{"id":11578,"date":"2021-01-12T12:23:00","date_gmt":"2021-01-12T10:23:00","guid":{"rendered":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/?p=11578"},"modified":"2024-10-22T15:39:13","modified_gmt":"2024-10-22T12:39:13","slug":"kaisaniemenpuisto","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/kaisaniemenpuisto\/","title":{"rendered":"Kajsaniemiparken"},"content":{"rendered":"\n

Parken har haft m\u00e5nga namn: Jardin de la ville, S\u00e4llskapstr\u00e4dg\u00e5rden, Allm\u00e4nna promenadtr\u00e4dg\u00e5rden. Namnet Kajsaniemi fick parken efter restauratrisen Cajsa Wahllund (1771\u20131843). F\u00f6r dagens helsingforsare har Kajssis varit en park f\u00f6r olika evenemang d\u00e4r man har kunnat idrotta, spela och lyssna till musik, ha picknick eller bara f\u00f6rflytta sig fr\u00e5n en plats till en annan i skuggan av de gamla tr\u00e4den. Parken har ocks\u00e5 upplevts som skr\u00e4mmande, s\u00e4rskilt om kv\u00e4llarna.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5ngahanda planer har utarbetats f\u00f6r parken \u2013 en del av dessa har genomf\u00f6rts och andra endast till vissa delar. Den senaste renoveringsplanen \u00e4r en grundlig helhetsbed\u00f6mning av den betydelsefulla parken och Kajsaniemistranden.<\/p>\n\n\n\n

Historia<\/h2>\n\n\n\n

P\u00e5 1700-talet var omr\u00e5det boskapsbetesmark och en uppsamlingsplats f\u00f6r ved. Staden utarrenderade \u00e4ven de d\u00e5tida utmarkerna f\u00f6r tr\u00e4dg\u00e5rdsodling. \u00c5r 1763 arrenderades ett stort omr\u00e5de ut till landsh\u00f6vdingen i Tavastehus och Nylands l\u00e4n Hans Henrik Boije<\/strong> (1716\u20131781) f\u00f6r plantering av frukttr\u00e4d. Boije arrenderade marken till tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4staren Edbom<\/strong>. Boije testamenterade arrender\u00e4tten p\u00e5 50 \u00e5r till den frimurarloge han sj\u00e4lv tillh\u00f6rde. I slutet av 1700-talet var den naturn\u00e4ra parken en allm\u00e4n promenadtr\u00e4dg\u00e5rd, d\u00e4r stadens borgerskap kunde tillbringa sin fritid.<\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"
Utsikt fr\u00e5n svandammen i nordv\u00e4st mot sydost, till h\u00f6ger syns Hotel Wilhelmsbad, 1891 Hugo Simberg<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Vattenbass\u00e4ngen som ersatte svandammen, till h\u00f6ger syns Kansallisteatteri (finska nationalteatern), 1934 Pietisen kuvaamo, Museiverket<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

1800-talet<\/h3><\/summary>\n
\n\n\n\n

\u00c5r 1808 under Finska kriget brann en del av Helsingfors ner. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 blev Finland ett autonomt storfurstend\u00f6me inom Ryssland. Omedelbart efter freden inleddes planeringen av staden. Detaljplanen f\u00f6r stadens \u00e5teruppbyggnad av ordf\u00f6rande f\u00f6r Helsingfors \u00e5teruppbyggnadskommitt\u00e9 Johan Albrecht Ehrenstr\u00f6m<\/a> (1762\u20131847) fastst\u00e4lldes 1812, samma \u00e5r som Helsingfors blev huvudstad. Ehrenstr\u00f6ms detaljplan framh\u00e4vde den tidigare frukttr\u00e4dg\u00e5rdens st\u00e4llning som en offentlig park j\u00e4msides med Esplanaden. Han kallade den Jardin de la Ville<\/em>, och grundplanen f\u00f6r parken var de kvartersaktiga planteringarna i Boijes och Edboms frukttr\u00e4dg\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n

