{"id":3374,"date":"2021-01-06T12:16:21","date_gmt":"2021-01-06T10:16:21","guid":{"rendered":"https:\/\/helsinginpuistot.fi\/hp\/?p=3374"},"modified":"2025-07-04T13:45:30","modified_gmt":"2025-07-04T10:45:30","slug":"vuosaarenhuippu","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/vuosaarenhuippu\/","title":{"rendered":"Nordsj\u00f6toppen"},"content":{"rendered":"\n

Nordsj\u00f6toppen har omvandlats till ett trivsamt friluftsomr\u00e5de och en gr\u00f6n oas. Friluftsomr\u00e5det har en areal p\u00e5 95 hektar. D\u00e4r finns en m\u00e5ngfald av friluftsleder med allt fr\u00e5n l\u00e4ttframkomliga servicev\u00e4gar till smala steniga stigar. De markerade lederna \u00e4r st\u00e4llvis sv\u00e5rframkomliga. Vi rekommenderar att man inte r\u00f6r sig l\u00e4ngs stigarna med barnvagn. Det f\u00f6rekommer inget vinterunderh\u00e5ll i omr\u00e5det.<\/p>\n\n\n\n

Det finns tv\u00e5 guidecontainrar vid huvudentr\u00e9n som ger information om Nordsj\u00f6toppens historia och nutid<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Naturstigen kallar<\/h2>\n\n\n\n

Du kan bekanta dig med Nordsj\u00f6toppens s\u00e4regna natur l\u00e4ngs tv\u00e5 naturstigar. Nordsj\u00f6toppen byggdes av en stor skara anst\u00e4llda inom Helsingfors stad. F\u00f6r utvecklingen av omr\u00e5dets landskap och natur g\u00e5r \u00e4ran s\u00e4rskilt till naturm\u00e4staren Jukka Toivonen och jordm\u00e5nsexperten Pirjo Laulumaa.<\/p>\n\n\n\n

Naturstigarna har samma start- och slutpunkt, i n\u00e4rheten av passet. Fr\u00e5n huvudentr\u00e9n g\u00e5r en markerad led upp till naturstigarnas f\u00f6rsta infotavla, p\u00e5 800 meters avst\u00e5nd fr\u00e5n huvudentr\u00e9n.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 naturstigen Jukkas stig<\/strong>, med infotavlorna 1\u20138 (1,3 km), kan du njuta av de fina vyerna p\u00e5 Nordsj\u00f6toppens h\u00f6gsta punkt men ocks\u00e5 av de lummiga lundarna p\u00e5 l\u00e4gre h\u00f6jd. H\u00f6jdskillnaderna \u00e4r stora och stigarna st\u00e4llvis branta och steniga.<\/p>\n\n\n

\n \n

Jukkas stig, infotavlorna 1\u20138<\/h2>\n <\/summary>\n
    \n \n
  • \n

    1 Stenarnas rike<\/h3>\n
    \n \"\" <\/div>\n

    Det h\u00e4r nya friluft somr\u00e5det skapades genom att man ist\u00e5ndsatte och omvandlade en gammal soptipp och jordtipp till ett gr\u00f6nomr\u00e5de. Det speciella med omr\u00e5det \u00e4r att det har f\u00e5tt utvecklas naturligt utg\u00e5ende fr\u00e5n av m\u00e4nniskan skapade konstruktioner och planteringar.<\/p>\n

    P\u00e5 Nordsj\u00f6toppen kan du njuta av en m\u00e5ngfald av stenar. Deras f\u00e4rg och struktur g\u00e5r tillbaka till tiderna f\u00f6r deras uppkomst. P\u00e5 Nordsj\u00f6toppen \u00e5teranv\u00e4nde man vid ist\u00e5nds\u00e4ttningen stenar fr\u00e5n byggplatser. De stora stenblocken placerades p\u00e5 omr\u00e5det s\u00e5 naturligt som m\u00f6jligt. Om stenarna l\u00e4mnas i fred kommer lavar sm\u00e5ningom att t\u00e4cka dem. Sura och basiska stenar har helt egna lavarter.<\/p>\n

