{"id":3452,"date":"2021-01-07T15:27:10","date_gmt":"2021-01-07T13:27:10","guid":{"rendered":"https:\/\/helsinginpuistot.fi\/hp\/?p=3452"},"modified":"2022-05-06T14:14:46","modified_gmt":"2022-05-06T11:14:46","slug":"kallion-ja-alppiharjun-historiaa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/kallion-ja-alppiharjun-historiaa\/","title":{"rendered":"Bergh\u00e4lls och \u00c5sh\u00f6jdens historia"},"content":{"rendered":"\n

Fram till medlet av 1800-talet anv\u00e4ndes omr\u00e5det som i dag \u00e4r Bergh\u00e4ll huvudsakligen till odling och bete. Under den senare h\u00e4lften av seklet fick omr\u00e5det fast bebyggelse, marken avstyckades i tomter och det uppstod industri kring str\u00e4nderna. Befolkningen bestod av borgare, av fabriks\u00e4gare i sina villor och av fabriksarbetare som bodde p\u00e5 hyra. Kring sekelskiftet 1800\u20131900 blev Helsingfors centrum f\u00f6r aff\u00e4rslivet i Finland. Det uppstod industri och arbetsplatser, och stora m\u00e4ngder m\u00e4nniskor flyttade till staden.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rst n\u00e4r arrendetiden f\u00f6r l\u00e4genheten \u00c5s upph\u00f6rde 1883 kunde arbetet med att utveckla Bergh\u00e4ll inledas. \u00c5r 1887 fick stadens byggnadskontor i uppgift att utarbeta en indelningsplan f\u00f6r det 30 hektar stora omr\u00e5det. Planeringen utgick fr\u00e5n ett r\u00e4tvinkligt rutn\u00e4t med l\u00e5nga enkelriktade gator, vilka till skillnad fr\u00e5n andra gator fick namnen F\u00f6rsta, Andra, Tredje, Fj\u00e4rde och Femte linjen.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"
Signe Brander, 1907. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Signe Brander, 1907. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\n
\"\"
Signe Brander, 1908. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Signe Brander, 1908. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\"\"
Erico, 1919. Helsingfors stadsmuseum<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Bergh\u00e4ll blev ett viktigt bostadsomr\u00e5de f\u00f6r arbetarklassen. Befolkningen \u00f6kade snabbt, vilket skapade en stor efterfr\u00e5gan p\u00e5 bost\u00e4der. Detaljplanen f\u00f6r Broholmen och linjerna i Bergh\u00e4ll blev klar i slutet av 1890-talet, medan detaljplanen f\u00f6r det \u00f6vriga Bergh\u00e4ll fastst\u00e4lldes 1901. Bebyggelsen bestod fr\u00e4mst av hela kvarter av tv\u00e5v\u00e5ningshus i tr\u00e4. Byggandet av v\u00e5ningshusen i sten p\u00e5 Broholmen inleddes i b\u00f6rjan av 1900-talet.<\/p>\n\n\n\n

Under det f\u00f6rsta decenniet av 1900-talet n\u00e4rap\u00e5 f\u00f6rdubblades befolkningen i Bergh\u00e4ll till cirka 18 000 inv\u00e5nare, dvs. n\u00e4stan vad den uppg\u00e5r till idag. Bergh\u00e4ll fick en lokal \u00f6verklass av fastighets\u00e4gare, en \u00f6vre arbetarklass av yrkesm\u00e4n i bostadsaktiebolag och en l\u00e4gre arbetarklass i hyres- och underhyresbost\u00e4der.<\/p>\n\n\n\n

Bostadskvarteren i Torkelsbacken pr\u00e4glades av idealen om en tr\u00e4dg\u00e5rdsstad och uppstod \u2013 liksom de f\u00f6r Bergh\u00e4ll s\u00e5 typiska slutna stenhuskvarteren \u2013 mellan v\u00e4rldskrigen d\u00e5 Bergh\u00e4ll genomgick en period av intensivt byggande. Fram till 1939 f\u00f6rdubblades befolkningen igen, till drygt 35 000 inv\u00e5nare. \u00c5r 1960 minskade befolkningen till ca 32 000 inv\u00e5nare, men \u00f6kade \u00e4nnu 1965 till n\u00e4stan 36 000 inv\u00e5nare. Efter detta har befolkningen gradvis minskat till nuvarande ca 18 000 personer.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 1950- och 1960-talet f\u00f6r\u00e4ndrades den yttre stadsbilden i Bergh\u00e4ll. De flesta tr\u00e4huskvarteren p\u00e5 linjerna revs och ersattes av stenhus med 6\u20139 v\u00e5ningar. Samtidigt fr\u00e5ngick man l\u00f6sningen med slutna kvarter, som \u00e4r s\u00e5 karakteristisk f\u00f6r innerstaden i Helsingfors. Det sista enhetliga tr\u00e4huskvarteret vid linjerna revs i slutet av 1970-talet f\u00f6r att ge plats \u00e5t Kommunernas hus. Samtidigt f\u00f6rsvann ett stycke arbetarbostadshistoria i Bergh\u00e4ll.<\/p>\n\n\n\n

Vid ing\u00e5ngen till 1990-talet var Bergh\u00e4ll n\u00e4stan fullt utbyggt. Fokus \u00f6vergick fr\u00e5n nybyggnation till fastighetsunderh\u00e5ll i form av totalrenoveringar av bost\u00e4der och upprustning av husfasader. Innerg\u00e5rdarna i omr\u00e5dets kvarter \u00e4r en helt egen v\u00e4rld med synliga klippor och gamla tr\u00e4d. En del av g\u00e5rdsplanerna har rustats upp i samband med den \u00f6vriga renoveringen och f\u00e5tt ny plattl\u00e4ggning och nya planteringar.<\/p>\n\n\n\n

Bergh\u00e4ll var l\u00e4nge k\u00e4nt som ett folkrikt bostadsomr\u00e5de f\u00f6r fr\u00e4mst arbetarklassen. Ser man till statistiken har Bergh\u00e4ll under \u00e5rens lopp utvecklats fr\u00e5n en stadsdel befolkad av yrkesm\u00e4n till en stadsdel f\u00f6r ensamboende ungdomar och \u00e4ldre. Andelen \u00e4ldre har \u00f6kat medan andelen barnfamiljer och barn har minskat. Det \u00e4r betecknande att det enda l\u00e5gstadiet i Bergh\u00e4ll p\u00e5 1940-talet som mest hade 1 600 elever, medan de nu \u00e4r under 300.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4stan hela den judiska befolkningen i Helsingfors bodde i b\u00f6rjan av 1900-talet p\u00e5 Broholmen. Hundra \u00e5r senare ger invandrare och etniska matbutiker f\u00e4rg \u00e5t stadsbilden i omr\u00e5det. Idag \u00e4r Bergh\u00e4ll ett popul\u00e4rt och trendigt bostadsomr\u00e5de som pr\u00e4glas av tolerans och samh\u00f6righet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fram till medlet av 1800-talet anv\u00e4ndes omr\u00e5det som i dag \u00e4r Bergh\u00e4ll huvudsakligen till odling […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1753,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[150],"tags":[224],"class_list":["post-3452","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kallio","tag-historia-sv"],"acf":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/brander-kallio.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3452","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3452"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3452\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5457,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3452\/revisions\/5457"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1753"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3452"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3452"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3452"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}