\u00d6verintendenten f\u00f6r Helsingfors \u00e5teruppbyggnad, den tyske arkitekten Carl Ludvig Engel<\/a> (1778\u20131840) ans\u00e5g att Ehrenstr\u00f6ms plan f\u00f6r parken var alltf\u00f6r storslagen och dyr att uppr\u00e4tth\u00e5lla. Enligt honom skulle stadens behov betj\u00e4nas b\u00e4ttre av en naturn\u00e4ra landskapspark. Engels plan omfattade dock en formtr\u00e4dg\u00e5rdsdel som byggde p\u00e5 tre all\u00e9er i \u00f6st-v\u00e4stlig riktning, och ett rutn\u00e4t av g\u00e5ngar som korsade dessa med en kr\u00f6kt infartsv\u00e4g som ansl\u00f6t till Unionsgatan. Vid slutet av den mittersta g\u00e5ngen fanns ett lusthus. Resten av parken var en naturn\u00e4ra landskapspark med en romantisk svandamm, som var en kvarleva av den utfyllda Gloviken. En annan, mindre damm placerades s\u00f6der om den nuvarande botaniska tr\u00e4dg\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n

Planen f\u00f6r den Allm\u00e4nna promenadtr\u00e4dg\u00e5rden f\u00e4rdigst\u00e4lldes 1827 och anses vara en av Finlands \u00e4ldsta parkplaner. Engels plan f\u00f6rverkligades dock icke till fullo, eftersom drygt fyra hektar avstyckades fr\u00e5n parken 1828 f\u00f6r Kejserliga Alexanders Universitetets botaniska tr\u00e4dg\u00e5rd<\/a>. I september 1827 hade \u00c5bo botaniska tr\u00e4dg\u00e5rd brunnit ner i \u00c5bo brand, och d\u00e4rf\u00f6r var behovet av en tr\u00e4dg\u00e5rd i Helsingfors stort.<\/p>\n\n\n\n

Parkens huvuding\u00e5ng var bel\u00e4gen vid Unionsgatan, \u00f6ster om den nuvarande F\u00f6lskv\u00e4ren. 4 000 rubel avsattes f\u00f6r planteringsarbetet och entreprenaden tilldelades k\u00f6pmannen Weckmann. Planteringsarbetena \u00f6vervakades av senatorn Otto Wilhelm Klinckowstr\u00f6m (1778\u20131850), som var tr\u00e4dg\u00e5rdsentusiast eller liknande och hade en egen imponerande tr\u00e4dg\u00e5rd p\u00e5 sin herrg\u00e5rd Vuojoki g\u00e5rd i Eura.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1837 hyrde staden ut den restaurangverksamhet som idkades i parken till den svenska restauratrisen, mamsell Catharina \u2019Cajsa\u2019 Wahllund (1771\u20131843), som \u00e5r 1839 l\u00e4t bygga en restaurang och anknytande v\u00e4rdshusrum i parken. Detta var hennes fj\u00e4rde restaurang i Helsingfors. Omr\u00e5det kring restaurangen och svandammen blev snart det popul\u00e4raste i parken. S\u00e4rskilt de svenskspr\u00e5kiga studenterna tog till sig den v\u00e4nliga Cajsas restaurang. Den ryske kejsaren Nikolaj I<\/a> (1796\u20131855) f\u00f6rh\u00f6ll sig f\u00f6rdomsfullt gentemot studenterna och begr\u00e4nsade deras m\u00f6tesfrihet. Firandet av personliga bem\u00e4rkelsedagar utgjorde ett undantag som inte oroade kejsaren. F\u00f6r studenterna var Cajsa Wahllund en moderlig gestalt som bj\u00f6d m\u00e5nga av dem p\u00e5 m\u00e5ltider mot l\u00e5ngvariga krediter. S\u00e5ledes gav hennes f\u00f6delsedag 1.5. en lovlig och \u00e4ven i \u00f6vrigt god anledning till sammankomster. Varje v\u00e5r anl\u00e4nde de sjungande studenterna till henne p\u00e5 f\u00f6rsta maj. Denna h\u00e4lsning \u00e5tf\u00f6ljdes alltid av talrika, oftast patriotiska anf\u00f6randen samt b\u00e5lservering anordnad av v\u00e4rdinnan<\/p>\n\n\n\n

