Former och landskap – parkerna i Tölö från 1930-talet till idag

Topeliusparken

Topeliusparken är tillägnad 1800-talets älskade sagofarbror, författaren och redaktören Zacharias Topelius (1818–1898). På finska kallas parken ibland ”Toppari”. Detaljplanen för Tölö som godkändes 1906 fastställde att Topeliusparken är ett rekreationsområde.

Med sin arkitektoniska struktur är Topeliusparken en av de få formparkerna i Helsingfors, en grön axel mellan två offentliga byggnader, kyrkan och biblioteket. Parken består av en naturlig del och en geometrisk del med två rektangulära öppna platser efter varandra, och efter dem en hästskoformad öppen plats. De öppna platserna kantas längs hela längden av smala rektanglar där träd och buskar har placerats mer fritt.

I södra änden av parken står Tölö kyrka, ritad av Hilding Ekelund (1893–1984) i 1920-talets nyklassicistiska stil. På senare år har kyrkan också väckt uppmärksamhet på grund av berguven i kyrktornet. Kyrkan står på en klart högre nivå än parken och är anledningen till sluttningens halvrunda form. Sluttningen pryds bl.a. av olika popplar. Nedanför sluttningen öppnar sig parkens hästskoformade formparksdel. Den pryds av strikt geometriskt klippta häckar, halvklotformade hagtornsträd och under dem fyrkantiga ädelrosrabatter. Här finns också ett avlångt, inhägnat lekområde som försetts med nya lekredskap.

I den del av parken som vetter mot Sibeliusgatan har silverpilarna klippts i cylinderform. Planen i parkens mitt kantas av buskrosor och lämpar sig utmärkt för t.ex. petanque. Intill gångarna har olika växtspecialiteter samlats i strikta formationer. Här växer bl.a. rosen- och svarthagtorn, körsbärsträd och douglasgranar.

Tölö bibliotek i andra änden av parken representerar modernism och är ritat av Aarne Ervi (1910–1977). Det byggdes 1970. Växterna i den flacka sluttningen framför biblioteket är friare placerade i landskapsstil. I bassängen bredvid biblioteket planteras varje sommar rödblommiga och storbladiga kannor. Växterna övervintrar i Stadsträdgården. Gångarna i parkens norra ände slingrar sig under träden längs terränghöjderna och ansluter sig elegant till naturlandskapet i den intilliggande Sibeliusparken.

Framför biblioteket står en skulptur av Kari Juva (f.1939), Läsesalen, avtäckt 1972. Verket består av två stiliserade kvinnofigurer; två personer som av en slump möts i biblioteket och som förenas av sitt litteraturintresse. Kari Juvas skulpturer har fått beröm för sin plastiska form och kombinationen av rörelse och tunga massor. I slutet av 1960-talet ordnades en tävling om ett konstverk för entrén till det nya biblioteket i Tölö, och Juvas bidrag Läsesalen vann. Skulpturen är gjuten i brons och vilar på en sockel av svart granit.

De stora lindarna på Topeliusgatan som planterades på 1930-talet bildar en mjuk vägg mot parken och gör parken till en oas där man kan gå mellan två parkstilar och njuta av rosor och speciella träd. Barn kan tryggt leka och spela på den inhägnade planen. Ibland kan man faktiskt höra berguvens hoande från kyrktornet. Här har den mycket föda, då kaninerna har blivit en verklig plåga i parkerna i Tölö.

Topeliusparken

Yta 9 ha

Planering Ola Manström, 1938

Service bibliotek, kyrka, allmän toalett

Topeliusparken

Yta 9 ha

Planering Ola Manström, 1938

Service bibliotek, kyrka, allmän toalett