{"id":3454,"date":"2021-01-07T15:34:14","date_gmt":"2021-01-07T13:34:14","guid":{"rendered":"https:\/\/helsinginpuistot.fi\/hp\/?p=3454"},"modified":"2024-09-13T16:09:41","modified_gmt":"2024-09-13T13:09:41","slug":"alppipuisto","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/alppipuisto\/","title":{"rendered":"Alpparken"},"content":{"rendered":"\n

\u00c4nnu i b\u00f6rjan av 1800-talet bestod omr\u00e5det av klippig skog och sm\u00e5 odlingslotter. P\u00e5 1850-talet blev parkmecenaten och Brunnsparkens fader\u00a0kommerser\u00e5d Henrik Borgstr\u00f6m<\/a>\u00a0(1799\u20131883) intresserad av omr\u00e5det. Borgstr\u00f6m dr\u00f6mde om att anl\u00e4gga en brunnsrestaurang l\u00e4ngst inne i T\u00f6l\u00f6viken. Det fanns ocks\u00e5 planer p\u00e5 att bygga en djurg\u00e5rd och d\u00e4rf\u00f6r fick hela omr\u00e5det namnet Djurg\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n

Projektet var s\u00e5 omfattande att man 1851 grundade T\u00f6l\u00f6 parkbolag f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l. Djurg\u00e5rdsparken var vid den tiden stadens st\u00f6rsta park, och s\u00e4rskilt popul\u00e4r bland promenerande.<\/p>\n\n\n\n

En avg\u00f6rande h\u00e4ndelse i parkens historia var byggandet av j\u00e4rnv\u00e4gen mellan Helsingfors och Tavastehus 1858\u20131862. J\u00e4rnv\u00e4gen delade omr\u00e5det i tv\u00e5 delar och f\u00f6rst\u00f6rde h\u00e4lsok\u00e4llan. Detta ledde till att bolagets aktier inte l\u00e4ngre lockade k\u00f6pare, och djurg\u00e5rds- och badhotellsprojekten rann ut i sanden. P\u00e5 \u00f6stra sida om j\u00e4rnv\u00e4gen l\u00e4t kommerser\u00e5d Borgstr\u00f6m \u00e4nd\u00e5 bygga en restaurang som han gav namnet Alppila\/Alphyddan. Parken kring restaurangen b\u00f6rjade kallas Alpparken. Borgstr\u00f6m anv\u00e4nde egna medel f\u00f6r att plantera parkv\u00e4xter och skapa terrasseringar i parken.<\/p>\n\n\n\n

Restaurangen brann ned 1875 men byggdes upp p\u00e5 nytt, bara f\u00f6r att till slut \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rst\u00f6ras av en eldsv\u00e5da den 8 oktober 1951. Det enda som idag finns kvar \u00e4r stenfoten norr om Tivoliv\u00e4gen. Den anv\u00e4nds numera som utsiktsplattform.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5ren 1875\u20131907 sk\u00f6tte Finska tr\u00e4dg\u00e5rdsf\u00f6reningen om Alpparken och dess paviljong.<\/p>\n\n\n\n

Sedan 1908 har staden sk\u00f6tt om parken. \u00c5ren 1913 och 1914 rustades parken, inklusive dammarna, font\u00e4nerna och planteringarna, upp enligt stadstr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare Svante Olssons planer.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"
Alpparken Pira Cousin<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
K\u00f6rsb\u00e4rstr\u00e4den i Alpparken donerades av japaner som bor i Helsingfors Tomas Palmgren<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Stilm\u00e4ssigt \u00e4r Alpparken en typisk landskapspark fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet med ankdammar och slingrande g\u00e5ngar. De 30 meter h\u00f6ga klipporna g\u00f6r parklandskapet imponerande. En av de f\u00f6rsta hoppbackarna i Helsingfors l\u00e5g i tiderna h\u00e4r. Den ljusa s\u00e4nkan intill klipporna formligen lockar parkbes\u00f6kare att flanera och spela olika spel. Dammarna i sin tur \u00e4r l\u00e4mpliga f\u00f6r den som i lugn och ro till exempel vill f\u00f6lja med \u00e4ndernas lek.<\/p>\n\n\n\n