Sommaren 1843 dog Cajsa Wahllund vid 72 \u00e5rs \u00e5lder, \u00e4lskad och saknad av helsingforsarna. Restaurangverksamheten i Kajsaniemi togs \u00f6ver av hennes fosterdotter Emilia Myhrman (1803\u20131868), vars epok blev restaurangens guld\u00e5lder. Trots att mer \u00e4n 180 \u00e5r har f\u00f6rflutit sedan mamsell Wahllunds d\u00f6d, samlas de svenskspr\u00e5kiga studenterna fortfarande i Kajsaniemi p\u00e5 F\u00f6rsta maj.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gens bang\u00e5rd byggdes v\u00e4ster om Kajsaniemi i slutet av 1800-talet var Kajsaniemi inte l\u00e4ngre en udde. \u00c4ven delar av parken avstyckades f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let, men j\u00e4rnv\u00e4garna anlades till st\u00f6rsta delen p\u00e5 schaktmassor. Vid samma tid utfylldes T\u00f6l\u00f6vikens s\u00f6dra del och Gloviken som str\u00e4ckte sig s\u00f6der om den. Nu gr\u00e4nsade endast Kajsaniemis norra del mot havet.<\/p>\n\n\n\n

Den f\u00f6rsta och l\u00e4nge \u00e4ven den enda idrottsplatsen i Helsingfors grundades \u00e5r 1884 i v\u00e4stra delen av Kajsaniemiparken. Ett byggnadskontor vars tj\u00e4nstek\u00e5r omfattade en stadstr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare hade inr\u00e4ttats i Helsingfors \u00e5r 1878. Tj\u00e4nsten sk\u00f6ttes tillf\u00e4lligt av L. A. Jernstr\u00f6m. F\u00f6rst 1889 fick Helsingfors sin f\u00f6rsta stadstr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare, svensken Svante Olsson (1856\u20131941). Olsson hade ett stort inflytande p\u00e5 utvecklingen av parkerna i Helsingfors. \u00c5r 1890 f\u00e4llde en augustistorm en stor del av tr\u00e4den i parken. Detta gav Olsson tillf\u00e4lle att f\u00f6rb\u00e4ttra parken.<\/p>\n\n\n\n<\/div><\/details>\n\n\n\n

1900-talet<\/h3><\/summary>\n
\n\n\n\n

De f\u00f6rsta \u00e5rtiondena under 1900-talet pr\u00e4glades av stora planer och genomf\u00f6randen. \u00c5r 1910 kl\u00f6vs huvudentr\u00e9n till parken av den nya gatuf\u00f6rbindelsen mellan Brunnsgatan och Unionsgatan som ritades av arkitekterna Eliel Saarinen<\/a> (1873\u20131950) och Bertel Jung<\/a> (1872\u20131946). F\u00f6ljande arbeten genomf\u00f6rdes i den \u00f6stra delen av parken 1912\u20131915. Planer beg\u00e4rdes av b\u00e5de stadstr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare Olsson och planl\u00e4ggare-arkitekt Jung, varav den senare drog det l\u00e4ngre str\u00e5et.<\/p>\n\n\n\n

Nya, mer arkitektoniska planeringstrender, s\u00e5 kallade reformparker d\u00e4r man satsade p\u00e5 parkens funktionalitet, h\u00f6ll p\u00e5 att sl\u00e5 igenom. Parkernas areal skulle anv\u00e4ndas effektivt och de skulle \u00e4ven tj\u00e4na som idrotts- och lekplatser. P\u00e5 basis av Jungs planer planterades bland annat en bj\u00f6rkall\u00e9 som f\u00f6rl\u00e4ngning till Elisabetsgatan och en ny infartsv\u00e4g fr\u00e5n Vilhelmsgatan. Gr\u00e4smattorna, lekplatserna och g\u00e5ngarna f\u00f6rb\u00e4ttrades. F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget avbr\u00f6t arbetet.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1925 utarbetade detaljplanearkitekten Birger Brunila (1882\u20131979) ett f\u00f6rslag enligt vilket parken \u00e5ter f\u00f6rnyades. Tr\u00e4den i den \u00f6stra delen av parken bevarades och i den del av parken som gr\u00e4nsade till j\u00e4rnv\u00e4gen gjordes endast n\u00e5gra f\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder. Svandammen ersattes av en rektangul\u00e4r vattenbass\u00e4ng bakom Kansallisteatteri, den finskspr\u00e5kiga nationalteatern, som hade f\u00e4rdigst\u00e4llts \u00e5r 1902. Bass\u00e4ngen kantades av en dubbel tr\u00e4drad, vars inre ring gick l\u00e4ngs vattenbass\u00e4ngen. Den yttre tr\u00e4draden fortsatte \u00e4nda till Kajsaniemiviken i form av en all\u00e9. \u00c4ven Birger Brunila uppm\u00e4rksammade parkens s\u00e4rskilda betydelse som idrotts- och lekpark.<\/p>\n\n\n\n

