Kasberget – lilla Japan

Poroviksparken

År 1854, vid tiden för Krimkriget, var Tammelunds kanal ännu öppen, men den växte gradvis igen. På 1970-talet ville Tammelundsborna att kanalen skulle öppnas på nytt, men Kasbergsborna motsatte sig idén. Tvisten fördes ända till Södra Finlands vattendomstol. Slutligen öppnades kanalen 2001. Det är inte tillåtet att åka motorbåt i kanalen, men nog att ro och paddla. Vattnet i Poroviken förbättras av kanalen.

När rengöringen av Helsingfors avloppsvatten 1985–1989 koncentrerades till Viksbacka frigjordes tomtmark från flera tidigare reningsverk och kunde användas för bostäder. Vissa av de befintliga byggnaderna kunde omvandlas för annan användning. På det här sättet fick Hertonäs lokaler för handikappservice samt ungdomslokaler.

På tomten kring Hertonäs reningsverk byggdes 3–4 våningars byggnader med gårdsplaner som vetter mot den breda parkzonen längs stranden. Området kring Poroviken har cirka 600 invånare.

Den del av Poroviksparken som byggdes i början av 1990-talet kompletterar den populära strandparken vid Poroviken. Parken byggdes på det gamla reningsverkets marker. Den utformades till en naturlig landskapspark med våtmarker, ängar, gräsmattor och träddungar samt öppna vyer. Inhemska träd och buskar samt våtmarksväxter tillfördes. Vid stranden ligger en utsiktsbrygga och en brygga för paddlare.

Parken har gott om värdefulla växter – en del av dem planterades när det fanns ett reningsverk här och en del under olika perioder då parken byggdes upp. Några som kan nämnas är almarna och olika asksorter, såsom rödask Fraxinus pennsylvanica och vitask Fraxinus americana, samt den sällsynta kinesiska poppeln Populus simonii. År 1990 planterade Helsingfors universitet två livskraftiga azalearabatter intill en öppen äng i parken. Azaleorna är föremål för universitetets forskning.

Parken hyser också en skyddad ask, ett verkligt ståtligt naturminnesmärke. Det står i närheten av bron över kanalen. Asken, Fraxinus excelsior, växer naturligt endast i de södra delarna av Finland och på Åland. Det höga och ståtliga trädet förekommer i fornnordisk mytologi, där den första människan Ask skapades av ett askträd. I den isländska Eddan var asken Yggdrasil världsträdet, vars krona täckte himlen och vars tre rötter gick till gudarnas och människornas hemvist, till jättarnas hemvist och till underjorden. Under Yggdrasils första rot höll gudarna sina ting, under den andra låg kunskapens och visdomens källa och under den tredje föddes älven Vergelmer.

Poroviksparken

Yta 2,4 ha

Planering Leena Iisakkila och Kalevi Rauhala (östra delen) 1967, Marja Mikkola, MA-Arkkitehdit (västra delen) 1990, Marja Mikkola (underhåll och utvecklingsplan) 2009

Poroviksparken

Yta 2,4 ha

Planering Leena Iisakkila och Kalevi Rauhala (östra delen) 1967, Marja Mikkola, MA-Arkkitehdit (västra delen) 1990, Marja Mikkola (underhåll och utvecklingsplan) 2009