningen kring Viks ladug\u00e5rd samt den moderna s\u00f6dra delen av parken. En g\u00e5ng- och cykelv\u00e4g g\u00e5r mellan de tv\u00e5 delarna. Utmed denna led finns sm\u00e5 \u00f6ppna platser d\u00e4r man kan stanna till och t.ex. s\u00e4tta sig en stund. De \u00f6ppna platserna \u00e4r ocks\u00e5 l\u00e4mpliga f\u00f6r olika slags evenemang. P\u00e5 avst\u00e5nd verkar parken enkel och l\u00e4tt\u00f6versk\u00e5dlig, men \u00e4r man v\u00e4l inne i parken \u00f6ppnar sig en rik inre v\u00e4rld.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"
G\u00e5rdsplanen i det historisk v\u00e4rdefulla hemmanet Viks ladug\u00e5rd, som grundades redan p\u00e5 1500-talet, ing\u00e5r i Landsh\u00f6vdingsparken\n Hemmo R\u00e4tty\u00e4<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Rosengalleriet i Landsh\u00f6vdingsparken hyser universitetets rosentr\u00e4dg\u00e5rd med en samling p\u00e5 totalt 32 rosensorter. Hemmo R\u00e4tty\u00e4<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Den s\u00f6dra delen domineras av imponerande tr\u00e4dkantade \u201dgallerier\u201d. De solfj\u00e4dersformigt placerade gallerierna bjuder p\u00e5 en utsikt mot s\u00f6der och det \u00f6ppna landskapet i Vik. Galleriernas gr\u00f6na v\u00e4ggar p\u00e5minner om de all\u00e9er som av tradition har h\u00f6rt till herrg\u00e5rdar.<\/p>\n\n\n\n

De tre gallerierna bildar rumslika utst\u00e4llningsutrymmen f\u00f6r universitetets demonstrationstr\u00e4dg\u00e5rdar. Rosengalleriet avgr\u00e4nsas av en klippt granh\u00e4ck och hyser universitetets rosentr\u00e4dg\u00e5rd med en samling p\u00e5 totalt 32 rosensorter. Aspgalleriet kantas av h\u00f6ga pelaraspar och h\u00e4r kan man studera perenner och prydnadsgr\u00e4s. L\u00f6nngalleriet omges av l\u00f6nnall\u00e9er och pryds av nio olika busksorter. En g\u00e5ng av tr\u00e4 l\u00f6per genom buskgrupperna. H\u00e4r kan bes\u00f6karen se purpurspirea, gulbladig sm\u00e4llspirea, mustilahortensia, r\u00f6d aronia, k\u00f6rsb\u00e4rsbenved, fagertry, japansk azalea, kantgetris och blodkornell.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4xterna i gallerierna \u00e4r grupperade i sm\u00e5 \u00f6ar s\u00e5 att varje \u00f6 best\u00e5r av en v\u00e4xtart eller sort. V\u00e4xterna har valts ut tillsammans med universitetet f\u00f6r att bilda intressanta demonstrationsg\u00e5rdar som l\u00e4mpar sig f\u00f6r undervisning. De fungerar ocks\u00e5 som demonstrationsg\u00e5rdar f\u00f6r allm\u00e4nheten och kompletterar utbudet i det intilliggande Gardenia.<\/p>\n\n\n\n

Mellan gallerierna finns gr\u00e4smattor d\u00e4r man i lugn och ro kan flanera eller s\u00e4tta sig p\u00e5 n\u00e5gon av b\u00e4nkarna. Till v\u00e5ren f\u00e5r gr\u00e4smattorna f\u00e4rg av l\u00f6kblommor som planterats s\u00e5 att de bildar ett system av linjer. Den tv\u00e4rg\u00e5ende huvudleden genom parken \u00e4r upplyst av stolparmaturer. N\u00e4r de levande v\u00e4ggarna i gallerierna har vuxit fullt ut \u00e4r det meningen att de ska upplysas inifr\u00e5n, s\u00e5 att de blir inbjudande, ljusskimrande utrymmen i landskapet.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"
Aspgalleriet i Landsh\u00f6vdingsparken kantas av h\u00f6ga pelaraspar och h\u00e4r kan man studera perenner och prydnadsgr\u00e4s. Hemmo R\u00e4tty\u00e4<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
V\u00e4xterna i Landsh\u00f6vdingsparkens gallerier \u00e4r grupperade i sm\u00e5 \u00f6ar s\u00e5 att varje \u00f6 best\u00e5r av en v\u00e4xtart eller sort. Perennan i bilden \u00e4r kungsn\u00e4va. Hemmo R\u00e4tty\u00e4<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"
Hemmo R\u00e4tty\u00e4<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
L\u00f6nngalleriet i Landsh\u00f6vdingsparken pryds av nio olika busksorter. Hemmo R\u00e4tty\u00e4<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Herrg\u00e5rdens historiska g\u00e5rdsplan ska \u00e4nnu rustas upp. Den har behandlats varsamt i planen. G\u00e5rdsplanens struktur ska g\u00f6ras klarare, de ursprungliga v\u00e4xtarrangemangen \u00e5terskapas och tr\u00e4d i d\u00e5ligt skick ers\u00e4ttas med nya. Intill mang\u00e5rdsbyggnaden och det gamla bostadshuset arrangeras blomrabatter av gamla perennsorter. Ocks\u00e5 de nya frukttr\u00e4dg\u00e5rdarna, som planteras \u00f6ster och v\u00e4ster om mang\u00e5rdsbyggnaden, kommer att p\u00e5minna om det f\u00f6rflutna. Vid syd\u00f6stra h\u00f6rnet av byggnaden st\u00e5r en st\u00e5tlig gammal ek, och intill den placeras restaurangens uteservering.<\/p>\n\n\n\n