Totalrenovering, underh\u00e5ll och utveckling<\/h2>\n\n\n\n

\u00c5r 1985 genomgick parken en omfattande renovering. Den asfalterade cykelv\u00e4gen mitt i parken flyttades intill j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5ret. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt fick man ett enhetligt och lugnt omr\u00e5de inne i parken. Samtidigt avl\u00e4gsnades pansarstaketen kring dammkanterna.<\/p>\n\n\n\n

En enhetlig gr\u00e4smatta str\u00e4cker sig fr\u00e5n dammarna till sluttningen, d\u00e4r en terr\u00e4nganpassad amfiteater har byggts. Den \u00f6ppna paviljongen bredvid amfiteatern l\u00e4mpar sig som musikestrad och \u00e4r ocks\u00e5 ny, liksom paviljongen p\u00e5 backen. Modellerna f\u00f6r paviljongerna har hittats i historiska bilder.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"
Vid dammarna i Alpparken kan man i lugn och ro till exempel f\u00f6lja med ankornas lekar Hemmo R\u00e4tty\u00e4<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Idag \u00e4r Alpparken en av de mest f\u00f6rtjusande parkerna i Helsingfors, i fr\u00e5ga om b\u00e5de landskapet och det artrika v\u00e4xtbest\u00e5ndet. Den \u00e4r s\u00e4rskilt popul\u00e4r f\u00f6r sm\u00e5 konserter och evenemang samt som picknickpark Hemmo R\u00e4tty\u00e4<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"
H\u00e4ggen blommar i Alpparken 21.5.2012 Hemmo R\u00e4tty\u00e4<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Modellerna f\u00f6r paviljongerna i Alpparken har hittats i historiska bilder Hemmo R\u00e4tty\u00e4<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

I Alpparkens sluttning st\u00e5r 80 bergk\u00f6rsb\u00e4rstr\u00e4d, donerade av japaner som bor i Helsingfors, och n\u00e4r tr\u00e4den blommar \u00e4r parken en verklig upplevelse. Vid kanten till en av dammarna v\u00e4xer en t\u00e5rbj\u00f6rk. Dessutom f\u00f6rekommer det 13 olika poppelarter i parken. Stora perennplanteringar bidrar ocks\u00e5 till parkupplevelsen.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 2010-talet har \u00e4ven mer s\u00e4llsynta v\u00e4xter planterats i parken, b\u00e5de i experimentsyfte och med tanke p\u00e5 klimatf\u00f6r\u00e4ndringen. Till dessa h\u00f6r gulved, japansk vingn\u00f6t, Manchurisk striml\u00f6nn, magnolia \u2018Wada\u00b4s Memory\u2019, koreansk azalea, bok, avenbok, fylldblommiga och enkelblommiga s\u00f6tk\u00f6rsb\u00e4r samt koreatry och stor h\u00e4xal. Parken har totalrenoverats bit f\u00f6r bit enligt en sk\u00f6tsel- och utvecklingsplan fr\u00e5n 2007. Idag \u00e4r Alpparken en av de mest f\u00f6rtjusande parkerna i Helsingfors, i fr\u00e5ga om b\u00e5de landskapet och det artrika v\u00e4xtbest\u00e5ndet. Den \u00e4r s\u00e4rskilt popul\u00e4r f\u00f6r sm\u00e5 konserter och evenemang samt som picknickpark.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c4nnu i b\u00f6rjan av 1800-talet bestod omr\u00e5det av klippig skog och sm\u00e5 odlingslotter. P\u00e5 1850-talet […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":6721,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[150],"tags":[252],"class_list":["post-3454","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kallio","tag-helsingfors-park-sevardheter"],"acf":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/pk-alppipuisto-PaavoJantunen.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3454","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3454"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3454\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12029,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3454\/revisions\/12029"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/6721"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3454"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3454"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3454"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}