Befästningar i Smedjebacka – vattenfall i Sockenbacka

Sockenbacka områdets historia

Sockenbacka har varit bebott sedan stenåldern. Otaliga fynd av kamkeramik som gjorts vid utgrävningar bakom lekparken vid Pilvägen har lett till denna slutsats. En tidig förbindelse till Åbo gick genom Sockenbacka redan på 1500-talet. Tali gård har anor från 1600-talet, och på 1930-talet – efter många förvecklingar – placerades en golfbana, koloniträdgård, idrottspark och stadens plantskola på gårdens marker.

Det första privata företaget i Sockenbacka var Kröckels bryggeri, som redan i mitten av 1800-talet verkade vid forsen i Rutiån. Järnvägen mellan Helsingfors och Åbo, den så kallade kustbanan, byggdes i början av 1900-talet och den lockade både industri och invånare till området. Strömbergs fabriker grundades 1911 i det som då var Helsinge landskommun. Stadsdelen Sockenbacka uppstod i och med inkorporeringen 1946.

De första detaljplanerna utarbetades för de södra och norra delarna av industriområdet, vilket avspeglar hur viktig utvecklingen av näringslivet var för Helsingfors. Inledningsvis dominerades bostadsområdena av småhus; de så kallade frontmannahusen i Martas byggdes efter andra världskriget. Smedjebacka byggdes på 1960-talet och flervåningshusen i Reimars på 1970-talet.

När det forna industriområdet i Sockenbacka på 1990-talet planlades för bostäder växte bostadsområden upp kring Strömberg, Talilunden och Uddeholm intill den upprustade Strömbergsparken. Idag har Sockenbacka cirka 10 000 invånare och 20 000 arbetsplatser. Bland företagen kan nämnas Kalevala Korus fabriksbutik, Halvas godisfabrik, Teknos-Winters färgfabrik och Valios saftfabrik. Här ligger också den största koncentrationen av IT-industri i Finland, och området kallas därför ibland Pibacka.