{"id":10203,"date":"2021-01-06T12:34:50","date_gmt":"2021-01-06T10:34:50","guid":{"rendered":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/?p=10203"},"modified":"2024-01-18T10:03:10","modified_gmt":"2024-01-18T08:03:10","slug":"puotilan-kartanoalue","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/puotilan-kartanoalue\/","title":{"rendered":"Botby g\u00e5rds omr\u00e5de"},"content":{"rendered":"\n<p>Botby g\u00e5rds omr\u00e5de \u00e4r en landskapsm\u00e4ssigt enhetlig och regionalt betydelsefull kulturmilj\u00f6helhet, som omfattar sj\u00e4lva g\u00e5rden, en inspektorsbyggnad (numera Svenkka) och ett spannm\u00e5lsmagasin av sten (numera Botby g\u00e5rds kapell) med omgivningar samt Skvallerbackens parkskog. Rundturen passerar ocks\u00e5 g\u00e5rdens gamla strand\u00e5krar, d\u00e4r man numera hittar odlingslotter och Botbyvikens popul\u00e4ra badstrand.<\/p>\n\n\n                    <details id=\"tauluhaitari-block_cbe2219742327b89c474ba5834173b7e\" class=\"tauluhaitari\">\n                        <summary class=\"tauluhaitari__summary\">\n                            <h2 class=\"tauluhaitari__otsikko\">Rundturs Infotavlor<\/h2>\n                        <\/summary>\n                        <ul class=\"tauluhaitari__taulut\">\n                    \n                                                    <li class=\"tauluhaitari__taulu-item\">\n                                                            <h3 class=\"tauluhaitari__subtitle\"><span>1<\/span> Historisk rundtur i Botby g\u00e5rds omr\u00e5de<\/h3>\n                                                                <div class=\"tauluhaitari__kuva\">\n                                        <img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1200\" height=\"763\" src=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu01.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu01.jpg 1200w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu01-300x191.jpg 300w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu01-1024x651.jpg 1024w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu01-768x488.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1200px) 100vw, 1200px\" \/>                                    <\/div>\n                                <p>V\u00e4lkommen till denna historiska rundtur i Botby g\u00e5rds omr\u00e5de. Rundturen \u00e4r 1,2 kilometer l\u00e5ng och omfattar nio informationstavlor. Under rundturen f\u00e5r du ta del av intressanta ber\u00e4ttelser om g\u00e5rdens och omr\u00e5dets historia.<\/p>\n<p>Botby g\u00e5rds omr\u00e5de \u00e4r en landskapsm\u00e4ssigt enhetlig och regionalt betydelsefull kulturmilj\u00f6helhet, som omfattar sj\u00e4lva g\u00e5rden, en inspektorsbyggnad (numera Svenkka) och ett spannm\u00e5lsmagasin av sten (numera Botby g\u00e5rds kapell) med omgivningar samt Skvallerbackens parkskog. Rundturen passerar ocks\u00e5 g\u00e5rdens gamla strand\u00e5krar, d\u00e4r man numera hittar odlingslotter och Botbyvikens popul\u00e4ra badstrand.<\/p>\n<p>G\u00e5rdens historia str\u00e4cker sig tillbaka till 1540-talet, d\u00e5 den f\u00f6rsta \u00e4garen till R\u00e5\u00e5ns g\u00e5rd i Botby antecknades i Sibbos jordebok. Klavis rusth\u00e5ll ansl\u00f6ts till R\u00e5\u00e5ns \u00e5r 1756, och \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 ansl\u00f6ts \u00e4ven Domars rusth\u00e5ll. Botby g\u00e5rd fick d\u00e5 formen av ett gods.<\/p>\n<p>Ett rusth\u00e5ll var under den svenska tiden en g\u00e5rd som hade som uppgift att utrusta en kavallerist och en h\u00e4st f\u00f6r krigstj\u00e4nst n\u00e4r kungen beg\u00e4rde det. Som tack f\u00f6r detta fick husbonden, det vill s\u00e4ga rusth\u00e5llaren, skattel\u00e4ttnader.<\/p>\n<p>Den historiska rundturen har utformats i samarbete med Puotila-Seura, Puotilan Kartanon Yst\u00e4v\u00e4t ry och Helsingfors stads stadsmilj\u00f6sektor. Helsingfors stadsmuseum har faktagranskat texten. <a href=\"https:\/\/www.puotilankartano.fi\">www.puotilankartano.fi<\/a><\/p>\n<h4>M\u00e5nga bem\u00e4rkta personer i Finlands historia har kopplingar till Botby g\u00e5rd:<\/h4>\n<ul>\n<li>viceamiral Carl Olof Cronstedt (1756\u20131820), som var kommendant p\u00e5 Sveaborg, f\u00f6ddes p\u00e5 Botby g\u00e5rd<\/li>\n<li>statsmannen, filosofen och tidningsmannen Johan Vilhelm Snellman (1806\u20131881), som p\u00e5 ett betydande s\u00e4tt p\u00e5verkade det finska spr\u00e5kets st\u00e4llning och bidrog till inf\u00f6randet av den finska marken, var m\u00e5ng\u00e5rig sommarg\u00e4st p\u00e5 g\u00e5rden<\/li>\n<li>f\u00f6rfattaren, poeten och \u201dsagofarbrorn\u201d Zacharias Topelius (1818\u20131898) var m\u00e5ng\u00e5rig sommarg\u00e4st p\u00e5 g\u00e5rden<\/li>\n<li>Helsingfors stadsfullm\u00e4ktiges f\u00f6rsta ordf\u00f6rande, senatorn Leo Mechelin (1839\u20131914), var sv\u00e4rson till g\u00e5rdens \u00e4gare, kommerser\u00e5det Johan Henrik Lindroos, och f\u00f6rvaltade och utvecklade g\u00e5rden efter sv\u00e4rfaderns d\u00f6d<\/li>\n<li>en av Marthar\u00f6relsens grundare, Cely Mechelin (1866\u20131950), var dotter till Leo Mechelin<\/li>\n<li>folkskolans fader i Finland, Uno Cygnaeus (1810\u20131888), invigde Botby g\u00e5rds svenskspr\u00e5kiga folkskola, som grundats av Mechelin, den 11 september 1876.