    Framf\u00f6r dig ser du ett \u00f6ver tre meter djupt konstgjort pass byggt av sten. (Obs! Se men inte r\u00f6ra \u2013 passet \u00e4r inte tryggt f\u00f6r kl\u00e4ttring). Den s\u00f6dra, skuggiga branten \u00e4r kylig medan den solstekta sidan kan bli mycket het. Temperaturskillnaden kan uppg\u00e5 till 30 grader under en sommardag. Heta dagar k\u00e4nner man den svalkande kylan p\u00e5 huden. Skillnaderna i v\u00e4xtligheten \u00e4r ocks\u00e5 stora: i skuggan trivs ormbunkar och h\u00f6ga v\u00e4xter, p\u00e5 den solstekta sidan f\u00e4rre och l\u00e5gvuxna arter.<\/p>\n <\/li>\n

  • \n

    2 Skapad av m\u00e4nniskan<\/h3>\n
    \n \"\" <\/div>\n

    Framf\u00f6r dig ligger \u00f6ver tre miljoner ton blandavfall fr\u00e5n \u00e5ren 1966\u20131988. P\u00e5 den tiden sorterades endast pappersavfall och n\u00e5got senare \u00e4ven glasavfall. St\u00f6rsta delen av avfallet k\u00f6rdes allts\u00e5 till soptippen. Avfallsberget \u00e4r numera t\u00e4ckt med t\u00e4ta konstruktionslager och \u00e4r inte l\u00e4ngre till skada f\u00f6r milj\u00f6n. Omr\u00e5dets nuvarande ytjord har efter soptippens ist\u00e5nds\u00e4ttning (\u00e5ren 2012\u20132020) omvandlats till en gr\u00f6nskande \u00e4ng p\u00e5 bara n\u00e5gra \u00e5r.<\/p>\n

    Under dina f\u00f6tter ligger en jordtipp, p\u00e5 vilken man tidigare dumpade ren \u00f6verskottsjord. Jorden kom fr\u00e5n olika byggplatser. Finkornig jord \u00e4r k\u00e4nslig f\u00f6rtj\u00e4le och kan d\u00e4rf\u00f6r inte anv\u00e4ndas t.ex. vid v\u00e4gbyggen. Man var allts\u00e5 tvungen att k\u00f6ra jorden till jordtippen. Ungef\u00e4r fem miljoner kubikmeter jordmassor transporterades hit med schaktmaskiner och lastbilar. M\u00e4ngden motsvarar 300\u00a0000 lass fr\u00e5n en schaktmaskin.<\/p>\n <\/li>\n

  • \n

    3 H\u00e4rlig hetta!<\/h3>\n
    \n \"\" <\/div>\n

    Solstekta torr\u00e4ngar \u00e4r numera hotade milj\u00f6er, f\u00f6r att betet har upph\u00f6rt och skogsbr\u00e4nder \u00e4r s\u00e4llsynta. Torr\u00e4ngen h\u00e4r \u00e4r en imitation av en solexponerad \u00e5sslutt ning.<\/p>\n

    \u201d\u00c5ssluttningen\u201d best\u00e5r av tre anlagda skikt ovanp\u00e5 jordtippen. Det understa skiktet best\u00e5r av stenblock, ovanp\u00e5 det ligger ett lager av grovt grus och \u00f6verstett lager av stenar och sand. Vattnet filtreras snabbt genom den grovkorniga jorden, och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r milj\u00f6n s\u00e5 torr. Sluttningen vetter mot syd och den \u00e4r vind- och solexponerad \u2013 vilket g\u00f6r den \u00e4nnu torrare. Arterna p\u00e5 torr\u00e4ngen \u00e4r specialiserade p\u00e5 extrema f\u00f6rh\u00e5llanden, som andra arter inte klarar av.<\/p>\n

    P\u00e5 torr\u00e4ngen planterades backtimjan, som \u00e4r en viktig n\u00e4ringsv\u00e4xt f\u00f6r m\u00e5nga hotade insektarter. Backtimjanen blommar i mitten av sommaren. Med god tur kan du f\u00e5 syn p\u00e5 en humla eller en sirlig bl\u00e5vinge p\u00e5 nektarjakt bland blommorna.<\/p>\n <\/li>\n

  • \n

    4 R\u00e4ddningsoperation<\/h3>\n
    \n \"\" <\/div>\n

    Innerst i Bast\u00f6viken, sydost om Nordsj\u00f6toppen, fanns \u00e4nnu \u00e5r 2002 en s\u00e4llsynt strandlund med klibbalar och askar. Planerna att bygga Nordsj\u00f6hamn hotade dock lunden. Jukka Toivonen och Pirjo Laulumaa, som planerade utformningen av jordtippen, kom dock p\u00e5 hur man kunde r\u00e4dda lunden.<\/p>\n