Utfyllnaderna av Kajsaniemistranden, all\u00e9n och strandmuren f\u00e4rdigst\u00e4lldes 1936\u20131938 och gav Kajsaniemi en st\u00f6rre markareal, men p\u00e5verkade \u00e4ven lugnet i parken i och med att genomfart fr\u00e5n J\u00e4rnv\u00e4gstorget i riktning mot Hagn\u00e4s m\u00f6jliggjordes. Efter krigen har de arbeten som genomf\u00f6rts i parken huvudsakligen riktats till lek- och idrottsverksamheten samt v\u00e4xtligheten.<\/p>\n\n\n\n<\/div><\/details>\n\n\n\n

B\u00f6rjan av 2000-talet<\/h3><\/summary>\n
\n\n\n\n

F\u00f6r att f\u00f6rnya omr\u00e5det arrangerades en t\u00e4vling f\u00f6r landskapsarkitekter i b\u00f6rjan av 2000-talet. Det vinnande f\u00f6rslaget 131517 kom fr\u00e5n en tysk grupp. Denna plan f\u00f6ll dock ur tiden. \u00c5r 2008 utarbetades en detaljplane\u00e4ndring med en helhetsplan f\u00f6r f\u00f6rnyelse av parken av landskapsarkitekten Gretel Hemg\u00e5rd. \u00c4ndringen av detaljplanen f\u00f6r Kajsaniemiparken f\u00e4rdigst\u00e4lldes 2008 och tr\u00e4dde i kraft 2011. Den ersatte de tidigare detaljplanerna fr\u00e5n 1875 (v\u00e4stra delen), 1836 (\u00f6stra delen) och 1893 (stranden).<\/p>\n\n\n\n<\/div><\/details>\n\n\n\n

\"\"
Font\u00e4nen i parken, i bakgrunden syns Kansallisteatteri Mika Lappalainen<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Kajsaniemiparken i dag<\/h2>\n\n\n\n

Tack vare dess centrala l\u00e4ge har Kajsaniemi varit sk\u00e5deplats f\u00f6r m\u00e5nga evenemang. Otaliga idrotts- och musikevenemang har arrangerats p\u00e5 Kajsaniemiplanen, det mest v\u00e4lk\u00e4nda av dessa \u00e4r festivalen V\u00e4rlden i byn varje v\u00e5r. Under flera vintrar har planen fungerat som skridskoplan. De gamla och stora tr\u00e4den g\u00f6r parken till en angen\u00e4m plats att vistas och ha picknick. Tennisplanerna har varit i flitig anv\u00e4ndning. Lekplatsen bredvid kepskiosken har varit popul\u00e4r bland barnfamiljerna i centrum. Parken har dock \u00e4ven kritiserats f\u00f6r att vara nedg\u00e5ngen och m\u00f6rk.<\/p>\n\n\n\n

Efter en grundlig totalrenovering som genomf\u00f6rdes med respekt f\u00f6r historien \u00f6ppnade tidigare restaurang Kaisaniemi 11.1.2024 under namnet Cajsan Helmi. Den kommer att utg\u00f6ra en viktig tj\u00e4nst och ett dragpl\u00e5ster i parken \u00e5ret om. I parkens s\u00f6dra h\u00f6rn p\u00e5 adressen Berggatan 24 \u00f6ppnade i sommaren 2023 designhotellet Radisson Red Hotel Bar and Kitchen. Vem som helst kan bes\u00f6ka restaurangen f\u00f6r att leka turist och njuta av f\u00f6rfriskningar.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Jussi M\u00e4ntys skulptur Ung \u00e4lg i Kajsaniemiparken p\u00e5 1960-talet Teuvo Kanerva, Museiverket<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Konst fr\u00e5n olika epoker i parken<\/h3><\/summary>\n
\n\n\n\n