<\/li>\n<\/ul>\n<h4>Botby g\u00e5rd, en av Finlands f\u00f6rsta f\u00f6rorter<\/h4>\n<p>G\u00e5rdens tidigare marker ansl\u00f6ts till Helsingfors stad vid den stora inkorporeringen 1946. P\u00e5 1960-talet reste sig d\u00e4r ett nytt bostadsomr\u00e5de som ocks\u00e5 fick namnet Botby g\u00e5rd. Omr\u00e5det \u00e4r inte bara en av Helsingfors \u00e4ldsta f\u00f6rst\u00e4der, utan ocks\u00e5 en av landets f\u00f6rsta elementf\u00f6rorter. Bakom byggprojektet stod Asuntos\u00e4\u00e4st\u00e4j\u00e4t ry, som l\u00e4t bygga ett tusental bost\u00e4der i omr\u00e5det. De halv\u00f6ppna eller slutna kvarteren, som \u00e4r ovanliga f\u00f6r f\u00f6rorter, och lindall\u00e9n som leder till g\u00e5rden, det vill s\u00e4ga Strandg\u00e5rdsv\u00e4gen, \u00e4r karakteristiska f\u00f6r Botby g\u00e5rd. I planeringen beaktade man naturmilj\u00f6n, och d\u00e4rf\u00f6r bevarades lindall\u00e9n och topografin. Byggnaderna i tre och fyra v\u00e5ningar placerades utspritt . Botby g\u00e5rd \u00e4r en intakt helhet fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1960-talet.<\/p>\n<p>I b\u00f6rjan av 2000-talet byggdes nya byggnader i Botby g\u00e5rd genom kompletteringsbyggande. I synnerhet omr\u00e5det kring metrostationen kommer \u00e4nnu att kompletteras. Botby g\u00e5rd har numera omkring 5&nbsp;000 inv\u00e5nare. Bostadsbyggnaderna i tr\u00e4 n\u00e4ra herrg\u00e5rden, As Oy Helsingin Puotilan Pehtoori, \u00e4r fr\u00e5n 2005.<\/p>\n<p>L\u00e4s om Puotila-Seuras verksamhet och l\u00e4s f\u00f6reningens blogg: <a href=\"https:\/\/www.puotila.fi\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">www.puotila.fi<\/a><\/p>\n                            <\/li>\n                                                    <li class=\"tauluhaitari__taulu-item\">\n                                                            <h3 class=\"tauluhaitari__subtitle\"><span>2<\/span> Livet p\u00e5 g\u00e5rden<\/h3>\n                                                                <div class=\"tauluhaitari__kuva\">\n                                        <img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1200\" height=\"533\" src=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu02.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu02.jpg 1200w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu02-300x133.jpg 300w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu02-1024x455.jpg 1024w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu02-768x341.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1200px) 100vw, 1200px\" \/>                                    <\/div>\n                                <p>Bygget av Sveaborgs sj\u00f6f\u00e4stning \u00f6kade de h\u00f6gre st\u00e5ndens mark\u00e4gande i Helsingforsomr\u00e5det i h\u00f6g grad. I slutet av 1700-talet och i b\u00f6rjan av 1800-talet var herrg\u00e5rdarna inte alltid effektiva jordbruk, utan snarare scener f\u00f6r de h\u00f6gre st\u00e5ndens s\u00e4llskapsliv. V\u00e4lst\u00e5ndet syntes i byggnaderna och i de parkliknande tr\u00e4dg\u00e5rdarna.<\/p>\n<p>Botby g\u00e5rd var \u00e4nd\u00e5 en fungerande g\u00e5rd med jordbruk och boskapssk\u00f6tsel, men \u00e4ven s\u00e4llskapslivet p\u00e5 g\u00e5rden var livligt, i synnerhet sommartid.<\/p>\n<p>Den nuvarande huvudbyggnaden byggdes i slutet av 1700-talet. P\u00e5 1840-talet f\u00f6rl\u00e4ngdes byggnaden i b\u00e5da \u00e4ndarna. Vid \u00e5rhundradets slut byggde snickare fr\u00e5n Sankt Petersburg en glasveranda i nyren\u00e4ssansstil. Inne i huvudbyggnaden kan man ana influenserna av den gustavianska tiden p\u00e5 1700-talet och den ryska tiden p\u00e5 1800-talet. Fr\u00e5n g\u00e5rdens f\u00f6nster \u00f6ppnar sig en vacker utsikt \u00f6ver Botbyviken.<\/p>\n<p>Botby g\u00e5rds blomstringstid inf\u00f6ll fr\u00e5n slutet av 1700-talet till slutet av 1800-talet. Botby g\u00e5rd var ett av de mest betydande lantbruken i Helsinge socken, och hade \u00e4ven boskap. \u00c4nnu p\u00e5 1920-talet hade g\u00e5rden markomr\u00e5den p\u00e5 573 hektar. Kring huvudbyggnaden fanns stora ladug\u00e5rds- och stallbyggnader, ett eget mejeri, en kvarn, en smedja och en bostad f\u00f6r smeden samt ett stort antal uthus och bost\u00e4der f\u00f6r g\u00e5rdens tj\u00e4nstefolk.<\/p>\n<h4>De mest k\u00e4nda \u00e4garna har varit<\/h4>\n<ul>\n<li>soldatsl\u00e4kten J\u00e4gerhorn af Spurila (\u00e4gare 1756\u20131774),<\/li>\n<li>apotekaren, redaren och jordbrukaren Wilhelm Elgs sl\u00e4kt (\u00e4gare 1775\u20131844),<\/li>\n<li>kommerser\u00e5det Johan Henrik Lindroos sl\u00e4kt, bland andra Leo Mechelin (\u00e4gare 1860\u20131904),<\/li>\n<li>direkt\u00f6ren och aff\u00e4rsmannen Leopold Lerche (\u00e4gare 1905\u20131917).