Jordkonst och urban planering i parkerna i det nya Nordsjö

Nybondaskanalen och Vackertvädersparken

Nybondaskanalen och Vackertvädersparken är fina exempel på det senaste inom miljöplanering. Till skillnad från vanliga kanaler leder Nybondaskanalen visserligen ingenstans, utan är närmast ett imponerande och intressant vattentema. Kanalen byggdes 2006 och Vackertvädersparken på kanalens östra sida 2007.

Kanalen är som mest cirka 45 meter och som minst 12 meter bred samt 700 meter lång. Kanalen har tre olika vattennivåer: vattennivån i bassängen längst i söder har samma nivå som havet, i bassängen i mitten är den tre meter och i den sista bassängen fem meter ovanför havsvattennivån. Den mellersta bassängen är en meter djup, medan bassängen på havsvattennivå är drygt två meter djup. Vattnet pumpas till den översta bassängen från havet och leds via vattenfall ned till den lägsta bassängen.

Denna vattencirkulation förhindrar att vattenkvaliteten försämras. Den östra strandens naturliga karaktär har framhävts med strandstenar som påminner om ett klapperstensfält, och de övre bassängerna har planteringsbassänger som avgränsats med stödmurar. I dessa växer havssäv, starr och svaltingar. Vid bassängkanten växer bergrör, strandråg och randgräs.

I den inre änden av kanalen finns en droppformad, låg plaskdamm med en fontän i mitten som inbjuder barn till vattenlekar. Bassängbottnen är gjord av betong som färgats blågrön med oxiderad koppar. Kanalen korsas av fyra bågbroar med trädäck. Från plaskdammen rinner vattnet under Solgassbron till den nedre bassängen.

Nästa bro har fått det romantiska namnet Dimmornas bro. Här forsar vattnet ned för ett brett, två meter högt vattenfall. Under Dimmornas bro döljer sig det kanske mest spännande elementet i kanalen; en gång bakom vattenfallet där besökaren kan se hur världen ser ut genom en gardin av vatten.

På västra stranden finns en bekväm sittrappa som sträcker sig ända till vattnet samt skvären Stormarnas plats som har avgränsats geometriskt med träd. På båda sidor om Nybondasbron finns båtplatser och efter den sista bron, Sportfiskarbron, öppnar sig havet. Här ligger också Solviks badstrand, som med sina drygt 500 meter är den längsta i Helsingfors. Caféet vid badstranden flyttas på vintern till järnvägstorget i Helsingfors centrum och används där av skridskoåkare. Intill ligger också det mysiga café, där besökaren exempelvis kan avnjuta laxsoppa.

Vackertvädersparken

På kanalens östra strand ligger Vackertvädersparken, som på andra sidan gränsar mot skogen. Parken är idealisk för solbad och rekreation, med klippor, gräsplaner, fleråriga perenner, välbekanta inhemska trädslag och buskar. Strandlinjen livas också upp av sittbryggor av trä. Tre olika stora parkleder på östra stranden löper parallellt med kanalen. Lederna förenas av trappor som går i nästan vinkelrät riktning mot kanalen.

Mattor av lågväxta fetknoppar, åkerbär, skogsnävor och andra perenner har planterats i parken. De bildar en prunkande och pittoresk yta både när de blommar och när de övergår i höstfärger.

De böljande strandklipporna bildar ett naturligt element i Vackertvädersparken och är en lämplig plats för picknick eller för att sjösätta miniatyrbåtar i kanalen. De vackra rundhällarna upptäcktes då kanalen byggdes. I de vulkaniska klipporna syns granitådror och olika ärr efter inlandsisen som rörde sig över klippan under istiden. I parken ligger också ett flyttblock som har tagit sig hit ända från Karelen. Flyttblocket är av rapakivigranit och det kom hit i den sjö som bildades efter istiden.

Parken hyser även miljökonst. Helsingfors stad ordnade 2003 en inbjuden tävling som vanns av konstnär Anne Koskinen (f. 1969) med bidraget ”Stenen”. Modell för verket var en naturlig sten som legat i mellersta bassängen. Det egentliga verket består av tre avgjutningar i brons, utplacerade på gräsområdet i parken. Stenarna i brons är inte endast enskilda konstverk, utan också sittplatser och utkiksställen vid kanalen. Om du knackar på stenarna i parken kan du nog avgöra vilka som är konstverk – men bara på ljudet! Kanalen med omgivning planerades av arkitektbyrå B&M tillsammans med WSP Finland Oy. Planen baserade sig på arkitekt Timo Vormalas vinnande bidrag till den internationella inbjudna tävlingen 1996 om en detaljplan för Solvik.

Parken och kanalen tilldelades utmärkelsen Årets miljökonstruktion 2010.

Solviks badstrand och näridrottsplats

Sanden som grävdes upp när Nybondas kanal byggdes utnyttjades för att skapa en cirka 500 meter lång badstrand, den längsta i Helsingfors.

Här om någonstans får man en känsla av att vara utomlands. Från stranden ser man horisonten, och ställets nuvarande namn, Solvik, passar betydligt bättre än det tidigare Svartvik. Utanför stranden finns ett litet skär med ett roligt namn, Filbunken. Det stod tidigare en flaggstång på skäret, men nu återstår endast betongfundamentet. Nordsjöborna har önskat sig en ny flaggstång. Servicen på stranden innefattar badvakter, omklädningshytter och ett café, som på vintern flyttas till järnvägstorget intill en skridskobana. Också de allmänna toaletterna på stranden är mobila.

I augusti 2009 öppnades en högklassig idrottsplats precis intill stranden, med olika motionsredskap för alla åldrar. Idrottsplatsen har en yta på 7 500 m2, med ett separat lekområde för barn samt en sportplan för fotboll, basket och landbandy. Här finns också en sandplan som lämpar sig för karelsk kägel, kägelspelet Mölkky, pétanque och liknande spel samt för till exempel tai chi och annan gympa med ledare. Idrottsplatsen sköts av idrottsverket och är avgiftsfri.

Nybondaskanalen och Vackertvädersparken

Yta 2,1 ha

Planering Arkitektbyrå B & M tillsammans med WSP Finland Oy

Service café Kampela, idrottspark, sommarcafé vid badstranden samt sommartoalett

Nybondaskanalen och Vackertvädersparken

Yta 2,1 ha

Planering Arkitektbyrå B & M tillsammans med WSP Finland Oy

Service café Kampela, idrottspark, sommarcafé vid badstranden samt sommartoalett