Rid\u00e5n \/ Ida Aalbergs minnesm\u00e4rke<\/a><\/p>\n\n\n\n

Minnesm\u00e4rket \u00e4r fr\u00e5n 1972. Det ligger bakom Kansallisteatteri. Bronsmonumentet h\u00f6jer sig nio meter ovanf\u00f6r sockeln i r\u00f6dgranit. Den visuella utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r monumentet \u00e4r scenrid\u00e5ns tunga men dynamiska r\u00f6relse. Effekten uppst\u00e5r genom v\u00e4xelverkan mellan ljus, rum och form.<\/p>\n\n\n\n

Ida Aalberg (1857\u20131915) var den stora stj\u00e4rnan vid Suomalainen teatteri (Finska teatern) och ans\u00e5gs p\u00e5 sin tid vara Nordens fr\u00e4msta sk\u00e5despelerska. Rid\u00e5n markerar en v\u00e4ndpunkt i den finl\u00e4ndska monumenttraditionen, eftersom det \u00e4r ett av de f\u00f6rsta abstrakta personmonumentet vid sidan av Sibeliusmonumentet. Raimo Utriainens (1927\u20131994) f\u00f6rslag vann b\u00e5de i den allm\u00e4nna t\u00e4vlingen 1961 och t\u00e4vlingen f\u00f6r inbjudna 1962. Verket h\u00f6r till HAM Helsingfors konstmuseums samling.<\/p>\n\n\n\n

Fredrik Pacius, portr\u00e4ttbyst<\/a><\/p>\n\n\n\n

Vid andra \u00e4nden av bass\u00e4ngen finns Emil Wikstr\u00f6ms (1864\u20131942) portr\u00e4ttbyst av Fredrik Pacius (1809\u20131891) som avt\u00e4cktes i Kajsaniemiparken 1895. Portr\u00e4ttet av V\u00e5rt lands tons\u00e4ttare \u00e4r en realistisk portr\u00e4ttbyst i brons p\u00e5 en sockel av granit. Skadorna p\u00e5 sockeln \u00e4r en p\u00e5minnelse om andra v\u00e4rldskrigets bombsplitter.<\/p>\n\n\n\n

Fredrik Pacius var en tyskf\u00f6dd violinist och komposit\u00f6r som 1835 inbj\u00f6ds till Helsingfors fr\u00e5n Stockholms hovkapell f\u00f6r att bli musikl\u00e4rare vid Helsingfors universitet. Pacius stannade i Finland och kom att p\u00e5verka landets musikliv p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Pacius f\u00f6rtj\u00e4nster som introdukt\u00f6r av europeisk musik i Helsingfors och som musikpedagog var betydande. Verket h\u00f6r till HAM Helsingfors konstmuseums samling.<\/p>\n\n\n\n

Ung \u00e4lg<\/a><\/p>\n\n\n\n

\u00c4lgen betraktar parken fr\u00e5n en kulle vid j\u00e4rnv\u00e4gen. Verket har skulpterats av Jussi M\u00e4ntynen (1886\u20131978). Helsingfors k\u00f6pte skulpturen Ung \u00e4lg av Jussi M\u00e4ntynen 1929 f\u00f6r att placera den i Kajsaniemiparken. Skulpturen h\u00f6r till M\u00e4ntynens serie skulpturer av v\u00e5ra vilda djur, som karat\u00e4riseras av naturlig figurativitet och realistisk och exakt avbildning av varje djurart. \u00c4lgen \u00e4r gjuten i brons och st\u00e5r p\u00e5 en sockel av granit. Verket h\u00f6r till HAM Helsingfors konstmuseums samling.<\/p>\n\n\n\n

Convolvulus<\/a><\/p>\n\n\n\n

Till h\u00f6ger om teatern i sluttningen st\u00e5r en symbolisk skulptur av en ung kvinna. Convolvulus \u00e4r det botaniska namnet f\u00f6r det vi vardagligt kallar sn\u00e5rvindan eller livstr\u00e5den. Viktor Jansson (1886\u20131958) gjorde fr\u00e5n och med 1929 flera utkast till skulpturer f\u00f6rest\u00e4llande en ung kvinna. Convolvulus framst\u00e4ller kvinnan med h\u00e4nderna lyfta i en gest som kan uppfattas dels beskyddande, dels v\u00e4lsignande. Skulpturen har bland annat tolkats som en symbol f\u00f6r den nordliga v\u00e5rens ankomst.<\/p>\n\n\n\n