<\/li>\n<\/ul>\n<p>G\u00e5rdens kulturhistoriskt v\u00e4rdefulla timmerbyggnader \u00e4r skyddade enligt Museiverkets h\u00f6gsta m\u00f6jliga skyddsklass. Huvudbyggnaden har en areal p\u00e5 880\u00a0m<sup>2<\/sup>. I k\u00e4llaren finns ocks\u00e5 vackra v\u00e4lvda rum.<\/p>\n<p>G\u00e5rdens huvudaxel utg\u00f6rs av den imponerande, omkring en kilometer l\u00e5nga lindall\u00e9n som leder mot g\u00e5rden. Gatan fick sitt nuvarande namn, Strandg\u00e5rdsv\u00e4gen, \u00e5r 1954. Tidigare hette v\u00e4gen Kartanontie \u2013 G\u00e5rdsv\u00e4gen.<\/p>\n<h4>I stadens \u00e4go 1927\u20132013<\/h4>\n<p>Under tiden i Helsingfors stads \u00e4go \u00e5ren 1927\u20132013 anv\u00e4ndes g\u00e5rden och dess byggnader f\u00f6r m\u00e5nga olika \u00e4ndam\u00e5l. Det kan du l\u00e4sa mer om p\u00e5 tavla 9.<\/p>\n<h4>I KOY Puotilan kulttuurikartanos \u00e4go 2013\u2013<\/h4>\n<p>H\u00f6sten 2013 \u00f6vergick byggnaderna i KOY Puotilan kulttuurikartanos \u00e4go. I b\u00f6rjan av 2014 inleddes en omfattande och kr\u00e4vande renovering av g\u00e5rden. Wareco Oy sanerade byggnaden med respekt f\u00f6r dess historiska v\u00e4rden. H\u00f6sten 2014 invigdes g\u00e5rden och dess byggnader p\u00e5 nytt.<\/p>\n                            <\/li>\n                                                    <li class=\"tauluhaitari__taulu-item\">\n                                                            <h3 class=\"tauluhaitari__subtitle\"><span>3<\/span> Inspektorsbyggnaden<\/h3>\n                                                                <div class=\"tauluhaitari__kuva\">\n                                        <img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1200\" height=\"800\" src=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu03.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu03.jpg 1200w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu03-300x200.jpg 300w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu03-1024x683.jpg 1024w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu03-768x512.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1200px) 100vw, 1200px\" \/>                                    <\/div>\n                                <p>Inspektorsbyggnaden byggdes som bostad f\u00f6r g\u00e5rdens f\u00f6rvaltare och stod klar \u00e5r 1783. Inspektorsbostaden uppf\u00f6rdes av apotekaren och redaren Wilhelm Elg (1779\u20131822).<\/p>\n<p>Elg l\u00e4t ocks\u00e5 bygga en annan sidobyggnad, en dr\u00e4ngstuga, mitt emot inspektorsbyggnaden. Dr\u00e4ngstugan brann ner till grunden \u00e5r 1917. Branden f\u00f6rst\u00f6rde ocks\u00e5 ett antal r\u00e4kenskapsb\u00f6cker, och rykten gjorde g\u00e4llande att det var oklarheter i dem som var den bakomliggande orsaken till branden. I branden f\u00f6rlorades ocks\u00e5 viktig historisk information om de olika skedena i g\u00e5rdens historia.<\/p>\n<p>Byggnaden mellan inspektorsbyggnaden och Botby g\u00e5rd \u00e4r en k\u00e4llare, som \u00e4ven har anv\u00e4nts som vedbod och numera fungerar som f\u00f6rr\u00e5d.<\/p>\n<h4>Discotiden<\/h4>\n<p>I slutet av 1960-talet inleddes restaurangverksamhet i Botby g\u00e5rds byggnader. Leena och Mauri Panells restaurangf\u00f6retag Tuutinki Oy hyrde g\u00e5rden f\u00f6r sin restaurangverksamhet \u00e5ren 1969\u20131975. Samtidigt r\u00e4ddade de g\u00e5rden fr\u00e5n rivning.<\/p>\n<p>H\u00f6sten 1969 \u00f6ppnade Disco Club Sven Tuuva, i folkmun Svenkka, i inspektorsbyggnaden. Svenkka var s\u00e5vitt man vet ett av Helsingfors och hela Finlands \u00e4ldsta discon. I b\u00f6rjan var det en sluten klubb d\u00e4r man beh\u00f6vde medlemskort f\u00f6r att komma in.<\/p>\n<p>Det nya Svenkka inledde sin verksamhet den 6 juli 2013. Svenkka \u00e4r nu en plats f\u00f6r levande musik, st\u00e5uppkomik, pubquiz och glada m\u00f6ten. Botby g\u00e5rd och dess byggnader \u00e4r ocks\u00e5 popul\u00e4ra inspelningsplatser f\u00f6r filmer och tv-serier.<\/p>\n<p>En r\u00e4v med sin familj har bott i Svenkkas stenfot.<\/p>\n                            <\/li>\n                                                    <li class=\"tauluhaitari__taulu-item\">\n                                                            <h3 class=\"tauluhaitari__subtitle\"><span>4<\/span> Botby g\u00e5rds kapell \u2013 fr\u00e5n spannm\u00e5lsf\u00f6rr\u00e5d till Helsingfors popul\u00e4raste vigselkyrka<\/h3>\n                                                                <div class=\"tauluhaitari__kuva\">\n                                        <img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1200\" height=\"800\" src=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu04.