Som avslutning p\u00e5 Det gr\u00f6na \u00e5ret 2008 invigdes parken f\u00f6r allm\u00e4nheten den 14 november kl. 16.15. Under invigningen upptr\u00e4dde eldkonstn\u00e4rer och dessutom kunde konstn\u00e4r Teemu Nurmelins ljuskonstverk Kasvu (\u201dTillv\u00e4xt\u201d) besk\u00e5das under en vecka i parken, som en del av evenemanget Ljusets krafter. Soile Heikkinen, som hade planerat parken, presenterade den f\u00f6r allm\u00e4nheten.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"
Det anlades tre olika \u00e4ngar i den \u00f6stra delen av parken bredvid Aspgalleriet som ett OmaStadi-projekt. Aino Karilas, Sitowise<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Parkens OmaStadi-\u00e4ngar; Torr\u00e4ng, Klock\u00e4ng och Fj\u00e4rils\u00e4ng l\u00e4ngst bort. Aino Karilas, Sitowise Oy<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

OmaStadi-\u00e4ngen i Landsh\u00f6vdingsparken<\/h2>\n\n\n\n

I den \u00f6stra delen av Landsh\u00f6vdingsparken anlades en \u00e4ng som ett s.k. OmaStadi-projekt 2019\u20132020. OmaStadi \u00e4r ett projekt f\u00f6r deltagande budgetering f\u00f6r inv\u00e5nare, d\u00e4r man kan f\u00f6resl\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttringar i staden och dess verksamhet. Man r\u00f6star om f\u00f6rslagen och de f\u00f6rslag som f\u00e5r flest r\u00f6ster f\u00f6rverkligas. Ett f\u00f6rslag som vann var Gr\u00e4smattor till blomster\u00e4ngar och stadsodlingar \u2013 hj\u00e4lp f\u00f6r klimatet, pollinerare och \u00d6stersj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

Gr\u00e4splanen i den \u00f6stra delen av Landsh\u00f6vdingsparken hade anv\u00e4nts som en dep\u00e5 under byggandet av Sp\u00e5rjokern och beh\u00f6vde rustas upp. D\u00e4rf\u00f6r l\u00e4mpade sig bra f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ket med \u00e4ngar. Den lerhaltiga och nertryckta marken l\u00e4mpade sig inte som s\u00e5dan som v\u00e4xtunderlag f\u00f6r en \u00e4ng. Gr\u00e4svegetationen i d\u00e5ligt skick skalades av, marken bearbetades och det v\u00e5taste omr\u00e5det t\u00e4ckdikades. P\u00e5 det anlagda \u00e4ngsomr\u00e5det spreds s\u00e5llad \u00e5tervunnen mark fr\u00e5n staden och f\u00f6r att utarma den spreds dessutom sandl\u00e5desand som hade samlats fr\u00e5n sandl\u00e5dor i olika parker n\u00e4r sanden i dem byttes ut.<\/p>\n\n\n\n

Det anlades tre olika \u00e4ngar: en torr\u00e4ng p\u00e5 sluttning, en klock\u00e4ng och en fj\u00e4rils\u00e4ng. Varje \u00e4ng fick olika v\u00e4xtunderlag och egna fr\u00f6blandningar med inhemska \u00e4ngsv\u00e4xter. Fr\u00f6blandningarna inneh\u00f6ll fr\u00f6n av b\u00e5de ett\u00e5riga och fler\u00e5riga \u00e4ngsv\u00e4xter. Fr\u00f6na s\u00e5ddes i november 2020. Vid \u00e4ngen sattes upp en skylt med information om \u00e4ngprojektet och OmaStadi-projektet.<\/p>\n\n\n\n