    Sluttningarna i n\u00e4rheten av infotavlan leder regnvattnet ned i dalen. Denna dal l\u00e4mpade sig d\u00e4rf\u00f6r som ett nytt hem f\u00f6r en strandlund. F\u00f6rst t\u00e4cktes bottnen med ett vattent\u00e4tt, en meter tjockt lerskikt. D\u00e4refter flyttade man f\u00f6rsiktigt Bast\u00f6vikens lundjord undan hamnbygget hit till Nordsj\u00f6toppen. Vintern 2003 skar man lundens mark i rutor och lyfte upp bitarna p\u00e5 schaktmaskiner. Efter transporten lades rutorna med r\u00f6tterna ned\u00e5t p\u00e5 denna plats. Med rutorna f\u00f6ljde ocks\u00e5 sm\u00e5 l\u00f6vtr\u00e4dsstubbar och deras rotverk.<\/p>\n

    Den flyttade jorden, stubbarna och r\u00f6tterna har sm\u00e5ningom gett upphov till en ny lund. Man har l\u00e5tit lunden utvecklas i lugn och ro, utan v\u00e5rd. Nu v\u00e4xer d\u00e4r askar, klibbalar och h\u00e4ggar och i v\u00e4xtligheten ing\u00e5r ocks\u00e5 bl.a. n\u00e4ssla, vass och \u00e4ngsruta.<\/p>\n <\/li>\n

  • \n

    5 Hasselstigen<\/h3>\n
    \n \"\" <\/div>\n

    Bland de frodiga hasselbuskarna kan du f\u00f6rnimma en sagolik st\u00e4mning. Den l\u00e5ngsmala hasselskogen planterades i mineraljord, som hade forslats hit fr\u00e5n L\u00f6vholmen och Ormudden. Vitsipporna blommar i sluttningen p\u00e5 v\u00e5ren. Deras r\u00f6tter f\u00f6ljde med mineraljorden. I b\u00f6rjan av sommaren kan du njuta av de vilda rosornas och olvonbuskarnas vita blommor. P\u00e5 h\u00f6sten lyser getapelns svarta och olvonets r\u00f6da frukter i hassellunden. Alla buskar i omr\u00e5det kom ursprungligen fr\u00e5n plantskolor, men efter det har man l\u00e5tit dem sprida sig naturligt.<\/p>\n

    N\u00f6tkr\u00e5korna driver omkring p\u00e5 h\u00f6starna och hittar l\u00e4tt l\u00e4ckra hasseln\u00f6tter i denna skog. De t\u00f6mmer snabbt buskarna p\u00e5 n\u00f6tter och s\u00f6ker sig sedan till n\u00e4sta matst\u00e4lle. N\u00f6tkr\u00e5korna g\u00f6mmer n\u00f6tter h\u00e4r och d\u00e4r, och tack vare sitt goda minne hittar de senare \u00e5tminstone en del av g\u00f6mmorna. F\u00e5glarna hj\u00e4lper allts\u00e5 hasseln att sprida sig till nya v\u00e4xtplatser. N\u00f6tterna gror i sinom tid \u2013 om de allts\u00e5 inte har blivit upp\u00e4tna.<\/p>\n <\/li>\n

  • \n

    6 G\u00f6mst\u00e4llet<\/h3>\n
    \n \"\" <\/div>\n

    Den h\u00e4r fina ormbunkslunden omges av branta kanter, som best\u00e5r av st\u00f6dande stenkonstruktioner. Hela jordtippen byggdes upp enligt samma princip, f\u00f6r att h\u00e5lla den finkorniga jorden p\u00e5 plats. Ursprungligen var det meningen att den h\u00e4r s\u00e4nkan skulle fyllas med jordmassor fr\u00e5n hamnbygget intill. I st\u00e4llet k\u00f6rde man hit lite mindre jord som underlag f\u00f6r en skyddad lund. P\u00e5 bottnen lades finkornig mineraljord och p\u00e5 ytan l\u00f6vkompost. En nyfiken r\u00e4v deltog i arbetet: den \u00f6vervakade arbetet och granskade slutresultatet genom att ta en tupplur p\u00e5 den solvarma myllan.<\/p>\n

    Tr\u00e4den har vuxit i lunden sedan \u00e5r 2009, d\u00e5 byggarbetet slutf\u00f6rdes. I den n\u00e4ringsrika jorden planterades klibbalar, h\u00e4ggar och n\u00e5gra hasselbuskar. S\u00e4lgarna kom hit p\u00e5 egen hand. I skuggan av tr\u00e4den v\u00e4xer st\u00e5tliga ormbunkar, som de f\u00f6rsta \u00e5ren var tvungna att uth\u00e4rda solsken och hetta.<\/p>\n