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu04.jpg 1200w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu04-300x200.jpg 300w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu04-1024x683.jpg 1024w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu04-768x512.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1200px) 100vw, 1200px\" \/>                                    <\/div>\n                                <p>Botby g\u00e5rds kapell uppf\u00f6rdes 1859 som spannm\u00e5lsmagasin f\u00f6r g\u00e5rden, och \u00e4nnu p\u00e5 1950-talet anv\u00e4ndes byggnaden som spannm\u00e5lstork. Helsingfors stad s\u00e5lde magasinet till Helsingfors kyrkliga samf\u00e4llighet \u00e5r 1959. Priset var 500&nbsp;000\u00a0mark.<\/p>\n<p>Byggnaden gjordes om till en gudstj\u00e4nstlokal enligt ritningar av arkitekten Tarja Salmio-Toiviainen (1917\u20132001). Kapellet har f\u00f6nster i gotisk stil. I byggarbetet anv\u00e4nde man sig av magasinets konstruktioner av r\u00f6dfuru. Magasinets tv\u00e5 d\u00f6rr\u00f6ppningar blev till altarf\u00f6nster och vindf\u00e5ng i kapellet.<\/p>\n<p>Botby g\u00e5rds kapell har plats f\u00f6r 140 personer och l\u00e4mpar sig f\u00f6r sm\u00e5skaligt firande av livets fester. I kapellets nedre sal finns fyra massiva pelare som delar in taket i nio vackra kryssvalv. Golvet var ursprungligen av v\u00e5gigt naturberg, men i samband med f\u00f6rnyelsen blev man tvungen att ta bort ett halvmetertjockt lager av det. Helsingforsbiskopen Martti Simojoki (1908\u20131999) invigde kapellet p\u00e5 annandag p\u00e5sk den 15 april 1963.<\/p>\n<p>N\u00e4r Helsingfors kyrkliga samf\u00e4llighet l\u00e4t g\u00f6ra en omfattande renovering av kapellet \u00e5ren 2009\u20132010. Vid renoveringen byggdes den gamla potatisk\u00e4llaren om till en m\u00f6teslokal som fick namnet Birgittasalen. Man byggde ocks\u00e5 en hiss i kapellet. K\u00f6ket utvidgades och man ordnade s\u00e5 att alla lokaler kan n\u00e5s inifr\u00e5n. Birgittasalen har plats f\u00f6r 25 personer.<\/p>\n<p>Vid den h\u00f6gsta punkten i Botby g\u00e5rds kapells gavel mot Botbyg\u00e5rdsv\u00e4gen finns en granitsten med inskrift en J.H.L.\u00a01859. Bokst\u00e4verna syftar p\u00e5 kommerser\u00e5det Johan Henrik Lindroos (1798\u20131862), som l\u00e4t uppf\u00f6ra magasinet.<\/p>\n                            <\/li>\n                                                    <li class=\"tauluhaitari__taulu-item\">\n                                                            <h3 class=\"tauluhaitari__subtitle\"><span>5<\/span> \u2019H\u00e4stgraven\u2019 \u2013 minnesm\u00e4rket \u00f6ver kommerser\u00e5det Lindroos<\/h3>\n                                                                <div class=\"tauluhaitari__kuva\">\n                                        <img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1200\" height=\"800\" src=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu05.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu05.jpg 1200w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu05-300x200.jpg 300w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu05-1024x683.jpg 1024w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu05-768x512.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1200px) 100vw, 1200px\" \/>                                    <\/div>\n                                <p>Detta minnesm\u00e4rke finns p\u00e5 Skvallerbackens h\u00f6gsta punkt. P\u00e5 en h\u00f6g av natursten st\u00e5r en urna av svart granit, med inskrift en \u201dd. 9 juni 1862\u201d. Det h\u00e4r \u00e4r ett av Helsingfors \u00e4ldsta minnesm\u00e4rken.<\/p>\n<p>Kommerser\u00e5det Johan Henrik Lindroos (1798\u20131862) var aff\u00e4rsman, redare och industriidkare. Han fortsatte sin fars aff\u00e4rsverksamhet med fokus p\u00e5 livsmedel och utvidgade ocks\u00e5 sin verksamhet till utrikeshandel och rederiverksamhet. I slutskedet av sin karri\u00e4r var han en av de st\u00f6rsta redarna i Helsingfors. Lindroos placerade de tillg\u00e5ngar han samlat p\u00e5 sig genom aff\u00e4rsverksamheten i fastigheter, och \u00e4gde ut\u00f6ver Botby g\u00e5rd \u00e4ven L\u00f6yttym\u00e4ki g\u00e5rd i Janakkala.<\/p>\n<p>Detta minnesm\u00e4rke restes i parken till minne av kommerser\u00e5det Johan Henrik Lindroos efter hans d\u00f6d \u00e5r 1862. Kommerser\u00e5dets minnesm\u00e4rke blev ett popul\u00e4rt utflyktsm\u00e5l f\u00f6r familjen Lindroos, och det dekorerades med blommor sommartid. Minnesm\u00e4rket \u00e4r f\u00f6rknippat med m\u00e5nga myter och ber\u00e4ttelser, enligt vilka kommerser\u00e5det Johan Henrik Lindroos favorith\u00e4st eller hund, eller till och med kommerser\u00e5det sj\u00e4lv, skulle vara begraven under stenh\u00f6gen.<\/p>\n<p>Den andra stenh\u00f6gen i n\u00e4rheten av minnesm\u00e4rket \u00e4r eventuellt en \u201dlekf\u00e4stning\u201d som kommerser\u00e5det byggde till sina barn. Under vinterkriget tr\u00e4ffades stenh\u00f6gen av en flygbomb som delade den i tv\u00e5 delar. En del tror att stenh\u00f6gen har anor \u00e4nda fr\u00e5n sten\u00e5ldern.