Nordligaste \u00e4ngsomr\u00e5det \u2013 Torr\u00e4ng p\u00e5 sluttning 417 m2<\/sup><\/h3>\n\n\n\n

Torr\u00e4ngen p\u00e5 sluttningen \u00e4r den minsta och torraste \u00e4ngen i Landsh\u00f6vdingsparken. En del av de v\u00e4xtarter som s\u00e5tts d\u00e4r \u00e4r typiska f\u00f6r torr\u00e4ngar och en del klarar sig \u00e4ven i fuktiga f\u00f6rh\u00e5llanden. Man l\u00e5ter v\u00e4xtligheten utvecklas s\u00e5 att den l\u00e4mpar sig f\u00f6r f\u00f6rh\u00e5llandena. M\u00e5let \u00e4r en blommande \u00e4ng med l\u00e5ga v\u00e4xter och en rik flora.<\/p>\n\n\n\n

Mellersta \u00e4ng \u2013 Klock\u00e4ng 620 m2<\/sup><\/h3>\n\n\n\n

P\u00e5 klock\u00e4ngen har man s\u00e5tt rikligt med blommande \u00e4ngsv\u00e4xter, i synnerhet olika klockor (Campanula sp.). I dess f\u00e4rgv\u00e4rld betonas bl\u00e5a och violetta nyanser till skillnad fr\u00e5n de bredvidliggande \u00e4ngarna. M\u00e5let \u00e4r en blommande \u00e4ng med en medelh\u00f6g och rik flora.<\/p>\n\n\n\n

Sydligaste \u00e4ngen \u2013 Fj\u00e4rils\u00e4ng 1 200 m2<\/sup><\/h3>\n\n\n\n

P\u00e5 fj\u00e4rils\u00e4ngen har man s\u00e5tt m\u00e5nga blommande \u00e4ngsv\u00e4xter som pollinerare och i synnerhet fj\u00e4rilar gynnar. M\u00e5let \u00e4r en \u00e4ng med en varierande medelh\u00f6g-h\u00f6g flora och rikligt med blommor som lockar dagfj\u00e4rilar.<\/p>\n\n\n\n

Det tar flera \u00e5r f\u00f6r en imponerande \u00e4ng med fler\u00e5riga och ett\u00e5riga blommor att utformas, och det kr\u00e4ver mycket handarbete d\u00e5 o\u00f6nskade arter s\u00e5som gr\u00e5bor, g\u00e5rdsskr\u00e4ppor och andra invasiva fr\u00e4mmande arter ska rensas. Under den f\u00f6rsta tillv\u00e4xtsommaren utf\u00f6rdes 110 timmar arbete f\u00f6r hand. Efter att v\u00e4xtligheten har stabiliserat sig blir sk\u00f6tseln l\u00e4ttare. Utvecklingen av v\u00e4xtligheten p\u00e5 \u00e4ngen f\u00f6ljs upp f\u00f6r att Helsingfors stad ska f\u00e5 erfarenhetsbaserad information om anl\u00e4ggning och underh\u00e5ll av \u00e4ngar.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"
Fj\u00e4rils\u00e4ng Aino Karilas, Sitowise<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Torr\u00e4ng blommar; timotej, tusensk\u00f6na, vit s\u00f6tv\u00e4ppling. Hemmo R\u00e4tty\u00e4<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n
\n \n

Gr\u00e4smattor till \u00e4ngar -infotavla<\/h2>\n <\/summary>\n
    \n \n
  • \n
    \n \"\" <\/div>\n

    D\u00e5 du grundar en \u00e4ng p\u00e5 en gammal gr\u00e4smatta, b\u00f6rjar v\u00e4xtligheten sakta f\u00f6r\u00e4ndras.
    \nFr\u00f6n till vissa \u00e4ngsv\u00e4xter kan v\u00e4nta i flera \u00e5r p\u00e5 l\u00e4mpliga groddf\u00f6rh\u00e5llanden i jordm\u00e5nen.<\/p>\n

    Helsingfors stad ers\u00e4tter f\u00f6ga utnyttjade gr\u00e4smattor med \u00e4ngar i projektet
    \nGr\u00e4smattor till \u00e4ngar<\/strong> som f\u00f6reslagits av stadsborna. En m\u00e5ngsidig v\u00e4xtlighet och en
    \nv\u00e4lm\u00e5ende jordm\u00e5n hj\u00e4lper klimatet genom att lagra kol. De bidrar ocks\u00e5 till att minska belastningen av vattendrag och erbjuder livsmilj\u00f6er f\u00f6r flera arter.<\/p>\n

    Illustration Vappu Ormio<\/span><\/p>\n <\/li>\n <\/ul>\n \n