Från Alpparken avstyckades 1960–1961 en del som ligger en aning skymd bakom Kulturhuset. Den vackra parken byggdes på en klippig backe inför en trädgårdsutställning. Arbetet utfördes av Helsingfors stad och Helsingfors trädgårdssällskap. En liten bäck rinner genom parken och ner i en damm. Gångarna har belagts med skiffersten. År 1970 döptes den till Leninparken för att fira att det då hade gått 100 år sedan Vladimir Iljitj Lenin (1870–1924) föddes. Parken var inhägnad och ännu fram till 1990-talet stängdes den till natten, men stängningen måste man upphöra med av sparskäl. Delvis av den anledningen började parken förfalla.

Dammen i Leninparken pryds av ett ståtligt exotiskt träd, japansk valnöt Hemmo Rättyä
Skifferstensgångarna i Leninparken leder till olika parkutrymmen Hemmo Rättyä

Parken har en intressant utformning. Den som kommer till parken genom porten vid Sturegatan välkomnas av en liten damm som matas av en bäck. Dammen pryds av ett ståtligt och exotiskt träd; japansk valnöt, Juglans ailantifolia. Skifferstensgångarna leder till olika parkutrymmen. På grund av trädgårdsutställningen växer det rikligt med sällsynta växter i parken. De övriga två entréerna till parken ligger vid Vattenborgsgatan i norr, och i söder mitt emot huvudentrén till nöjesparken Borgbacken. Utsikten från entrén till Borgbacken är imponerande.

Trots att en del av de ursprungliga växterna har dött under årens lopp besöks parken fortfarande av trädgårdsentusiaster. Här finns flera växter som anses ömtåliga eller som annars är sällsynta och som inte förekommer i andra parker i Helsingfors. Leninparken är ett bra exempel på hur en attraktiv och artrik park kan skapas på en så gott som bar klippa. En betydande del av vedväxterna planterades för trädgårdsutställningen och växer här fortfarande.

Bland de intressanta växterna kan nämnas varieteter av europeisk idegran (Taxus baccata ’Washingtonii’ och ’Repandes’), flikbladig silverlönn (Acer saccharinum ’Wieri’), koreansk tuja (Thuja koraiensis) och brudkrusbär (Ribes niveum). Hemlocken (Tsuga canadensis) torde vara den ståtligaste i Helsingfors. Värda att nämna är även hiban (Thujopsis dolabrata) och sockertoppsgranen (Picea glauca ’Conica’). Mitt i parken växer eventuellt det enda exemplaret av koreansk tuja (Thuja koraiensis) i Helsingfors. Tujan är lätt att känna igen på de dekorativa barren som är vita på undersidan. Den stränga vintern 2003 drabbade tyvärr växterna hårt, i synnerhet barrväxterna.

År 2008 blev parken rubrikstoff, då det fanns planer på att uppföra en staty av Lenin i parken. Och vem vet, en staty av Lenin i parken som bär hans namn kunde kanske ha gjort stället till en verklig turistfälla!

En totalrenovering återgav parken dess forna prakt

Leninparken totalrenoverades stegvis enligt landskapsarkitektbyrå Näkymä Oy:s planer och arbetet kunde slutföras under 2014. Avsikten var att bevara den ursprungliga prägeln hos parken som hade anlagts på 1960-talet. Entréerna omorganiserades och strukturer i dåligt skick reparerades. Nu är entréerna tydligt framträdande och kantas av pelaraspar. Det största projektet var att reparera det läckande vattenelementet. Staketet kring parken var i dåligt skick och ersattes, de dåliga gångarna och skifferstenstrappan reparerades och parkmöblerna förnyades. Lekplatsen vid Vattenborgsgatan avlägsnades eftersom den knappt användes.

Det största projektet i totalrenoveringen av Leninparken är repareringen av det läckande vattenelementet Hemmo Rättyä
Skifferstensgångarna och trapporna i Leninparken rustas upp Hemmo Rättyä

Växterna i parken rustades upp och förnyades i enlighet med andan i Rosenbröijers ursprungliga plan. Träd och buskar i dåligt skick avlägsnades, medan växter som ingick i den ursprungliga planen planterades på nytt. Självsådd sly som störde värdefulla växter avlägsnades.

Parkeringen framför entrén vid Sturegatan begränsades till 17 platser, varav två invalidparkeringsplatser, och vid Vattenborgsgatan till 12 platser. Totalrenoveringen firades den 27 augusti 2014.