<\/p>\n<p>Efter Lindroos d\u00f6d fortsatte hans sv\u00e4rson, senatorn Leo Mechelin (1839\u20131914), make till dottern Alexandra, att bruka g\u00e5rden. Han hade sett sl\u00e5ttermaskiner under en resa till Amerika och k\u00f6pte en s\u00e5dan \u2013 den f\u00f6rsta i Finland \u2013 till g\u00e5rden. Mechelin grundade ocks\u00e5 en svenskspr\u00e5kig folkskola p\u00e5 g\u00e5rden. \u00c5r 1882 tog Lindroos son Johan Fredrik (Janne) Lindroos (1853\u20131902) \u00f6ver g\u00e5rden. Han hade avlagt en agronomexamen i Sverige. Janne Lindroos deltog aktivt i kommunpolitiken i Helsinge landskommun och bel\u00f6nades f\u00f6r sina insatser med titeln kommunalr\u00e5d.<\/p>\n                            <\/li>\n                                                    <li class=\"tauluhaitari__taulu-item\">\n                                                            <h3 class=\"tauluhaitari__subtitle\"><span>6<\/span> Skvallerbacken, g\u00e5rdens park ett v\u00e4rdefullt rekreationsomr\u00e5de<\/h3>\n                                                                <div class=\"tauluhaitari__kuva\">\n                                        <img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1200\" height=\"533\" src=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu06.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu06.jpg 1200w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu06-300x133.jpg 300w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu06-1024x455.jpg 1024w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu06-768x341.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1200px) 100vw, 1200px\" \/>                                    <\/div>\n                                <p>Parkens svenskspr\u00e5kiga namn Skvallerbacken f\u00f6rekommer f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 kartan \u00e5r 1751 i formen <em>Squallerbackan<\/em>, och namnet \u00e4r sannolikt \u00e4nnu \u00e4ldre \u00e4n s\u00e5. N\u00e4r ordet skvaller f\u00f6rekommer i platsnamn syftar det i allm\u00e4nhet p\u00e5 ljudet av rinnande vatten, och i andra hand p\u00e5 prat och ryktesspridning. I mitten av 1900-talet \u00f6versatte man ofta svenskspr\u00e5kiga platsnamn ordagrant till finska. Ordet skvaller \u00f6versattes till juoru, och backens finskspr\u00e5kiga namn blev Juorum\u00e4ki!<\/p>\n<p>Naturenliga landskapsparker i engelsk stil har varit en viktig del av herrg\u00e5rdarna. I dem v\u00e4xte m\u00e5nga olika tr\u00e4dslag, och trevliga vilo- och utsiktsplatser var ocks\u00e5 typiska. Skvallerbackens park grundades av Botby g\u00e5rds \u00e4gare, kommerser\u00e5det Johan Henrik<\/p>\n<p>Lindroos (1798\u20131862), i b\u00f6rjan av 1860-talet. Under g\u00e5rdens blomstringstid fanns \u00e4ven i denna park lusthus d\u00e4r man kunde stanna f\u00f6r att vila, kanske \u00e4ta en mats\u00e4ck och \u201dskvallra\u201d.<\/p>\n<p>Under decenniernas lopp f\u00f6rvandlades parkskogen till en naturskog, som genomkorsas av omsorgsfullt byggda grusv\u00e4gar. Vid backens \u00f6stra kant finns m\u00e5nga \u00e4dla l\u00f6vtr\u00e4d s\u00e5som lindar, l\u00f6nnar och popplar. Det \u00e4ldsta tr\u00e4dbest\u00e5ndet p\u00e5 den skogiga kullens mittersta del best\u00e5r av tallar, bj\u00f6rkar samt l\u00e4rktr\u00e4d som planterats kring minnesm\u00e4rket.<\/p>\n<p>Milj\u00f6n kring Botby g\u00e5rd har bevarats som en enhetlig landskapshelhet. Stenmuren kring g\u00e5rden \u00e4r en s\u00e5 kallad torr- eller kallmur. Den \u00e4r allts\u00e5 en stenkonstruktion d\u00e4r natursten har staplats till en mur utan n\u00e5got bindemedel s\u00e5som murbruk.<\/p>\n<p>\u00c4ven om herrg\u00e5rdsparken har f\u00f6rskogats sedan sina glansdagar finns d\u00e4r fortfarande m\u00e5nga gamla nytto- och prydnadsv\u00e4xter. V\u00e4xtligheten inventerades \u00e5r 1965, och de st\u00f6rsta tr\u00e4den och buskarna bed\u00f6mdes d\u00e5 vara fr\u00e5n 1860-talet, det vill s\u00e4ga fr\u00e5n Lindroos tid. De perenna v\u00e4xternas \u00e5lder \u00e4r d\u00e4remot mer os\u00e4ker. Man vet med s\u00e4kerhet att de har f\u00f6rts dit mellan 1860 och 1933. Det sistn\u00e4mnda \u00e5ret \u00f6vergick g\u00e5rden helt i stadens \u00e4go.<\/p>\n<p>Fram till 1965 gjordes inga nya planteringar i parken. Efter det har man tagit bort tr\u00e4d i d\u00e5ligt skick, reparerat stenmuren och st\u00e4llvis f\u00f6rnyat v\u00e4xtligheten. M\u00e5nga av de v\u00e4xter som n\u00e4mndes \u00e5r 1965 finns fortfarande i tr\u00e4dg\u00e5rdsomr\u00e5det. Lindar, l\u00f6nnar, skogsalmar, ekar och n\u00e5gra lagerpopplar utg\u00f6r st\u00f6rsta delen av herrg\u00e5rdsparkens \u00e4ldsta tr\u00e4dbest\u00e5nd. Bland buskarna finns m\u00e5nga s\u00e5 kallade gammaldags arter. \u00d6rter som \u00e4r l\u00e4mningar av eller har spridit sig fr\u00e5n odlingar, s\u00e5som spansk k\u00f6rvel, rysk bl\u00e5stj\u00e4rna och stor ormrot samt \u00e4kta vall\u00f6rt och parkslide, kan mycket v\u00e4l vara fr\u00e5n tr\u00e4dg\u00e5rdens f\u00f6rsta tid.