Skulpturen \u00e4r en av de skulpturer som deltog i Helsingfors stads t\u00e4vling 1930\u20131931 f\u00f6r skulpt\u00f6rer om konstverk f\u00f6r offentliga platser. Convolvus \u00e4r av brons och har en h\u00f6jd p\u00e5 240 cm. Skulpt\u00f6rens dotter, den \u00e4lskade m\u00e5laren och f\u00f6rfattaren Tove Jansson (1914\u20132001), stod modell f\u00f6r skulpturen. Verket h\u00f6r till HAM Helsingfors konstmuseums samling.<\/p>\n\n\n\n

Frimurarens grav<\/a><\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 kullen bakom Kajsaniemiplanen finns en m\u00e4rklig grav med anknytning till 1700-talet och Henrik Boijes frukttr\u00e4dg\u00e5rd i parken. Boije var frimurare. Minnesm\u00e4rket som \u00e4r k\u00e4nt som Frimurarens grav \u00e4r majoren vid finska artilleribrigaden Fredrik Granatenhjelms (1708\u20131784) grav. Gravv\u00e5rden restes av \u00f6verste Lars J\u00e4gerhorn (1752\u20131817). V\u00e5rden ligger invid en idegran och \u00e4r omgiven av ett j\u00e4rnstaket. Staketet avbildar brinnande bomber, artilleriets symbol och frimurartecknet. Texten p\u00e5 stenen lyder \u201dLika Godt om verlden vet hvem h\u00e4r vilar alt nog Gud k\u00e4ner hvad han gjort och uslingen v\u00e4lsingar hans minne”<\/em>.Verket h\u00f6r till HAM Helsingfors konstmuseums samling.<\/p>\n\n\n\n<\/div><\/details>\n\n\n\n

Totalrenovering, inlednings\u00e5r 2022<\/h2>\n\n\n\n

\u00c5r 2022 inleddes \u00e4ntligen en totalrenovering av Kajsaniemiparken, Kajsaniemistranden och den triangelformade F\u00f6lskv\u00e4ren p\u00e5 Unionsgatan, f\u00f6r vilken kostnadskalkylen fr\u00e5n 2021 \u00e4r svindlande 18 miljoner euro. Detta inkluderar inte reparationerna av Kajsaniemistranden, och d\u00e5 man reparerar gamla konstruktioner kan man alltid st\u00f6ta p\u00e5 \u00f6verraskningar. Planerna av landskapsarkitektbyr\u00e5 N\u00e4kym\u00e4 Oy<\/strong> f\u00e4rdigst\u00e4lldes 2021 och godk\u00e4ndes av stadsmilj\u00f6n\u00e4mnden samma \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Den kr\u00e4vande renoveringen kommer att genomf\u00f6ras i skeden, och planeras f\u00e4rdigst\u00e4llas i slutet av 2020-talet. Vid renoveringen v\u00e4rnar man om landskapsparkens och reformparkens s\u00e4rdrag, s\u00e5 att skikten fr\u00e5n de olika epokerna i parken bevaras. Funktionaliteten f\u00f6rb\u00e4ttras och de delar som \u00e4r i d\u00e5ligt skick repareras med respekt f\u00f6r parkens historiska v\u00e4rde. V\u00e4xtligheten f\u00f6rb\u00e4ttras, nya planteringar anl\u00e4ggs, all\u00e9erna f\u00f6rnyas och de gamla tr\u00e4den v\u00e5rdas. Den stora vattenbass\u00e4ngen repareras. Med hj\u00e4lp av nya trafikarrangemang fredas parken fr\u00e5n biltrafik. Totalrenoveringen \u00e5terst\u00e4ller Helsingfors \u00e4ldsta park till det v\u00e4rde den f\u00f6rtj\u00e4nar<\/p>\n\n\n\n

Reparationer i olika skeden<\/h3><\/summary>\n
\n\n\n\n