Nackböle sektion

Östasien

Information om växter

1 Acer pectinatum subsp. maximowiczii

Denna kinesiska art i den till synes outsinliga skattkistan av vackra lönnarter odlas mycket sällan hos oss.

Det var inte alls självklart att arten skulle trivas i Nackböle men den har visat sig förvånansvärt tålig. Det handlar om ett busklikt litet träd som till hösten får en gulorange skrud om förhållandena är gynnsamma. Arkitekturen hos de långa, vackert välvda skotten gör att denna lönnart i framtiden kanske blir ett blickfång för hela sektionen Östasien. Eftersom Nackböle befinner sig precis i gränstrakterna för var den kan trivas är det skäl att ändå också vara förberedd på besvikelser.

2 Narrbuske — Decaisnea fargesii

Narrbusken härstammar från Kina och kan inte ståta med sin blomning eller sina höstfärger, men de blygråa, baljlika frukterna har gett den smeknamnet ”dead man’s fingers”. En översättning av det engelska namnet ”blue sausage fruit” är ändå mer beskrivande; “blå korvbuske”. Även om den enskilda busken i Nackböle redan har producerat de märkliga ”fingrarna” har man strax bredvid planterat en till för att säkerställa korspollinering.

Att narrbusken trivs hos oss är en av de största överraskningarna bland de nya planteringarna i Nackböle arboretum. Orsaken till att den nu trivs här kan tillskrivas det förändrade klimatet som medför att allt mer exotiska arter kan börja odlas med framgång i Finland.

3 Tilia henryana

Denna lindart härstammar från Kina. En påfallande egenskap är de ögonfransliknande bladkanterna som påminner om den lilla köttätande växten sileshår (Drosera), som hos oss växer vild i kärr. Den här linden omsluter emellertid inte något byte med sina blad – bladutformningen är endast dekoration.

Tilia henryana är kanske den mest känsliga linden som planterats i Nackböle, men samtidigt eventuellt den mest dekorativa. Den odlas mycket sällan i Finland och det är svårt att med säkerhet förutspå hur den kommer att trivas.

4 Maackia — Maackia amurensis

Maackian från Östasien är ett litet träd som hör till ärtväxterna (Fabaceae) och är en av de få vedväxterna i denna familj som trivs hos oss.

Maackian blommar med upprätta, gräddvita, doftande blomklasar. Frukten är en balja som torkar när den mognar, med frön som inte är ätbara. Till hösten blir maackian vanligen gulbrun.

I Finland har maackian – trots ett imponerande utseende – alltid varit ett sällsynt prydnadsträd, även om den trivts årtionden i samlingar. Den senaste tiden har tillgången blivit bättre och det är möjligt att maackian blir allmännare åtminstone i hemträdgårdar.

5 Häggkörsbär — Prunus maximowiczii

Häggkörsbär förekommer i Kina och på Koreahalvön och är ett vackert format litet träd som ibland mer ser ut som en buske.

Häggkörsbär är sirlig och har vita blommor. Blommorna utvecklas till röda, senare svarta, små bär med besk smak.

Åtminstone i södra Finland har häggkörsbär visat sig vara ett fullt tåligt blomträd. Det lilla trädet som får skir höstfärg skulle gärna få bli mer allmänt även i hemträdgårdar.

6 Manchurisk lönn — Acer mandshuricum

Globalt känner man till över 150 lönnarter. Av dessa är endast fem så kallade trebladslönnar, med blad som är sammansatta av tre små blad. Lönnarna i denna grupp är sirliga små träd med kraftig höstfärg. Manchurisk lönn har välvda grenar och blir rätt tidigt på hösten vackert vinröd, ibland rentav violett.

Bland de trebladslönnar som odlas i Finland är manchurisk lönn den härdigaste. Den kan odlas ända till zon III i landets mellersta delar. Trädet härstammar från Kina och Koreahalvön och trivs i kontinentalklimat. I Finland har manchurisk lönn odlats i samlingar i knappt hundra år, men bland annat svårigheterna med fröförökning har hindrat en mer allmän användning.

7 Malus kansuensis

Äppelträdsarter som förekommer vilda har betydligt mindre frukter än de bekanta odlade sorterna. Äppelarter påträffas i Asien och Nordamerika, och man känner till tiotals olika arter.

Den kinesiska art som presenteras här har blommor som påminner om päronblommor. Blomningen är mycket kort, den pågår endast några dagar. Frukterna är små – som små körsbär – och när de är mogna är de ljusa och genomskinliga med en röd nyans. Arten odlas mycket sällan i Finland även om den åtminstone i Nackböle verkar trivas utmärkt. Alla äppelarter kräver rätt näringsrik jord och gott om ljus för att trivas bra.

8 Rosenhortensia, sorten ’Snowcap’ — Hydrangea heteromalla ’Snowcap’

Man känner till flera odlingssorter av rosenhortensia. De namngivna sorterna avviker alla på något sätt från själva arten och har valts till trädgårdsväxter på grund av vissa värdefulla egenskaper. Den rosenhortensia som förekommer vild är en stor och imponerande buske som kan bli upp till 4 meter hög. En del av sorterna blir endast hälften så stora. Rosenhortensian lämpar sig bäst i skogsträdgårdar och är sällsynt i parker.

’Snowcap’ verkar vara en utmärkt bladväxt även när den inte blommar. Den har en för hortensior typisk kvastlik blomställning, som i detta fall har en ljus färg och platt form. Rosenhortensian blommar under högsommaren och blommorna sitter länge kvar i buskarna. Höstfärgen är rätt anspråkslös, gulbrun eller gul.

9 Pappersbjörk — Betula papyrifera

Pappersbjörken har fått sitt namn efter nävern som påminner om papper när den lossnar och som indianerna, ursprungsbefolkningen i artens hemtrakter, använde till att teckna på och till att beklä sina kanoter med. Pappersbjörken härstammar från de norra delarna av Nordamerika, där den förekommer på ett mycket vidsträckt område, nästan från Atlanten till Stilla havet.

I Finland trivs pappersbjörken bra. Även om det är fråga om en exotisk art så har den redan länge odlats hos oss och vad gäller växtsätt och kraven på växtunderlag påminner den om glasbjörken. Den kan odlas ända upp i Lappland. Den senaste tiden har denna vackra prydnadsbjörk hamnat i skymundan, kanske på grund av att de milda vintrarna har gjort det möjligt att odla ännu mer exotiska arter här.

Pappersbjörken i Nackböle är ett av de få träden som ännu finns kvar från Jakob Kavaleffs tid och ser rätt välmående ut trots att det är nästan hundra år gammalt.

Östasien sektions infomationstavla