<\/p>\n<p>\u00c5r 2013 planterades plantor fr\u00e5n Arboretum Mustila ut i parken. F\u00f6r att bygga upp en beredskap f\u00f6r klimatf\u00f6r\u00e4ndringen har man i ett f\u00f6rs\u00f6k planerat ut plantor av 26 nya arter p\u00e5 olika h\u00e5ll i Helsingfors, totalt omkring 2&nbsp;000 plantor. P\u00e5 Skvallerbacken planterades avenbok, berghemlock, j\u00e4ttehemlock och purpurgran.<\/p>\n<p>Den enhetliga, fuktiga och lummiga b\u00e4ckdalen som b\u00f6rjar fr\u00e5n Botbyviken anv\u00e4ndes tidigare f\u00f6r odling. Om detta vittnar de regelbundna tegdiken som \u00e4r synliga \u00e4nnu idag. I den norra delen har det st\u00e4llvis bevarats \u00f6ppna \u00e4ngs- och f\u00e4ltomr\u00e5den som ger variation i landskapet.<\/p>\n                            <\/li>\n                                                    <li class=\"tauluhaitari__taulu-item\">\n                                                            <h3 class=\"tauluhaitari__subtitle\"><span>7<\/span> Romantik och poesi p\u00e5 g\u00e5rden<\/h3>\n                                                                <div class=\"tauluhaitari__kuva\">\n                                        <img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1701\" height=\"1134\" src=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu07.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu07.jpg 1701w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu07-300x200.jpg 300w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu07-1024x683.jpg 1024w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu07-768x512.jpg 768w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu07-1536x1024.jpg 1536w\" sizes=\"auto, (max-width: 1701px) 100vw, 1701px\" \/>                                    <\/div>\n                                <p>Filosofen, poeten, statsmannen och finskhetens fader Johan Vilhelm Snellman (1806\u20131881) bes\u00f6kte flitigt Botby g\u00e5rd som ungkarl. D\u00e4r vandrade han omkring i g\u00e5rdens vackra tr\u00e4dg\u00e5rd och l\u00e4ngs vikens str\u00e4nder, och dr\u00f6mde sig bort p\u00e5 Skvallerbacken. Snellman l\u00e4ngtade efter en maka och en familj. Han f\u00e4ste sig vid den vackra Sofia, dotter till professor Tengstr\u00f6m som tillbringade sina somrar p\u00e5 g\u00e5rden. Sofia var d\u00e5 bara 17 \u00e5r gammal, och Snellman var 20 \u00e5r \u00e4ldre. Det ber\u00e4ttas att Snellman avgudade Sofia Tengstr\u00f6m (1826\u20131906) och skrev vackra dikter till henne. Sommaren 1843 skrev J.V. Snellman f\u00f6ljande rader till sin \u00e4lskade.<\/p>\n<h4>Dikt till Sofia Tengstr\u00f6m 28.6.1843<\/h4>\n<p>\u201dGud fr\u00e5n himlens h\u00f6jd, s\u00e4nd din helga<\/p>\n<p>frid ned i Hennes br\u00f6st,<\/p>\n<p>Att ej oskuldsgl\u00e4djen m\u00e5 bytas uti fl\u00e4rd<\/p>\n<p>och sken utan hjertats ro.<\/p>\n<p>Att ej qualets t\u00f6rnen n\u00e5 hjertats djup<\/p>\n<p>och tviflet se\u2019n pl\u00e5nar ut dess tro;<\/p>\n<p>Gud fr\u00e5n himlens h\u00f6jd, s\u00e4nd din helga<\/p>\n<p>frid ned i Hennes br\u00f6st!\u201d<\/p>\n<p>Fr\u00f6ken Sofia behandlade sin beundrare med v\u00e4nlighet, men k\u00e4rleken var inte besvarad. Hon var redan i hemlighet f\u00f6rlovad med poeten och spr\u00e5kvetaren Herman Kellgren (1822\u20131856). Trots detta f\u00f6rblev Snellman en \u00e5terkommande sommarg\u00e4st p\u00e5 Botby g\u00e5rd. B\u00e5da gifte sig p\u00e5 var sitt h\u00e5ll, Snellman sedermera som 39-\u00e5ring med 17-\u00e5riga Johanna Wennberg (1828\u20131857), som han fick fem barn med.<\/p>\n<p>Familjerna f\u00f6renades dock av sin v\u00e4nskap och sitt starka st\u00f6d f\u00f6r finskhetstanken genom hela livet. Snellman gl\u00f6mde aldrig sina somrar p\u00e5 Botby g\u00e5rd \u2013 s\u00e5 djupa sp\u00e5r l\u00e4mnade f\u00f6r\u00e4lskelsen kvar i honom.<\/p>\n                            <\/li>\n                                                    <li class=\"tauluhaitari__taulu-item\">\n                                                            <h3 class=\"tauluhaitari__subtitle\"><span>8<\/span> Rasboskap och \u00e5ngbotar<\/h3>\n                                                                <div class=\"tauluhaitari__kuva\">\n                                        <img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1200\" height=\"533\" src=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu08-1.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu08-1.jpg 1200w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu08-1-300x133.jpg 300w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu08-1-1024x455.jpg 1024w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu08-1-768x341.