Från Skatudden till Kronohagen genom parkoaser

Riddarhusskvären

1800-talet kallades parken på finska Ritarihuoneentarhanne (”Riddarhusgården”). Den lilla parken är en förnäm oas i det tättbebyggda Kronohagen.

Skvären tillhör formellt ridderskapet och adeln, men sköts av staden; stadsträdgårdsmästare Svante Olsson ingick ett underhållsavtal 1889. Parken var då i dåligt skick. De ändringar Olsson genomförde hade genast stor effekt för utseendet, men avlägsnandet av gamla träd och buskar var kontroversiellt – precis som idag. De samtida invånarna gillade inte att Riddarhusskvärens trivsamma buskar ersattes med släta gräsmattor, krokiga gångar och främmande prydnadsväxter. Det centrala elementet i parken är en vacker och historisk fontän.

Parken rustades upp inför kulturhuvudstadsåret 2000. Byggnadskontorets parkplanerare Mirja Ruokokoski utarbetade en plan som bevarade parkens gamla form och karaktär. De två ståtliga järnvägshängaplarna i parken är bland de största av sitt slag i Helsingfors. Järnvägshängapeln, Malus prunifolia ’Hyvingiensis’, är ett prydnadsäppelträd med hängande grenar, som har ympats på en 1,5–2,5 meters stam. När den blommar bildar den ett andlöst vackert moln av vita blommor, som det är roligt att stå under och låta sig hänföras av.

Information om Riddarhuset och adeln i Finland finns på webbplatsen www.riddarhuset.fi

Riddarhusskvären

Yta 2 216 m2

Planering Svante Olsson, 1889

Totalrenovering byggnadskontoret, Mirja Ruokokoski, 2000

Riddarhusskvären

Yta 2 216 m2

Planering Svante Olsson, 1889

Totalrenovering byggnadskontoret, Mirja Ruokokoski, 2000