    I lunden h\u00e4ckar l\u00f6vskogsarter s\u00e5som koltrast, svarth\u00e4tta, talgoxe och bofink. F\u00e4ltharar och r\u00e5djur s\u00f6ker mat och skydd i lunden. Det \u00e4r ofta vindstilla i bottnen av ormbunkslunden, \u00e4ven d\u00e5 \u00e4ngarna piskas av havsvinden.<\/p>\n <\/li>\n

  • \n

    7 K\u00e4nner du landm\u00e4rkena?<\/h3>\n
    \n \"\" <\/div>\n

    Nordsj\u00f6toppens h\u00f6gsta punkt ligger 60 meter \u00f6ver havet. Denna h\u00f6jd n\u00e5ddes \u00e5ren 2010\u20132012, d\u00e5 jordtippen byggdes om till ett gr\u00f6nomr\u00e5de. Vinden och solen torkar marken och v\u00e4xtligheten p\u00e5 toppen, och h\u00e4r klarar sig f\u00f6ljaktligen endast h\u00e4rdiga arter. Lundarna p\u00e5 l\u00e4gre h\u00f6jd \u00e4r frodiga oaser j\u00e4mf\u00f6rt med de delvis kala blockmarkerna h\u00f6gst upp.<\/p>\n

    Kan du best\u00e4mma de olika v\u00e4derstrecken vid soligt v\u00e4der? Du kan j\u00e4mf\u00f6ra landm\u00e4rkena i horisonten och kompassen h\u00e4r intill. I nordnordv\u00e4st syns Vanda avfallsf\u00f6rbr\u00e4nningsverks skorsten och i s\u00f6der tornhuset Cirrus i Nordsj\u00f6, med en h\u00f6jd p\u00e5 87,5 meter. N\u00e4r du blickar ut \u00f6ver sk\u00e4rg\u00e5rden kan du se m\u00e5nga holmar \u2013 M\u00f6landet p\u00e5 r\u00e4tt n\u00e4ra avst\u00e5nd och Svarta H\u00e4sten l\u00e4ngre ut fr\u00e5n hamnen. Vid klart v\u00e4der kan du i v\u00e4st urskilja kyrktornen i Helsingfors stadsk\u00e4rna (14 km). I \u00f6st syns skorstenarna vid Sk\u00f6ldvik oljeraffinaderi (22 km) i Borg\u00e5.<\/p>\n <\/li>\n

  • \n

    8 Stickig buske<\/h3>\n
    \n \"\" <\/div>\n

    Den m\u00e5ngformiga enen kan gott kallas Nordsj\u00f6toppens symbolv\u00e4xt. Under \u00e5rens lopp har tusentals enar planterats p\u00e5 omr\u00e5det. V\u00e4xtligheten p\u00e5 \u00e5s\u00f6n Jurmo i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet gav inspirationen till de enbevuxna hedarna h\u00e4r p\u00e5 Nordsj\u00f6toppen. Jurmo \u00e4r en flack \u00f6 med bara ljunghed och l\u00e5gvuxna enar s\u00e5 l\u00e5ngt \u00f6gat n\u00e5r.<\/p>\n

    Enen \u00e4r en buske eller ett litet tr\u00e4d, som trivs i solen. Den \u00e4r en tv\u00e5byggare: buskarna \u00e4r antigen honor eller hanar. Enb\u00e4ren, som egentligen \u00e4r sm\u00e5 kottar, hitt as d\u00e4rf\u00f6r endast p\u00e5 honbuskar. Man kan anv\u00e4nda b\u00e4ren som krydda i viltr\u00e4tt er.<\/p>\n

    Enarna p\u00e5 Nordsj\u00f6toppen h\u00e4rstammar fr\u00e5n vilda moderplantor, som plantskolan Hongiston Taimisto samlade in p\u00e5 olika h\u00e5ll i Finland. Sorterna representerar s\u00e5lunda olika vilda former av enen. Den krypande ensorten kallas Vuosaarenhuippu (Nordsj\u00f6toppen). De plymliknande enarna har namngetts efter Lotta Sv\u00e4rd och Sven Dufva. De mer uppr\u00e4tta enarna \u00e4r av sorten Jaakko Ilkka, Sisu och Urho.<\/p>\n <\/li>\n <\/ul>\n \n