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1200px) 100vw, 1200px\" \/>                                    <\/div>\n                                <p>I b\u00f6rjan av 1900-talet b\u00f6rjade det uppst\u00e5 f\u00f6rstadsomr\u00e5den kring Helsingfors, och aff\u00e4rsm\u00e4n och f\u00f6retag k\u00f6pte omr\u00e5den av herrg\u00e5rdarna med tanke p\u00e5 detta. \u00c5r 1905 k\u00f6ptes Botby g\u00e5rd av aff\u00e4rsmannen och fastighetsspekulanten Leopold Lerche (1877\u20131927). \u00c5r 1917 s\u00e5lde han g\u00e5rdens \u00e4gor p\u00e5 573 hektar till det nygrundade bolaget Botby Gods Aktiebolag.<\/p>\n<p>G\u00e5rdens marker f\u00f6rklarades vara ett t\u00e4tbefolkat samh\u00e4lle, och \u00e5r 1920 b\u00f6rjade man planera en villastadsdel i omr\u00e5det. F\u00f6rst avstyckade man strandtomter i Marudd, och senare under 1920- och 1930-talet \u00e4ven andra omr\u00e5den som l\u00e4mpade sig f\u00f6r villor. Bolaget planerade ocks\u00e5 att bygga en privat j\u00e4rnv\u00e4g mellan Helsingfors och Borg\u00e5 p\u00e5 sin mark. Botby g\u00e5rd n\u00e4mndes till och med som en m\u00f6jlig plats f\u00f6r en ny flygplats.<\/p>\n<p>\u00c4nnu under 1920-talet var g\u00e5rden framg\u00e5ngsrik. \u00c5krarna str\u00e4ckte sig bortom Botbyh\u00f6jden och till Kasberget. Spannm\u00e5l beh\u00f6vdes f\u00f6r den stora befolkningens behov och f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning. P\u00e5 de stora f\u00e4lten odlades ocks\u00e5 gr\u00e4s till djurfoder. G\u00e5rden hade \u00f6ver hundra Ayrshirekor som gav mycket mj\u00f6lk, kring tjugo arbetsh\u00e4star och 6\u20137 vagn- och ridh\u00e4star. Mj\u00f6lken fr\u00e5n boskapen behandlades i det egna mejeriet. Det fanns mitt emot g\u00e5rden, l\u00e4ngs den nuvarande Strandg\u00e5rdsv\u00e4gen.<\/p>\n<p>Arbetsh\u00e4starna beh\u00f6vdes f\u00f6r att anv\u00e4nda husets vattenpump. N\u00e4r de drog runt pumpen str\u00f6mmade vattnet till stora beh\u00e5llare. Brunnarna var k\u00e4nda f\u00f6r sitt djup och sitt goda vatten.<\/p>\n<p>P\u00e5 1920- och 1930-talet kunde man sommartid \u00e5ka \u00e5ngb\u00e5t genom Deger\u00f6 kanal till villastadsdelarna i \u00f6stra Helsingfors, s\u00e5som Botby. B\u00e5tarna hette Svea, Astrid och Villinki. En b\u00e5t vid namn Botby trafikerade till Rastb\u00f6le och Botby g\u00e5rds stenkaj. Rester av kajen finns fortfarande kvar vid Nordsj\u00f6 bro. De sommarfester som ordnades i herrg\u00e5rdsparken var sommarens h\u00f6jdpunkt.<\/p>\n<p>Fr\u00e5n Botby g\u00e5rd kan du forts\u00e4tta l\u00e4ngs den popul\u00e4ra g\u00e5ng- och cykelv\u00e4gen runt Botbyviken. Fr\u00e5n andra sidan viken \u00f6ppnar sig en vacker utsikt mot Botby g\u00e5rd.<\/p>\n                            <\/li>\n                                                    <li class=\"tauluhaitari__taulu-item\">\n                                                            <h3 class=\"tauluhaitari__subtitle\"><span>9<\/span> Olika slags verksamhet p\u00e5 g\u00e5rden<\/h3>\n                                                                <div class=\"tauluhaitari__kuva\">\n                                        <img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1200\" height=\"533\" src=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu09.jpg\" class=\"attachment-full size-full\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu09.jpg 1200w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu09-300x133.jpg 300w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu09-1024x455.jpg 1024w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/puotila_taulu09-768x341.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1200px) 100vw, 1200px\" \/>                                    <\/div>\n                                <p>P\u00e5 den sida av byggnaden som vetter mot havet fanns en massiv altan, och tv\u00e5 trappor som ledde ner fr\u00e5n den. I stenmuren som avgr\u00e4nsade g\u00e5rdsplanen finns en grind som \u00f6ppnas mot huvudaxeln. I \u00e4ndan av v\u00e4gen som leder till stranden fanns g\u00e5rdens kaj. I de park- och tr\u00e4dg\u00e5rdsomr\u00e5den som omger g\u00e5rden fanns fr\u00e5n b\u00f6rjan, eventuellt redan i slutet av 1700-talet, gr\u00f6nsaksland och frukttr\u00e4dg\u00e5rdar. Fr\u00e5n mitten av 1800-talet fanns d\u00e4r en landskapstr\u00e4dg\u00e5rd.<\/p>\n<p>Skvallerbackens odlingslottsomr\u00e5de grundades i b\u00f6rjan av 1960-talet. Dessf\u00f6rinnan hade omr\u00e5det anv\u00e4nts som s\u00e4des\u00e5ker, beteshage och \u00e4ppeltr\u00e4dg\u00e5rd. \u00c5r 1994 tog Puotila-Seura \u00f6ver omr\u00e5det, d\u00e5 staden utkontrakterade uthyrningen av odlingslotter. P\u00e5 omr\u00e5det finns ungef\u00e4r 300 odlingslott er p\u00e5 en ar (100\u00a0m<sup>2<\/sup>) eller en halv ar (50\u00a0m<sup>2<\/sup>). Inv\u00e5nare i omr\u00e5det kan hyra odlingslotter av Puotila-Seura, d\u00e4r de kan odla gr\u00f6nsaker och b\u00e4r med ekologiska metoder.<\/p>\n<p><strong>\u00c5R 1927<\/strong> k\u00f6pte Helsingfors stad delar av Botby g\u00e5rds marker, och fr\u00e5n och med 1933 \u00e4gdes g\u00e5rden och dess byggnader helt och h\u00e5llet av staden. Staden brukade g\u00e5rdens \u00e5krar fram till b\u00f6rjan av 1950-talet. Med tiden b\u00f6rjade parken och tr\u00e4dg\u00e5rden f\u00f6rvildas. Under vinterkriget anv\u00e4ndes g\u00e5rden som ett v\u00e5rdhem f\u00f6r \u00e4ldre. D\u00e4refter anv\u00e4ndes det f\u00f6rfallna huset som vandrarhem i n\u00e5gra \u00e5r.<\/p>\n<p><strong>SOMMAREN 1947<\/strong> rustades byggnaden upp s\u00e5 att man kunde ta den i bruk som skola p\u00e5 h\u00f6sten. Botby folkskola verkade i Botby g\u00e5rds byggnad \u00e5ren 1947\u20131959. Under sommarloven anv\u00e4ndes skolan som sommarkoloni f\u00f6r barn med \u00f6ronsjukdomar.<\/p>\n<p><strong>I B\u00d6RJAN AV 1950-TALET<\/strong> verkade ocks\u00e5 en stiftelse f\u00f6r forskning om lantbruksmaskiner i byggnaden. I slutet av 1950-talet och b\u00f6rjan av 1960-talet var huvudbyggnaden uthyrd till f\u00f6reningen Kovaosaisten yst\u00e4v\u00e4t ry, som drev ett h\u00e4rb\u00e4rge f\u00f6r personer som vr\u00e4kts fr\u00e5n sina bost\u00e4der. Vid den tiden bodde totalt 17 familjer med sammanlagt 43 barn i huvudbyggnaden och inspektorsbyggnaden.<\/p>\n<p><strong>I B\u00d6RJAN AV 1960-TALET<\/strong> var Botby g\u00e5rd i d\u00e5ligt skick, och den aktiva f\u00f6reningen Puotila-Seura kr\u00e4vde att omr\u00e5det skulle rustas upp. Man planerade lokaler f\u00f6r musei- och f\u00f6reningsbruk p\u00e5 g\u00e5rden, och bland annat v\u00e4nde sig sl\u00e4ktingar till Zacharias Topelius till Puotila-Seura f\u00f6r att diskutera ett Topeliusmuseum p\u00e5 g\u00e5rden. \u00c5r 1968 erbj\u00f6d sig Diakonissanstalten att k\u00f6pa g\u00e5rden med tillh\u00f6rande mark av staden. Det h\u00e4r skulle ha inneburit en rivning av huvudbyggnaden.<\/p>\n<p><strong>\u00c5R 1969<\/strong> inleddes restaurangverksamhet i huvudbyggnaden och inspektorsbyggnaden, vilket r\u00e4ddade g\u00e5rden fr\u00e5n rivning. Tuutinki Oy, som inlett verksamheten, rustade upp interi\u00f6rerna med egna medel och fick bidrag fr\u00e5n staden f\u00f6r vatten och avlopp.<\/p>\n<p><strong>\u00c5R 2011<\/strong> lade Helsingfors stad ut g\u00e5rden till f\u00f6rs\u00e4ljning och \u00e5r 2013 tog KOY Puotilan Kulttuurikartano \u00f6ver som \u00e4gare. Restaurangverksamheten startade upp p\u00e5 nytt efter en omfattande renovering h\u00f6sten 2014. Numera \u00e4r Botby g\u00e5rd med sina restauranger, g\u00e5rdsomr\u00e5den och evenemang en mycket popul\u00e4r plats bland helsingforsarna.<\/p>\n                            <\/li>\n                                                <\/ul>\n                        \n                        <button class=\"haitari__close\">St\u00e4ng<\/button>\n                    <\/details>\n                \n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"800\" height=\"522\" src=\"https:\/\/puistokavelyt.wrkshp.fi\/pk\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/puotilan_kartanon_paarakennus_HKM.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-10461\" srcset=\"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/puotilan_kartanon_paarakennus_HKM.jpg 800w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/puotilan_kartanon_paarakennus_HKM-300x196.jpg 300w, https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/puotilan_kartanon_paarakennus_HKM-768x501.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Botby g\u00e5rd <em>Helsingfors stadsmuseum, Tuula Sipil\u00e4 2021<\/em><\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Botby g\u00e5rds omr\u00e5de \u00e4r en landskapsm\u00e4ssigt enhetlig och regionalt betydelsefull kulturmilj\u00f6helhet, som omfattar sj\u00e4lva g\u00e5rden, [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":10461,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[165,110],"tags":[222],"class_list":["post-10203","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kartta-sv","category-ostra-helsingfors","tag-herrgardspark"],"acf":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/hp\/wp-content\/uploads\/2020\/11\/puotilan_kartanon_paarakennus_HKM.jpg","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10203","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10203"}],"version-history":[{"count":57,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10203\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11688,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10203\/revisions\/11688"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/10461"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10203"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10203"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/vihreatsylit.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10203"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}